Stina Hansson (red): Progymnasmata 
Retorikens bortglömda text- och tankeform
Det grekiska ordet progymnasma (pluralis progymnasmata) betyder ordagrant 'förberedande övning', och namnet i plural syftar på en serie övningar, företrädesvis skriftliga, av retorisk typ.Övningarna är förberedande i förhållande till gymnasmata, de tal eller deklamationer som eleverna skulle framföra på högre undervisningsnivåer. Serien fick förmodligen sin form i skolundervisningen i Athen senast under andra århundradet f. Kr.
Klart är att övningsserien först användes i Grekland och att den därefter, både i Rom och Bysans, blev standardmodellen för den elementära undervisning, som bland annat förberedde för studier i det mer avancerade ämnet 'retorik'.
Från antiken och ända fram till romantiken påverkade progymnasmata den litteratur som skrevs och därmed, mer grundläggande, de text- och tankemodeller som låg till grund för den muntliga och skriftliga gestaltningen av olika typer av stoff. Det finns gott om inslag som kan återföras på progymnasmata i alla möjliga typer av texter från äldre tid. Men trots att så är fallet är såväl övningsserien i sig som dess litterära betydelse fortfarande ganska okända storheter i modern humanistisk forskning.
Innehåll:
7
Prolog
av Stina Hansson
19
Lovtalet som genre för evangelierna
av Anders Eriksson
41
Om progymnasmata i teori och litterär praktik under latinsk medeltid
av Alexandru Cizek
57
Eddadikten "Alvíssmál" — en progymnasma?
av Victoria Hanselmann
Bilaga: "Sången om Allvis"
71
Progymnasmata i den första tryckta boken i Sverige
av Stina Hansson
79
Afthonios’ Progymnasmata — den antika handboken från 1500- till 1700-talet
av Manfred Kraus
113
Skrivundervisningens pedagogik
hos Johannes Matthiae Gothus
av Annika Ström
137
Att skriva sig till klokhet. Johannes Schefferus, progymnasmata och politisk humanism i 1600-talets Sverige
av Nils Ekedahl
173
Progymnasmata i de svenska skolordningarna 1561-1878
av Stina Hansson
195
Progymnasmata på lärdomsskolor i Sverige, Finland och Estland 1610-1814
av Per-Johan Ödman
221
Brevskrivning och progymnasmata — exemplet Achrelius
av Stina Hansson
229
Privatundervisning och progymnasmata — två nedslag
av Stina Hansson
239
Krian i Jacob Wallenbergs predikokonst
av Ingemar Rådberg
255
Uppsatsskrivning och progymnasmata:
om Johann Peter Hebels uppsatsämnen
av Joga Kellnberger
275
Krian i läroverkets uppsatsskrivning på svenska under 1800- och 1900-talen
av Lena Lötmarker
313
Progymnasmata och modern skrivretorik
av Anders Sigrell
331
Epilog
av Kurt Johannesson
349
Om författarna
Om redaktören
Stina Hansson är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet
