Innehåll i RetorikMagasinet 43:
Höst 2009

» Vad ska vi ha mediaträning till?
av Jan Nyberg
Medieretorik. Vem har makten – och vem ska ha den - i intervjusituationer? Är journalisten de maktlösas försvarare mot maktens missbruk eller är journalisten själv en maktutövare mot vilken man ska kunna värja sig med alla medel? Jan Nyberg ser på medieträningens eviga cirkel.

» Roasting: ironisk respekt
av Axel Bruér
Grillande retorik. Just nu håller en helt ny typ av genus demonstrativum, lovtal, på att etablera sig i Sverige: Roasting. Ironiska smädestal ska lovprisa en gäst, men frågan är om den svenska varianten av roasting verk ligen görs rätt?.

» Den solkiga propagandan
av Lennart Hast
Begreppsrelativism. Begreppet propaganda används nu ofta som synonymt med reklam, PR och marknadsföring. Kanske är det inte så konstigt då dessa påverkanstekniker har en gemensam historia och allt från bilar och folkhälsobudskap till välgörenhet och politik kommuniceras med liknande tekniker?

» Nervpirrande retorik
av Hanne Smith Pedersen
Rösten är inte bara ett enkelt transportmedel för ord från talarens mun till åhörarens öron. Den hjälper samtidigt åhörarna med hur orden ska förstås. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur man låter om man inte ska bli missförstådd eller förlora sin trovärdighet.

» Talarstolen: Ich bin ein Berliner
av Charlotte Jörgensen & Merete Onsberg
Med anledning av 20-året för murens fall lyfter vi fram en av 1900-talets mest uppmärksammade tal: John F. Kennedys Ich bin ein Berliner-tal från 1963.
Med Toulmins argumentationsmodell som verktyg dissekeras talet som bildar en förbluffande slitstark, organisk helhet som än i dag imponerar med sitt språk och konstruktion.

Innehåll i RetorikMagasinet 41/42:
Vår/sommar 2009

» Vad gör du om bloggarna tycker att ditt företag suger?
av Eva Ossiansson & Lennart Hast
Frän retorik på nätet. Talas det om ditt företag på nätet? Är det i så fall din berättelse som sprids bland kunderna eller är det någon annans? Och vad gör du om någon sprider information på nätet som riskerar att skada företaget? Det är dags att vakna upp och inse att det som händer på nätet kan få långtgående konsekvenser.

» Gammal hederlig opålitlighet
av Kristian Larsson
Försåtlig retorik. Den subjektiva sanningen kan ta absolut form, som när berättandet skapar en egen verklighet. Även i filmens och litteraturens fiktion är fakta viktig för att skapa aha-upplevelser och dramatisk spänning. Kristian Larsson tar oss på en odyssé genom fiktionens opålitlighet.

» Att skriva som (någon) Annan
av Lena Lid Andersson
Fredsskapande retorik. Annika Savill arbetade som talskrivare åt först Kofi Annan och senare Ban Ki-moon. Lena Lid Andersson har pratat med henne om talskrivning i FN:s tjänst – hur har konsten utvecklat sig sedan svenska Dag Hammarskjölds tid som generalsekreterare?

» Varför vi älskar män som hatar
av Johanna Thomassen
Fascinerande retorik. Hur kunde tre deckare på rekordtid bli bestsäljare i miljonklassen? Svaret finns i textens grepp och dess effekt på läsaren. Speciellt i mysterier som fascinerar och aktiverar läsaren, i melodrama som får oss att medverka i ett krig mellan goda människor och onda män, och i den kriminella karaktären Lisbeth Salander som skapar debatt.

» Metonymiska metaforer
av José Luis Ramírez
Retoriska reflexioner. José Luiz Ramírez reder ut begreppen som kanske
greppar oss mest när vi inte greppar dem. Det handlar om metaforen och
metonymin – och skillnaden mellan handlingars verktyg och handlingen själv.

» Demokrati på torget
av Hanne Roer
Gatans retorik. Sedan Berlusconi vann valet i april 2008 har det förts en politisk strid på de italienska piazzorna. Demonstrationer, protestmöten och ett häftigt affischkrig fyller gatubilden i det centrala Rom. Oppositionen kallar det äkta demokrati, regeringen kallar det gatans parlament.

» Sopornas politik!
av Kai Blomqvist
Talarstolen. Kai Blomqvist analyserar här sig själv i talarstolen, som därmed blir både konkret och lokalt förankrad i den svenska organisationspolitiken. Det handlar återigen om sopor, men ytan döljer ett djupare resonemang om politikens möjlighet och retorikens nödvändighet.

Innehåll i RetorikMagasinet 39/40:
Höst/vinter 2008

» Som ett virus
av Agnete Syvest Jensen
Retorisk spridning. Virala marketingkampanjer förbinds ofta med roliga filmklipp eller reklamfilmer men om avsändaren har en begränsad målgrupp kan det lika ofta betala sig att lägga vikt på att informera framför att underhålla. Det handlar mer om att skapa ett värde hos mottagaren med en viral kampanj och att få mottagaren att känna sig utvald hellre än som ett offer för ett spam.

» Texten behöver inte vara bra från början
av Jenny Forsberg
Retorisk skrivprocess. Har du svårt att komma igång att skriva? Har du många idéer men vet inte hur du ska strukturera? Samlar du information utan att veta vad det ska bli i slutändan?

» Lögn och retorik i antiken
av Pernille Harsting
Får talaren ljuga? Pernille Harsting har sett närmare på lögn och retorik i ett historisk perspektiv. Vad säger Aristoteles, Quintilianus, Menander Rhetor och Augustinus om den lögnaktige talaren?

» Sopornas topik
av Kai Blomqvist
Smutsig retorik. Vi är ständigt involverade i retoriska handlingar, även om vi inte är medvetna om det. Kai Blomqvist upptäckte sina topiska strategier under läsning av en bok och fick verktyg till at förstå sin egen och myndigheternas sop-argumentation.

» Klassisk moderna litteratur
av Peter Cassirer
Recension. För den som trodde att behovet av retorisk litteratur i Sverige var mättat innebär två nya volymer ett glädjande beriktigande. Gemensamt har de försöket att förena det klassiskt retoriska med moderna tid.

» Retorik i skola och förskola
av Cecilia Olsson Jers
Retorikkonferenser. Sällan har en konferens legat så rätt i tiden som ”Retorik i förskola och skola – en väg till medveten kommunikation” som anordnades i Falun i mitten av september. Vi får även en rapport från konferens om ”muntlighetens möjligheter”.

» Äntligen är han död!
av Jens Koed Madsen
Talarstolen. Monty Python betyder för många sjuk humor och en enorm intelligens. En humor buren av ironi och galenskap. Gruppens komiska läggning testades när en av gruppens medlemmar – Graham Chapman – dog 1989. John Cleese höll ett minnesvärt tal i Monty Pythons och Chapmans anda.

» Begravningstal
Talarstolen. John Cleese vid Graham Chapmans begravning, december 1989.

Innehåll i RetorikMagasinet 38:
Sommar 2008

» Tummens tecken
av Magnus Carlsson
Fingerretorik. Tummen, kungen av fingrarna, är omstridd och minst sagt svårtolkad. Åtminstone om du tar med dig den till andra teckenkulturer. Här visar Magnus Carlsson tummens betydelse från fallossymbol över rumpskrapa till ölhitkallare..

» Imitationprincipen
av Tina Kindeberg & Anders Sigrell
Lärandets retorik. En bra lärare är en förebild – och förebildligheten är en kärna i retoriken. Det antika imitatiobegreppet handlar om mycket mer än att härma och plagiera: det är en princip som bär den goda undervisningen.

» Retorik som kampsport
av Orla Vigsö
Retorik och ju-jutsu. en kampsport ge stöd åt retoriken? Retoriken åt en kampsport? Inte så självklart, men Orla Vigsö ser sina intressen förenade i situationer där man möts av en aggressiv motpart som man gärna vill ha till stånd en saklig diskussion med.

» Det är ingen konst att ljuga
av Christina Pontoppidan
Lögn, etik och retorik. Många tror att det är etikens förtjänst att den enskilde retorikern inte är alltför vidlyftig i försöken att påverka sina mottagare. Men när det kommer till lögner är retorikens förbud mer vittgående än etikens. Att ljuga strider nämligen mot själva konsten i retoriken.

» En Retorikare Skola, ERS
av Cecilia Olsson Jers
Retorisk nätverk. Hur hittar man sin roll som retoriklärare, hur hitta stöd mot mistänksamhet och öppet motstånd mot retoriken som skolämne? Nätverket ERS erbjuder skolans retoriklärare en gemenskap och ett foru.

» Skådespelarens framförande
av Tim Johansson
Retorik på scenkanten. Vikten av retorikens actio, framförandet, beskrivs i snart sagt alla praktiska handböcker i retorik – men konkret och ändamålsenligt? Tim Johansson saknar skådespelarens tillgång till framförandets konst.

» Obamas amerikanska dröm
av Lisa Storm Villadsen
Talarstolen. Relativt okänd blev Barack Obama ett namn vid Demokraternas konvent 2004. I ett tal där som i efterhand fått en nästan mytisk nimbus tog Obama som utgångspunkt sig själv och sin bakgrund i nomineringstalet för den dåvarande presidentkandidaten John Kerry. Nu när Obama själv kandiderar till posten som amerikansk president utgör talet med sitt omfattande och på många sätt verkningsfulla ethosarbete en viktig grund för amerikanernas uppfattning av vem han är, denne ”tunne kille med det skojiga namnet” som han ofta kallar siga.

» The Audacity of Hope
Talarstolen. Barack Obama: Nomineringstal för John Kerry, Demokraternas konvent, 27 juli 2004.

Innehåll i RetorikMagasinet 37:
Vår 2008

» Hatets röst
av Jörg Lehman
När en talare hatar. Vantro, Blatte, Tutsi. Skapandet av fiendebilder är inget nytt inom retoriken – men vad är det som händer när hat blir mål och medel för en talare? Jörg Lehman skriver om fenomenet hate speech, hattal.

» Retorik i skolan - ett praktiskt exempel
av Karin Beronius
Retorik från grunden. Hur undervisar man 8-åringar i retorik? RetorikMagasinet bad Karin Beronius om exempel på konkreta klassrumsprojekt, där eleverna får känna på nyttan av retoriken. Uppenbarligen till glädje för både elever, lärare – och stolta föräldrar.

» Skriv argumenterande!
av Anders Sigrell
Recension. Argumentation är inte enbart en fråga om analys utan också om produktion, det vill säga att själv skapa argumentation. Signe Hegelunds bok ”Akademisk argumentation” bok försöker vända upp och ner på Toulmins analysmodell.

» Retorikcentrum
av Karin Noomi Karlsson
Retorisk nätverk. I Göteborg finns det hopp för de som inte vill förlora kontakt med retoriken – och de som blott är nyfikna: Retorikcentrum, där även talare kan testa sin förmåga inför en publik.

» Är det propaganda?
av Lennart Hast
PR, propaganda och reklam. Manipulation har alltid funnits men ordet propaganda – med ursprung i den romersk-katolska kyrkan – har blivit ett allmänt negativt begrepp utan en klar definition.

» Den längtansfulla språkresan
av Anna Sjöstrand
Klassreseretorik. Kan man resa ifrån sitt eget språk, sin uppväxt och sociala, retoriska normer? En dramatiker, en professor och en skrivande bibliotekarie berättar om sina resor och om språkets makt över identiteten.

» Att argumentera i besvärliga situationer
av Orla Vigsö
Reflektion. Ska/ska inte diskutera med extrempartier och deras sympatisörer-frågan diskuteras i andra länder än Sverige. Orla Vigsö har läst en fransk bok om ämnet, där Philippe Breton gör sin ställning klar och ger sina läsare verktyg till debatterna.

» Skulle du stjäla ett barn?
Talarstolen. Upphovsrätten gjord personlig. Nytt perspektiv att beakta för fildelare och Pirate Bay? Eller ren känslopropaganda? Gary Larson är orolig för sina "barn" på internet.

Innehåll i RetorikMagasinet 35/36:
Höst/vinter 2007

» Reinfeldts mardröm
av Katti Sandberg
Svängdörrsretorik. Fredrik Reinfeldt har helt ofrivilligt blivit favoritobjekt för kriskommunikationsforskare. Kriser har avlöst varandra och utmanat statsministerns förmåga till krishantering.

» Amerikanska soldathistorier
av Nanna Sverrild
Det goda livets retorik. En god historia rikligt marinerad i pathos är receptet när den amerikanska militären ska värva soldater. Ett myller av kampanjsidor på Internet vänder sig till amerikanska ungdomar och deras föräldrar med fängslande och målinriktade soldathistorier. Men vad handlar de om, vilka värden speglar de och hur behandlar de döden?

» Den manipulativa retoriken
av Lennart Hellspong
Dubbelrecension. Lennart Hellspong har läst två böcker om konsten att få rätt - retorikens mål?

» Sätt fart på frågestunden
av Paul van der Vliet
Kontanta tips. Ett briljant föredrag eller en medryckande föreläsning kan förstöras av en ogenomtänkt frågestund. I stället för frågor möts talaren av total tystnad – och åhörarna går hem med minnet av den pinsamma tystnaden. Hur får man frågor under frågestunden?

» För de redan frälsta
av Orla Vigsö
Valaffischens retorik. Vad är syftet med valaffischerna? Att förmedla politiska budskap eller är de bara intern kommunikation mellan redan troende? Orla Vigsö ser här på tendenser och argument i valaffischernas retorik.

» ReKo - Retorikkonsulternas förening
av Nadja Fransson
Retorisk nätverk #1. Från porrdagen till retorikdagen – Retorikkonsulternas förening arbetar för att göra en ny yrkesgrupp känd. Föreningens ordförande, Nadja Fransson, berättar här om syfte, mål och mening med nätverket.

» Från Guds storhet till islams
av Ehab Galal
Religiös retorik. Religionen har inte alltid haft en framträdande plats på de arabiska tv-skärmarna men de senaste åren har antalet religiösa satellitkanaler mångdubblats. Ehab Galal beskriver här hur den religiösa retoriken går från att ha varit dogmatiskt historieberättande till att ha blivit en försvars- och offerretorik, en förändring som skett i takt med utvecklingen av den internationella konflikten mellan de arabiska länderna och västvärlden.

» Vår tids Noa
av Barbro Wallgren Hemlin
Tråkmånsretorik. Kan en power point-presentation förändra världen? Innan Al Gore gjorde sin "An inconvenient truth" hade nog de flesta besvarat denna fråga med ett bestämt nej. Men den nykarismatiske tråkmånsen Al Bore har norska Nobelkommitténs ord på att just han har fått oss att plötsligt se det som är allra viktigast att se – att vi håller på att förstöra vår egen jord.

» Retorik på skolschemat
av Ida Hanson
Retorisk nätverk #2. Varför ska retorik på schemat? Ett retorisk nätverk vill lyfta fram frågan om retorikens naturliga plats i skolundervisningen – inte först på universitet och högskolor.

Innehåll i RetorikMagasinet 34:
Juni 2007

» Ska, ska inte?
av Elaine Bergqvist
Debattdilemma. Ska man ta debatten med Sverigedemokraterna eller inte? Det är ett mediaskapat dilemma som döljer ett annat, falskt dilemma: bilden av invandraren som antingen kriminell eller i behov av hjälp. Elaine Bergqvist uppmanar till att lyfta blicken.

» Analytiska omsvep
av Cecilia Olsson-Jers
Recension. Handbokstemat tröttar ut, men en ny bok om retorikanalys har ändå sina sidor, där den analytiska mångfalden av perspektiv kommer till sin rätt.

» Dialog i undervisningen
av Caroline Andersson
Kunskapande retorik. Kunskap kräver språk och språk kräver förståelse. Dialogen öppnar för nya perspektiv och har därför en speciell plats i all undervisning - men är det rätt plats? En plats där man tar vara på alla dialogens pedagogiska möjligheter?

» Hantera besserwissern
av Paul van der Vliet
Kontanta tips. Personer som hittar fel i allt du säger, som bara måste demonstrera sin kunskap, som pratar utan mål och utan slut. Besserwissrar, gnällspikar och långrandiga kommentatorer kan fresta på talarens tålamod. Här ger Paul van der Vliet ett par tips till hur du hanterar besvärliga typer i publiken.

» Mainstreambloggen är död
av Sofia Myrevik & Désirée Maurd
Trend. Bloggens demokratiska värde och dess erbjudande om en plats i strålkastarljuset är både dess styrka och svaghet. Nu är det nya trender på gång - leve nya bloggen!

» Putin tar ton
av Vibeke Sperling
Retorisk upprustning. Rysslands retoriska vapenskrammel vittnar om att relationen med USA är frostig. Inte sedan Sovjetunionens sammanbrott har förhållandet mellan Ryssland och USA varit så dåligt som nu. Vi sökte en förklaring på den nya ryska retoriken.

» Blommor, bin och retorik
av Annie Östlund
Talarstolen; Carl von Linné. Carl von Linné var inte blott systematiker - han var också lärare. En lärare som hade grepp om den retoriska minneskonsten. I sin anti-retorik var han en ljuvligt vältalig pedagog med genomslagskraftiga formuleringar - och hela hans klassificeringssystem är byggt på en metafor. Vi pulicerar ett utdrag ur hans tal Deliciae Naturae från 1772.

» Ser du vad jag menar?
av Inger Lindstedt
Osynlig retorik. Att undervisa synskadade i retorik gav Inger Lindstedt en lektion i kulturella normer. Hur fångar man åhörare som inte ser på en? Eller något som helst? Hur visar man exempel, utpekar nästa talare, illustrerar poäng?

» Den magiska x-faktorn
av Eva Kihlström
Karisma och utstrålning. Varför gör vissa människor starkare intryck än andra och hur gör karismatiska personer för att få stark utstrålning? Konsten att överföra sitt eget engagemang till publiken är en väsentlig faktor i stark personlig utstrålning.

» Popetik, tack!
av Dan W Boter
Reflexion. Kan retoriken existera utan etik? Får en konkret retorikbok utesluta etiska diskussioner. Dan W. Boter saknar ett perspektiv i Kjell Dahlins bok Popretorik.

» Aktivera publiken
av Paul van der Vliet
Kontanta tips. Uttröttad, okoncentrerad och småpratande. Den slöa, oengagerade och tankspridda publiken är talarens fiende no 1. Här ger Paul van der Vliet ett par tips till hur du väckar publiken.

» Förtroende i kris
av Jesper Falkheimer
Krishantering. Fysiska kriser som katastrofer och olyckor kan leda till moraliska kriser. Den ena sorten slår snabbt, den andra växer långsamt fram. Varför slog tsunamin även i Sverige och livnär sig en förtroendekris? Lottie Knutsson och Laura Freivalds visar krisens två ansikten.

» Erkänna eller medge?
av Peter Cassirer
Språkkänslor. Ord förutsätter. Men vad förutsätter de egentligen? Det handlar om sanningsinnehåll, presuppositioner och talande verb.

» En verbal kovändning
av Helle Lykke Nielsen
Talarstolen; Muammar Qadhafi. Hur kan Qadhafi på ett någorlunda trovärdigt sätt förklara för Libyens undrande offentlighet att ärkefienden USA idag ska räknas bland vänner? Tal och tv-framträdanden ger oss en bild av hur han går tillväga.

» Krigspropaganda
av Adolf Hitler
Retorik i den enögdes tjänst. Onekligen en ovanlig retorikteoretiker. Men icke desto mindre en välbehövd inblick i en propagandists tankar kring kommunikation och påverkan – retorikens helt grundläggande discipliner. Och varför ska inte vi ta vara på den ondes insikter och redskap?

» När varumärket krockar
av Kjell Dahlin
Retoriska krokben. Reklamkampanjer för miljoner kan kastas i sjön av idiotiska handlingar. Och smarta handlingar kan övertyga mer än generationers traditioner. Kjell Dahlin vill uppmärksamma en översedd retorisk teknik: handlingen.

» Bryr sig makt om kön?
av Christel Titti Tunebing
Genus i media. Christel Titti Tunebing har sett på medias framställning av fyra nya ministrar i Reinfeldts regering – alla hamnade i blåsväder på grund av obetalda tv-avgifter och svarta löner till barnvakter, men två klarade sig undan. Med berättar- och status-teorier ser vi varför det var kvinnorna som fick gå.

» Att tala är att lyssna - intervju med Wayne Booth
introducerad av Mads Højlyng
Retorisk gigant. Den 10 oktober 2005 avled den kanske mest kände retorikern i modern tid, Wayne Booth, professor emeritus vid University of Chicago. Till minne av Wayne Booth publicerar RetorikMagasinet här i utdrag en översättning av en av de sista intervjuer han gav. Intervjun gjordes av John Boe för Magasinet ”Writing on the Edge” som publicerade intervjun våren 2005.

» Tobleronetalet
av Peter Cassirer
Talarstolen; Politisk retorik. Alla talar om det - igen. Men vem kommer ihåg det? Försvarstalet. Tobleronetalet.
Redan 1995 skrev Peter Cassirer en analys av Mona Sahlins tal – till det danska RetorikMagasinet (det fanns inget svensk då). Med en nyskriven efterskrift publicerar vi därför för första gången på svenska Cassirers analys av Mona Sahlins förvandling från favoriten Mona till hackkycklingen Sahlin.

RetorikMagasinet 32, december 2006
32 sidor, kr 45
Beställ:

» Retorik i skolan
Retorik och lärande. I Amerika har man haft ”speech” på schemat i många år och många av oss har nog upplevelser av att svenska ungdomar uppfattats som blyga, försagda och tillbakadragna i jämförelse med de amerikanska, frimodiga ungdomarna, som kanske ställt sig upp och talat i sin bänk en gång varje dag sedan första klass i småskolan. Eva Kroon-Bisenius redovisar här resultatet av en undersökning om gymnasieungdomars retorikundervisning.
av Eva Kroon-Bisenius

» Tre hotbilder du ska skrota!
Kontanta tips. Nervös inför presentationen eller föreläsningen? Du är inte den enda – men din ångest kan bygga på rena fantasier. Här avlivar Paul van Vliet ett par av de vanligaste myterna.
av Paul van Vliet

» Kan man lita på vem som helst?
Encyklopedisk retorik. Internetencyklopedin Wikipedia har ingen redaktion och blir hela tiden skriven och omskriven av sina egna användare. Kan man lita på den? Mycket tyder på det – och konceptet kan användas till mycket mer än encyklopedier.
av Anders Due & Niels M.L. Pedersen

» Vem har rätt att häda?
Retorisk identitetsskapare. Karikatyrer väcker känslor. Känslor som både förenar och polariserar – och därmed faller in under retorikens epideiktiska genre; den hyllande eller klandrande kommunikationen. Linda Eriksson och Niklas Bivald har undersökt två karikatyrdebatter – och om vissa känslor är mer tillåtna än andra.
av Linda Eriksson och Niklas Bivald

» Trovärdighet på språng
Retorikens ethos. Retorikens klassiska ethosbegrepp har moderna påbyggnader, som kan öppna för större förståelse av vardagens situationer. Cecilia Jers Olsson hamnade i en obekväm situation, men tog bruk av dammiga teorier för att genomskåda sin egen besvikelse över en intervju.
av Cecilia Jers Olsson

» Bara retorik
Politisk retorik. ”Herregud, det är ju bara retorik!” För ord har ju ingen samband med handlingar, ord är gratis, ord betyder ingenting? Bo Renberg belyser ett talesätt med fyra händelser i veckan efter valet.
av Bo Renberg

» Den digitala valrörelsen
Digital retorik. Allt förändras men valrörelser består. Val efter val står politiker och volontärer vid partiernas valstugor. Vad gör de egentligen där? Reklamförbundets förre ordförande Anna Serner har en bättre idé.
av Anna Serner

» Talarstolen: Patrick Sjöberg
Korkat, dumt och ack, så mänskligt. Errare humanum est - det är mänskligt att fela. Men begår man ett fel, måste man ta på sig ansvaret, man måste erkänna. Så låter en grundregel i all kriskommunikation. Men ändå är det svårt. Vi ser på Folkpartiets dataintrång i ljuset av en annan skandal: knarkskandalen efter friidrotts-EM i Göteborg.

» Komik med ord - och bild
Roliga streck. I förra numret skrev Anders Bergman om ordkomik. Lennart Hellspong tar här upp tråden och blandar in bilder; vad händer i skämtteckningarnas spel med bilder och ord? Hur blir det roligt – och har det med retorik att göra.
av Lennart Hellspong

» Har Gud humor?
Recension. Stå-upp-komik har många likheter med retorikens grunder. Inger Lindstedt har läst en ny, liten bok som också rymmer hjälp till talare med behov för humor.
av Inger Lindstedt

» När ord sätter ramar
Debattteknik. I diskussioner svävar många ord i luften. Medan några ord visar ett stilistiskt grepp sätter andra de ramar som debatten sker inom; en ram som både kan rymma debattörens etiska och ideologiska värderingar. Ditte Thøgersen ger här en introduktion till det debattstrategiska begreppet framing och råd om hur man ska undgå att föra en diskussion inom motståndarens ramar.
av Ditte Thøgersen

» Svenskast i Sverige
Retorisk identitet. Den kallar sig för Sveriges svenskaste tidning. Samtidigt ändrar den både färg och form på den svenska flaggan. Vad vill egentligen redaktionen bakom tidningen Gringo? Och varför skriver den som den gör.
av Stephanie Bierke

» Topiker för textproduktion
Recension. Hur skriver man sakprosatexter – och hur analyserar man dem? Det är grundfrågan i Torsten Thuréns Författarens verktygslåda, som Anders Sigrell här ser i retorikens perspektiv.
av Anders Sigrell

» Talarstolen: Andrea A. Lunsford
Retorik är att lära sig leva i världen. Ord på vägen. Ett starkt samarbete har vuxit fram över Atlanten. I februari utnämndes den amerikanska professorn Andrea A. Lunsford till hedersdoktor vid Örebro Universitet. RetorikMagasinet publicerar här – som en förlängd Talarstol – hennes tacktal vid ceremonin, februari 2006, där åhörarna fick höra om retorik, demokrati och lärande.

» Komik med ord
Akademisk humor. Som med kärleken bjuder inte humor in till forskning: det är för personligt och för kärt. Men visst finns det forskning om humor: förklaringar till skämtets och komedins väsen. Anders Bergman tar oss här på en resa genom humordefinitioner, skrattets historia och det roligas språk.
av Anders Bergman

» HUR DU: Får en god idé
Konsten att få en god idé. Kreativitet har kommit på dagordningen. Varför, kan man fråga? Är det på grund av globaliseringen, de fria marknadskrafterna, samhällsförändringar eller vår självuppfattning? I mina ögon är det en kombination av dessa faktorer. Förmågan att hitta på nya saker som kan omsättas i värde är en av grundstenarna i det liv vi önskar – med alla dessa härligheter och friheter.
av Søren Hejne Hansen

» Bloggar. En demokratisering av ordet
Demokratiska tangentbord. Journalister och etablerade tidningar har inte längre ensamrätt på den offentliga debatten. Bloggare erbjuder alternativa källor och kampen står om läsarna. Ulrika Ingemarsdotter ser här närmare på ett retoriskt fenomen, som kanske kommer att ändra vår uppfattning av media och journalistkårens roll..
av Ulrika Ingemarsdotter

» Berättelsen som retoriskt verktyg
Berättande som varumärkesbyggare. Berättande, storytelling, erbjuder en möjlighet, inte minst för företag, att bygga varumärken och skapa tillit. Eva Almgren och Hans Bourghardt visar hur det urgamla historieberättandet både är retoriskt i sin grund – och hur det kan användas som identitetsskapare både internt och externt i företag.
av Eva Almgren och Hans Bourghardt

» Att komma ihåg och bli ihågkommen
Minneskonst. Retorikens memoria, att memorera sitt tal, handlar inte enbart om att komma ihåg vad man själv tänker säga. Det handlar också om att bli ihågkommen, för minneskonstens verktygslåda innehåller mönster och tekniker från tiden innan skriften gjorde minnet mindre nödvändigt.
av Rebecca Enström

» Debatt
av Peter Cassirer

» Talarstolen: Carsten Jensen
De bränner ner min ambassad. Författaren Carste Jensens tal vid demontration, februari 2006.

» Sälj, min docka! Vinnare av RMpriset 2005
Retoriska dockor. När debatten stormar om reklamens skruvade kvinnoideal lyser kritiken av skyltdockor med sin frånvaro. Ändå står skyltdockan där som en del av stadsmiljön lika välrepresenterad som reklampelarnas bilder. Marie Gelang ger oss här en undersökning av hur skyltdockors ickeverbala budskap förmedlas
i stadsmiljö.
av Marie Gelang

» HUR DU: Gör en pudel
Retorisk taktik. Även om du har blivit tagen på bar gärning så är läget aldrig hopplöst. Ett sätt att återupprätta ett förlorat förtroende är att ”göra en pudel”. Om du dessutom kompletterar med inspiration från den klassiska retoriken, kan du till och med vända ditt nederlag till en seger.
av Magnus Alm

» Sagokungen i vågornas skugga
Tsunamiretorik 1. Stadshuset i Stockholm 10 januari 2005: Minnesstund för tsunamins offer och tre tal ska hållas. Först i talarstolen är kungen. Erik Winerö analyserar här kungens tal – innan nästa artikel tar sig an Göran Perssons och K.G. Hammars tal.
av Erik Winerö

» Ett slag för saknad och ett för längtan
RTsunamiretorik 2. Jo, det hölls tre tal vid minnesstunden för tsunamins offer. Förutom kungen höll också Göran Persson och K.G. Hammar tal – tal som glömdes bort, men av helt olika anledningar. Daniel Kanje och Barbro Wallgren Hemlin analyserar här de två bortglömda minnestalen
av Daniel Kanje och Barbro Wallgren Hemlin

» Debatt
Hållningslös ledare – RetorikMagasinet svarar.
Vad gör retorikeliten hela dagarna?

» En revolution i talformat
Revolutionerande retorik. I filmen ”Festen” har tal och traditioner en helt central roll men de ställer allt på huvudet. Sonens hyllningstal till fadern på högtidsdagen blir en anklagelse om incest. Ett genrebrott i ett tal är inget att leka med. Läs varför.
av Thomas Elmegård

» Talarstolen
Det gröna talet. Christians tal i Thomas Vinterbergs “Festen”, 1998

» Mördande presentationer
Retorisk presentation. Vi har alla upplevt det: en föredragshållare som läser ett mördande trist manus direkt från en OH-transparang med mikroskopiskt typsnitt eller en färgsprakande PowerPoint-presentation med förvirrande layout. Kanske har du till och med gjort det själv? Bo Renberg förklarar här varför vi alla trillar i OH-fällan. Och inte minst: hur du undviker att göra samma fel.
av Bo Renberg

» Argumentation i vakuum
Recension. Förväntningarna kommer på skam i en ny bok om argumentationsanalys
av Anders Sigrell

» Glad i magen
Retorisk lyssnare. Retorik handlar om att tala. Men en talare behöver någon som lyssnar, och gärna lyssnar aktivt. Och det är kanske också en viktig retorisk disciplin – det visar inte minst barns reaktioner, som oftast kommer direkt från magen.
av Andrijana Z Karlsson

» Krig & retorik på nordiska
Recension. Två böcker om krig och retorik reser frågan om retorikens naturliga hemvist bland ämnen som statskunskap, litteratur och juridik. Eller kanske är det så att retoriken kan samla dessa kunskaper?
av Sven-Göran Malmgren

» Ethosparadoxen
Vetenskapens retorik. En forskare ska kunna samarbeta och vara osjälvisk – men samtidigt kräver den ekonomiska samhällsutvecklingen ett allt större fokus på individualitet och upphovsrätt. Vetenskapen ska vara allmän – till gagn för det vetenskapliga samhället – men drivs av egenintresse. Vilken roll spelar retoriken i denna paradox?
av Erik Lindenius

» En doft av försvar
Försvarlig filmretorik. Al Pacino spelade blind överstelöjtnant och retorisk försvarstalare i filmen Scent of a Woman. En något udda försvarare i både ord och framtoning – men en ytterst effektiv sådan. Vad kan filmens fiktion lära oss om retorik och försvar?.
av Hans Bourghardt

» Ditt personliga varumärke
Retorisk branding. Du är vad du äter. Och vad du gör. Och vad du
engagerar dig i. Alla dina handlingar reflekterar din värdegrund, en
grund du kan vara mer eller mindre tydlig med. Genom att bli
medveten om ditt personliga varumärke skapar du ett stabilt fundament för din egen retoriska förmåga: för du är ditt viktigaste
argument.
av Isabel Runebjörk

» Att imponera med en hälleflundra
Retoriskt recept. Matprogram, tv-kockar, recept, fräsiga recensioner av restauranter, snabbmat och kryddor. Mat, mat, överallt mat!
Men hur talar vi, när vi talar mat? Vad säger reklamen, reportern
och recensenten?
av Helen Andersson

» Sagoberättaren Andersen
Retoriska sagor. Lägger man H.C. Andersens sagor under en retorisk lupp dyker det snabbt upp fyra retoriska byggklossar på pappret.
Byggklossar som tillsammans med H.C. Andersens kreativa språk
gjorde hans sagor unika och som i dag kan inspirera till en
berättande retorik..
av Laura Marie Sørensen

» Mördarkrabbor och polisstater
Retorik i populärvetenskapen. Vad är det som gör populärvetenskap just ... populär? Therese Söderlund ser med exempel ur Illustrerad
Vetenskap närmare på vanliga stilfigurer i populärvetenskapen och
diskuterar också vilken betydelse stilfigurer har för texten.
av Therese Söderlund

» Från hus till hem
Mäklarretorik. Vad får man för pengarna, när man köper ett hus i idyllen Österlen eller en bostadsrätt i metropolen Stockholm? En hel del mer än tegelstenar, fönster och dörrar. Och det vi attraheras av, säger en del om oss själva..
av Pål Risheden

» Konsten att tala nattsvart
Dunkel retorik. Om det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta, vad är
då det medvetet förmörkade? Ibland kan ett visst mått av retoriskt
mörker vara konstruktivt både för kommunikationen och för budskapet.
I andra fall mindre konstruktivt: Jag säger ingenting, så har
jag någonting sagt.
av Mikael Bruks

SLUTSÅLD, MEN
LADDA NER HELA NUMRET HÄR

» Att hylla
Retorisk hyllning. ”Fanny & Alexander” från 1982 var Ingmar Bergmans sista biograffilm och belönades med 3 Oscars. Earl Spencers tal vid Lady Di:s begravning fick inga Oscarstatyetter, men borde kanske ha haft ett par retoriska. Hans Bourghardt ser i denna artikel på den retoriska talgenren genus demonstrativum, hyllningstal, en genre som förenar fler och mer än Bergman och Earl Spencer.
av Hans Bourghardt

» Ord för liv
Retorisk livräddare. Har du någon gång, beväpnad med enbart dina ord, förmått en desperat människa att inse sig besegrad och därigenom räddat livet på åtminstone 105 personer som alla under det senaste dygnet svävat i omedelbar livsfara?
av Maxus Widarson

» Sveriges historia i retorikens optik
Retorisk historia. När Kurt Johannesson gräver i den svenska retorikens historia är det Sveriges historia som klarnar.
av Anders Sigrell

» Spindoktorn rekommenderar
Retorisk självframställning. Spin har blivit allt viktigare och synligare men det har alltid existerat och det är i sitt väsen ett naturligt element för varje aktör som vill framställa sig själv och sin sak på bästa sätt. Och vem vill inte det? Det är därför absurt att vara emot eller för den delen – för. Vi har i artikeln här satt fokus på spin i självframställningens tjänst.
av Martin Lund och Ann Høybye

» The wrong war in the wrong time in the wrong place?
Retoriskt felslut. Retoriken kring Irakkriget i den amerikanska presidentvalskampanjen 2004 .
av Sven-Göran Malmgren

» Talarstolen: Kungen
Tsunamitalet

» Valrörelsen som inte fanns
Retorisk valresa. Barbro Wallgren Hemlin var i månadsskiftet oktober-november tillsammans ett 20-tal journalister, lärare, jurister och omvärldsanalytiker i New York och Washington för att studera presidentvalet ”live”. Så mycket valrörelse ”live” blev det nu inte, men däremot många intressanta föredrag, ett studiebesök på Fox News och ett på Georgetown University.
I den här artikeln diskuterar hon – med utgångspunkt i sina upplevelser i USA – egendomligheter i det amerikanska valsystemet, Fox News och varför valet gick som det gjorde.
av Barbro Wallgren Hemlin

» The Governator
Retorisk fars. ”Zank you”, säger mordmaskinen med det låga lixtalet, Arnold Schwarzenegger. Guvernör Arnold Schwarzenegger väl att märka. Det verkar som en dålig film att Hollywoods ledande muskelknutte blivit vald till ett av USA:s högsta ämbeten. Men det är det inte. Det är verklighet.
av Kristian Wederkinck Olesen

» Musikens retorik
Retorisk klang. Vad har övertygande med musik att göra? Inte kan väl musik jämföras med talarkonsten? Jovisst – i denna artikeln ska vi se på likheterna mellan talskrivarens och tonsättarens arbete.
av Jökull Steintorsson

» "Med vår talang är alla fel rätt"
Retorisk avbön. Skandia har rest sig. Med en skicklig kampanj känner vi nu medlidande och sympati för de anställda i stället för förakt för giriga direktörer. Ett par enkla retoriska grepp gjorde skillnaden.
av Peter Ström-Søeberg

» Kennedy på Chappaquiddick
Retoriskt skandaltal. Var Edward Kennedy en otrogen rattfyllerist eller ett offer för en synnerligen hårt drabbad familjs öde? Var han en feg smitare eller en hjälte med mänskliga svagheter? Vi ser närmare på ett klassiskt försvarstal.
av Jacob Zetterholm

» Talarstolen: Edward Kennedy
Chappaquiddicktalet, 1969

» Disney och propagandamaskinen
Retorisk anka. För den som inte sett Kalle Anka göra Hitlerhälsning och arbeta på en tysk vapenfabrik finns det nu en DVD med material från Disneys produktion under kriget. Är det propaganda, är det utbildning – eller är det en bild av ett media och en utrikespolitik som gäller än idag?
av Peter Johansson

» Karismatestet
Retorisk kamp. När Bush och Kerry möts i debatt inför 60 miljoner TV-tittare kan det avgöra vem som blir president i USA de kommande fyra åren. Det handlar inte bara om politiska åsikter utan nog så mycket om att klara karismatestet och visa väljarna, att man har det som krävs för att klara presidentämbetet.
av Casper Fruergaard Schrøder

» Nom de guerre
Retoriska namn. Kärt barn har många namn – och det har också både gamla och nya sportstjärnor. Men varför denna mani med smek- och öknamn, hur har användandet ändrat sig genom åren – och vad gör vi egentligen, när vi använder affektiva namn?
av Inger Lindstedt

» Managementkonsulten Aristoteles
Retorisk vågbrytare. Du ska sälja in en idé, en tjänst eller produkt. Du vill påverka andra människor. Och övertyga dem om att följa just den väg, som du vill de ska vandra. Hur gör du då? Läs klassisk retorik!
av Stefan Hedlund

» Berättaren Chávez
Retoriska historier. Varje söndag kan venezuelarna ringa in om sina problem till landets president i hans egen primetime-talkshow. Hugo Chávez är en kontroversiell och karismatisk ledare som brutit barriären mellan eliten och folket. Med sig har han en berättelse om kampen mellan gott och ont och den sydamerikanska kontinentens frihetshjälte, en berättelse som trollbinder folk och får eliten att kalla honom vulgär.
av Ronnie Nielsen

» Persson vs Persbrandt - roller och persona
Retorisk mask. För att framstå såsom man önskar, och för att lyckas i sina sociala roller kan man ta hjälp av personan som väljs utifrån vad situationen kräver – vad som är det mest passande. Detta är något som både politikern och skådespelaren använder sig av. Det är med personan de förstärker sitt ethos. Vad förenar och skiljer dem åt när de använder persona och roller?
av Soila Maria Björklund

» Talen efter skandalen
Försvarstalen och tv-mediet. Från tid till annan dyker det upp skandaler i amerikanska medier, som får stora konsekvenser för de inblandade politikerna. Det är i skandalen den retoriska situationen uppstår och där politikerna har möjlighet att påverka utfallet genom att använda den gamla retoriska genren – försvarstalet.
av Line Nybro Petersen

» Engagemangets evangelie
Recension: Retoriska provokatörer. Pr-konsulter, lobbyister, opinionsbildare; ett släkte som omges med lika delar mystik, förakt och avund. Vi vet att de finns, att de vill påverka oss, men finns det fog för vår rädsla att de ska manipulera oss och vår värld? Martin Borgs ger i boken Propaganda en bild av pr-konsultens arbete med – och syn på – påverkanskonsten.
av Peter Ström-Søeberg

» Kulturkrocksretorik
Missförståndens retorik. Inte minst kroppsspråket ger besvär vid kommunikation över kulturgränser. Gesterna förefaller oss vara internationella, men ju längre bort vi kommer, desto större risk för att de missuppfattas.
av Kjell Dahlin

» Förlåt!
Retoriska ursäkter. Klagomål är en gåva! När kunder klagar får företagen chans att förbättra både produkter och image – men kan också förstöra en bra relation med sina kunder om man inte är medveten om vad kunden förväntar sig. RetorikMagasinet ser närmare på vad som krävs för att ge en bra ursäkt till en upprörd kund .
av Cathrine Westerberg

» Att slåss för ingenting
Retoriskt "vi". Inom idrotten är "vi" och "dom" alltid närvarande. Från sin ståplats på Råsunda har Martin Borgs sett exempel på propagandans alla klassiska element; exempel som må stöta, men som i propagandans symbolvärld har både kraft och värde. Vilket huliganerna delar med framgångsrika företag såväl som politiska demagoger.
av Martin Borgs

» I en helvetes fart
Retorik och krisstyrning. Kan vi hålla kriget utanför dörren och leva i ett tillstånd av evig fred som Immanuel Kant önskade? Historien ger många exempel på krigsorsaker. Men kunde man ha gjort något innan kriget bröt ut och kan man lösa problemen med annat än militära medel? Svaret är krisstyrning, alltså att styra sig ut ur krisen med sikte på att uppfylla de mål man har satt.
av Jens Klaus Hansen

» Där regnbågen slutar
Homoretorisk situation. Kan homosexuella kräva full acceptans och jämlikhet i ett samhälle som de samtidigt distanserar sig ifrån? Och vad krävs för att blåsa liv i en nisch av retoriken som agerar sitt eget begravningstal?
av Jeppe Jelsbech Knudsen

» På retorisk upptäcktsfärd i Bibeln
Retorik i böckernas bok. Erik Winerö visar i denna artikeln hur retoriska val – gjorda för 2000 år sedan – kanske fortfarande påverkar en hel värld..
av Lotte Drehn

» Kejsarnas retorik
Kejsarnas språkdräkt. Hur hänger retoriken ihop med demokratibegreppet och idéen om den aktiva medborgaren? Och behöver verkligen en tyrann språket för att regera? Bo Renberg tar oss med på en djupdykning i retorikens historia .
av Bo Renberg

» Desinformationsministern
TEMA · Retorik för skrattlystna. Den irakiske informationsministern, Mohammed Saeed al-Sahaf, blev en kultfigur under andra golfkriget. De första dagarnas förvåning över informationsministerns stolta och helt opåverkade uttalanden om Iraks överlägsenhet över de inträngande amerikanska styrkorna gav snabbt plats för ett ironiskt, globalt skratt.
av Hanne Roer

» Från ”Alla krigs moder” till ”Det ny Irak”
TEMA · Retorisk projekt. Det är inte bara George Bush som vill ha ett nytt Irak. Saddam Hussein har enligt egen utsaga arbetat på samma projekt sedan kriget om Kuwait 1991 – eller ”Alla Krigs Moder”, som han själv döpte det till. Det tal som Saddam höll den 17 januari 2003, strax före det att USA och Storbritannien invaderade Irak för att avlägsna diktatorn, ger oss en bild av hur Saddam som president försökte övertyga irakierna om sina visioner, om hur Saddams nya Irak skulle se ut.
av Helle Lykke Nielsen

» Ondskans axelmakter – och lögnens
TEMA · Retorik & motretorik. Irakkriget började långt innan de första bomberna föll. Det började som ett retoriskt krig som inte tog slut med krigsutbrottet – och som fortfarande är en aktuell kon-flikt som kan skörda offer. Sven-Göran Malmgren analyserar här opinionsbildningens retorik före och efter kriget.
av Sven-Göran Malmgren

» A White-House Production
TEMA · Retorisk scenografi. Det var nästan för bra. Det perfekta talet – i den perfekta omgivningen – till den perfekta publiken. Så perfekt att man nästan skulle tro att det var film. Lotte Drehn har sett en härförare tala till sina soldater.
av Lotte Drehn

» TemaTalarstolen: George W. Bush
USS Abraham Lincoln, 1 maj 2003.

» Svenskt och finskt vid middagsbordet
Retoriska middagssamtal. Skillnader mellan svensk och finsk samtalsstil låg till grund för en avhandling om hur middagssamtal utspelar sig i Sverige och Finland. Marja Terttu Tryggvason skriver här om några av resultaten från sin undersökning av samtalen runt bordet.
av Marja Terttu Tryggvason

» Talarstolen: Gorgias
Lovtal över Helena, ca 425 f.Kr.

» Public speaking
Retorik i USA. Retorik är ett ämne du kan lära genom att studera. Men det är också ett ämne som kan lära dig att studera – och öva dig att bli en politisk aktör i samhället runt dig. I det amerikanska universitetssystemet har retoriken därför länge använts som en allmänbildande resurs, som alla studenter har glädje av oavsett ämne eller fakultet.
av Jonas Gabrielsen

» Platsens vältalighet
Retorisk stad. Det finns platser med stark retoricitet. En parlamentssal kan kännas stenlagd av decenniers politiska spel. En rättssal har en stark atmosfär av muntlig konfrontation, kraftmätningen känns ända in i möbleringen. Men ibland kan man uppleva att en hel stad är full av retorisk vilja och historia.
av Lars Burman

» Retorik för 1 000 dollar
Retorisk bilaffär. Under ett utbytesuppehåll i USA stiftade artikelns skribent bekantskap med retorikens tre appellformer i en amerikansk bilförsäljares gestalt. Läs hur man kan enkelt kan sälja till en, som absolut inte vill köpa.
av Nils Oliver Groth

» Retorik på japanska
Interkulturell retorik. Att övertyga en svensk är inte nödvändigtvis det samma som att övertyga en japan. Vår fokusering på det rationella har helt enkelt inte samma värde i en kultur där Konfucius betyder mer än Aristoteles. Pia Moberg visar här hur interkulturell kommunikation kräver självkännedom och öppenhet.
av Pia Moberg

» Står på en alptopp!
Ironiska reseskildringar. I tidningarnas resebilagor beskriver man sig själv hellre som en klumpig dumbom än som en kompetent utsänd. Två journalister har rapporterat till den tyska veckotidningen Die Zeit från var sitt berg där självironin förlorar balansen och informationen förloras för den goda semesterstämningens skull.
av Christine Isager

» Talarstolen: Göran Persson
på Sergels Torg, 12 september 2003.

» Språkets makt VINNARE AV RM-Priset 2003
Maktens retorik. Tror du att du har kontroll över språket? Att du kan styra dina tankar? Glöm det – det är språket som styr dig! Ida Hanson tar oss med på en resa genom det retoriska språket – eller är det språket som visar Ida Hanson vägen?
av Ida Hanson

» Våldsamt övertygande
Para-retorik. I gerillakrig sker inte övertalning enbart genom en gevärsmynning. Retorik, manipulation och propaganda används också för att säkra segern. 1983 skrev CIA en hemlig handledning i hur gerillakrig och propaganda skulle gå hand i hand i det nicaraguanska inbördeskriget. Dessa instruktioner används fortfarande i världens brännpunkter.
av Nis Leerskov Mathiesen

» Den gemenskapande döden
Retorisk situation. Från sorg, maktlöshet och handlingsförlamning till kraft, vilja och aktivitet. Att klara den förflyttningen var den retoriska uppgiften som tvingades på amerikanerna efter 11 september 2001. En bild kom mer än något att stå i centrum för uppgiften – en bild av döden som blev en symbol för livet. Jens E. Kjeldsen beskriver här hur retoriken formade sig – och diskuterar om den hade samma effekt utanfor USA.
av Jens E. Kjeldsen

» Dramatikens retorik
Retorik & dramatik. Någon vill något med någon. En central tes för retoriken? Jovisst, men också för dramatiken. Sofie Ljungman visar här hur nära dramatikerns arbete ligger retorikerns – och hur dramaturgin har lärt sig disponeringens konst av den retoriska dispositio-modell.
av Sofie Ljungman

» Heil Hynkel!
Dramatisk retorik. Med sitt tal i Diktatorn levererar Charlie Chaplin en intensiv appell om fred. Filmen hånar samtidigt den tomma retoriken och problematiserar förhållandet mellan fiktion och verklighet.
av Mona Mortensen Krane

» Talarstolen: Charlie Chaplin
Avslutningstalet från Diktatorn, 1940.

» Bäste Quintilianus
Retorisk pedagogik. Vad kan en nästan 2 000 år gammal bok säga oss i dag? Inte så lite – Bo Renberg läste den nyöversatta Quintilianus och kände sig manad att svara den gode romaren och sålunda låta en dialog om retoriken gå både fram och tillbaka över årens spann.
av Bo Renberg

» I ministerns skugga
Retoriska skuggor. Vem håller i pennan bakom ett politisk tal i det svenska regeringskansliet? Ulf Bergström har pratat med Magnus Hedberg, talskrivare för Gunnar Lund, om talskrivandets fällor och frågetecken.
av Ulf Bergström

» Retoriska positioner
Retorik & reklam. I dagens mediaflöde blir tydlighet och genomslagskraft allt viktigare. Räcker det då med vissa retoriska handböckers råd om språklig elegans och välvårdat utseende? Nej, säger en reklamteori, man måste också skaffa sig en position.
av Tom Malmquist

» Dramatikens mästare
Dramatisk retorik. Det är ingen nyhet att William Shakespeares (1564-1616) pjäser innehåller mycket god retorik. Men det är väl värt besväret att titta närmare på i vilka former talekonsten förekommer i hans pjäser, varför den finns där och vilken nytta vi kan ha av att studera den idag.
av Kent Hägglund

» Retoriken i tekniken
Retorik & teknik. Vad får dig att fastna för en viss produkt i reklamen? Vad får dig att vilja äga en viss produkt? Vad får dig att vilja – och kunna – använda en viss produkt? Vad får dig att vilja köpa produkter av ett visst märke igen – eller att inte vilja det? Vilken roll har retoriken i det hela?
av Karin Mårdsjö Blume & Pär Carlshamre

» Nätets lek med identiteter
Information & desinformation. Nätet har gjort det möjligt för Usama Bin Laden att leva vidare utan kropp. Men Philip Halldén visar också hur svårt det kan vara att hitta – och lita på – information på nätet, när underrättelsetjänster, terrorister och glada amatörer trängs om det retoriska utrymmet.
av Pkilip Halldén

» Talarstolen: Mario Cuomo
Shining city on a hill. Demokraternas konvent, 16 juli 1984.

» Yrke: Blairs budskapare
Retorik i 10 Downing Street. Han är en av de dolda makthavarna – för visst måste en talskrivare ha makt. Och visst är det inte många som känner igen hans namn – även om vi alla har hört hans ord.
Vid konferensen för talskrivare i Köpenhamn i september – Logograf 2002, arrangerad av RetorikMagasinets danska utgivare – berättade Tony Blairs speech-co-ordinator Andrew Neather om ett anonymt retoriskt jobb.
av Andrew Neather

» Fruktan och fröjd
Retorisk ögonvittne. Varför undviker vi inte bara det som är fasansfullt? Skildringarna från den 11:e september väcker rädsla och fruktan hos de flesta så varför läser vi vidare? Edmund Burke, filosof och retoriker från 1700-talet, förklarar fascinationen..
av Nanna Mielche

» Skrift på hemsidan
Retoriska hemsidor. Vi lever i vad som ibland kallas informationssamhället, ibland IT-samhället. Vi översvämmas av texter och budskap samtidigt som vi i allt högre grad själva meddelar oss med hjälp av teknologier som möjliggör masspridning. Men vad gör teknologin med skriftkulturen?
av Anna-Malin Karlsson

» Dokumentär-kakan
Retoriskt recept. Ta lite information (gärna vinklad), en nypa debatt, en näve sensationslystenhet, krydda med retoriska grepp och hetsjakt. Om ingredienserna i, och tillagningen av, ett dokumentärprogram.
av Henrietta Eriksson

» Språket och verkligheten
Retorisk replik. I en intervju i förra numret om valkampen, nämnde Anders Sigrell begreppet “platthet” – när man (typiskt politiker) säger någonting självklart och oemotsägbart. Men är det självklara verkligen så självklart?.
av Peter Cassirer

» Men du vet väl att jag är liten? Vinnare av RMpriset 2002
Retoriska barn. I artikeln ”Overall på!” (RM 12/2001) diskuterade Barbro Wallgren Hemlin viktning av argument med utgångspunkt i hur man som vuxen framgångsrikast argumenterar med små barn. I den här artikeln tar hon istället sin utgångspunkt i hur barn själva argumenterar för att få sin vilja igenom
av Barbro Wallgren Hemlin

» Talarstolen: Jimmy Carter
Universitetet i Havanna, 14 maj 2002.

» Tidningen i demokratins tjänst
Retorik i dagstidningen. Vilken roll spelar dagstidningarna för den upplysta demokratin? Kan de göra mer? Och samtidigt rädda sig själva i en tid med fallande upplagor?
Dessa frågor var grunden för ett projekt om “Goda nyheter”, gjort som ett samarbete mellan retorikinstitutionen vid Köpenhamns universitet och de danska dagstidningarnas branschorganisation. Efter två års projektarbete redovisas resultaten nu i en bok, och vi publicerar här den danska retorikprofessorn Christian Kocks konklusioner.
av Christian Kock

» Journalistik med alla sinnen öppna
Retorisk journalistik. Berättandet är på väg tillbaka i journalistiken. Det handlar om att skapa upplevelser – i första hand för journalisten, i andra hand för läsaren. Och som i fallet med New Journalism kommer influenserna från USA, varifrån ‘experter’ nyligen var på besök..
av Kirsten Sparre

» Visuell fientlighet
Bildens (van)makt. Under den danska valkampen förra året levde partiet Venstre upp till de egna, vackra önskemålen om en hederlig valkampanj – men enbart på det verbala planet. Visuellt fanns det skarpa skott i magasinet. Var det effektiv retorik?
av Jens E. Kjeldsen

» Konflikter behövs
Retorikforskaren om valet. När RetorikMagasinet gick i tryck denna gång var det ett par veckor kvar till valet. Vi pratade med Umeåforskaren Anders Sigrell om retoriken i politiken, om trovärdighet och om behovet för en politisk debatt som ger väljarna möjlighet att ta ställning – också till Sanningen om verkligheten..
av Peter Ström-Søeberg

» Hillarys veckobrev
Retorik i veckobrev. Internet och email som medium för påverkan är förhållandevis obeskrivet. Här ger Brigitte Mral, retorikprofessor vid Örebro universitet, en analys av en rad veckobrev från Hillary Clinton – en first lady som inte gjorde som andra, men som nog visste vad hon gjorde.
av Brigitte Mral

» Talarstolen: Hillary Rodham Clinton
“Talking it over”, Veckobrev 14 april 1999.

» Kan man debattera med extremister?
Retorik & etik. Om retoriken utnyttjas för oetiska och tveksamma ändamål, vem bär då ansvaret? Den som lärde ut retoriken, retoriken i sig – eller enbart den som använder den? Peter Cassirer har tittat på retorikens roll i några debatter med företrädare för extrema politiska åsikter.
av Peter Cassirer

» Propaganda och retorik
Retorik & etik. Skillnaden mellan ‘propaganda’ och ‘retorik’ är främst en fråga om synen på mottagaren. En klassiskt etisk skillnad mellan monolog och dialog – som bildar det främsta argumentet för retoriken som långt mer än enbart ‘talekonst’.
av Peter Ström-Søeberg

» Ordkrig – ord i krig
Retorik i krig. Metaforerna om kriget mot terrorismen är både lockande och farliga. Vilken bild av “de som inte är som vi” skapar de egentligen? Elisabeth Eide tar här upp tråden från förra numrets artikel om USAs “terrorkrig”.
av Elisabeth Eide

» Den dolde skribenten
Bakom orden. Talskrivaren utgör ett etiskt problem för retoriken. För hur ska vi kunna ha förtroende för en talare – när det är en annan person som har skrivit talet? Och vad med retorikens ord om sambandet mellan talare och det sagda? Lösningen ligger i arbetssättet.
av Nis Leerskov Mathiesen

» Logograf i Aten
Antikt yrke. Den antike talskrivaren, logografen, var en yrkesman med den nyupptäckta retoriken som verktyg. Han skrev tal för de som skulle uppträda inför domstolen som anklagare eller försvarare. Men även om han påstod sig verka i demokratins och rättsväsendets tjänst, var det inte öppenhet som präglade jobbet.
av Signe Isager

» Talarstolen: Demosthenes
Mot Kallikles

» Kosovomyten
Milosevic använde en mytisk plats för att legitimera sin framfart på Balkan. Det visar denna analys av hans berömda tal på Trastslätten i Kosovo.
av Carsten Bagge Laustsen

» Ett krig på ord
Språket skapar. Angriper USA Afghanistan därför att det är krig? Eller är det snarare så att USA retoriskt skapar en krigssituation för att legitimera angreppet?
av Jonas Gabrielsen

» Att legitimera våld
Att språket är ett vapen är allmänt känt. Men kan man genom retorik bilda en så stark opinion att man legitimerar ett krig?
Före, under och efter kriget i Tjetjenien använde den ryska ledningen olika retoriska grepp för att få med sig media och folkopinionen. Förutom hårda ”fakta”, spelade man på känslomässiga faktorer som det ryska folkets förlorade identitet.
av Charlotte Wagnsson

» Etiken i retoriken
Sambandet retorik – etik är centralt för retoriken som vetenskap, för hur ska annars en kunskap som kan användas till manipulation och verbal förförelse kunna argumentera för sitt existensberättigande?
RetorikMagasinet kommer i de följande numren att titta närmare på etiken i retoriken, men börjar med en blick på etikens roll och placering i retorikundervisningen i Sverige.
av Ida Hanson

» Retoriska mirakel i Älvdalen
I Älvdalen i norra dalarna, 4 mil norr om Mora, har ett unikt retorikprojekt pågått sedan 1999. RetorikMagasinet har pratat med projektledaren Karin Beronius om Älvdalens retorikpiloter

» Talarstolen: Gudrun Schymann
"Talibantalet" öppnar Vänsterpartiets kongress, januari 2002.

» Retorik på kinesiska
Kina är den eviga sinnebilden för Östens despoti, och retorik, som hänger tätt samman med vår demokratiska självförståelse, antas som regel inte existera. Som ett litet uppror mot gängse visdom ges här några förslag till hur man kan upptäcka en kinesisk retorik.
av Mikkel Bunkenborg

» Viljans triumf
Tredje Rikets mest kända och kanske mest inflytelserika propagandafilm, Leni Riefenstahls ”Triumph des Willens”, skulle skildra partidagarna i Nürnberg 1934 för de tyskar som inte hade möjlighet att närvara, samtidigt som syftet var att mana det tyska folket till enighet och styrka
av Karin Karlsson

» Memen tar ordet
Memetik går ut på att uppfatta kultur som virus. Teorin har sina rötter i biologin och har därför helt andra vinklar på kommunikation än retoriken – och bjuder bland annat på en återupptäckt av den klassiska topiken.
av Anders Due

» Argumentationens grunder, del 4: Viktning av argumentation
Som avslutning på RetorikMagasinets serie om argumentation ser vi på den traditionella argumentationsanalysen. Vi presenterar här begreppen relevans och acceptans – med utgångspunkt i en för föräldrar välbekant situation.
av Barbro Wallgren Hemlin

» Argumentationstävlingen: Nominering
Ett poetiskt cirkelargument

» Talarstolen: Krigets retorik
George W Bush jr & Usama Bin Laden, september & november 2001

» Det komplicerade samtalet
Hur kan en ledare påverka sina medarbetare att ändra beteende?
av Charlotte Køhlert

» Den inställsamme säljaren
Recension av Mikael Ohlssons "Relationsanpassad kommunikation"
av Peter Ström-Søeberg

» Sverigedemokraterna som kyrkans hopp
Hopp, gemenskap, tröst, glädje, trygghet, bekräftelse. Och Sverigedemokrater. Kan detta vara vad Svenska kyrkan har att erbjuda i framtiden? RetorikMagasinet har talat med Barbro Wallgren Hemlin om vanliga människor och valretorik.
av Stina Gardestrand

» Kommunikation för förändring
Moderna förändringsprojekt tar oftast sin utgångspunkt i verksamhetens värderingar. Men hur kommunicerar man när man ska få medarbetarna att förhålla sig till mjuka värden och 'ledningsretorik' i en stressad vardag dær vägen är lång från vision till verklighet?
av Helle Petersen

» Argumentationens grunder, del 3: Politisk argumentation
Vi har gått genom argumentationens grunder och motargumentation – nu är det dags för en speciell avart: den politiska argumentationen, den till synes arketypiska retoriska argumentationen.
Artikeln fokuserar speciellt på vad det är som utgör en politikers ethos: hur framstår politikern som röst- och troværdig?
av Peter Ström-Søeberg

» Talarstolen: Henry V
Saint Crispin's Day, 1415.

TEMANUMMER: Kroppsspråk

» Räta ryggen och tala sanning
Kroppens språk är metaforiskt och ses som en del av den helhet som utgörs av den ickeverbala såväl som den verbala kommunikationen.
av Merete Onsberg

» Bör kvinnor sära på benen?
Retorikens klassiska ideal är skapade med den manlige talaren som modell, i en värld som förvägrade kvinnan status som människa. De klassiska ”manliga” idealen krockar med det klassiskt kvinnliga kroppsspråket. För att lösa krocken och modernisera actioteorierna måste retoriken ta hjälp, både av teaterns kunskaper om hög- och lågstatus och av feminismens begrepp
av Vivianne Wester

» Talaren som artist
Teoretiska anvisninger för skrivande av spännande och goda tal finns det nog av. Med listor, begrepp och tjocka böcker har man kartlagt det intellektuella arbetet med tal. Men vad med det praktiska framförandet? Där får man kanske gå till teatern för att hitta inspiration, råd och utmanande övningar.
av Erland Lundström

» Gränsfall för kroppsliga uttryck
De klassiska, retoriska teorierna om actio fokuserar på det naturliga, det invanda, det förväntade. Men modern retorik gör vad den kan för att vara onaturlig, oväntad och gränsöverskridande.
av Istvan Pusztai

» Platsannonsens retorik
Varför är platsannonser så förutsägbara? För att företagen saknar fantasi eller mod? Eller för att det ligger i platsannonsens natur? Vi ser här närmare på ett retorisk fenomen med egna spelregler, där det sanna, det ärliga, får ge plats åt klyschor och skenbilder.
av Maria Mangfors

» Argumentationens grunder, del 2: Motargumentation
I förra numret av RetorikMagasinet tittade vi på argumentationens grunder – hur ser ett argument ut, hur byggs det upp och hur skiljer man mellan känslo-, auktoritets- och logiska argument? I detta nummer har turen kommit till svaret: hur svarar man på argumentation?av Peter Ström-Søeberg

» Talarstolen: Alice Bah
Nationaldagen 2000

» Den retoriska babyn
En helg med en skrikande baby kan vara precis det argument som övertygar ungdomar om preventivmedens fördelar.
av Birgitte Kjær

» Retorik i förebyggande syfte
Uppgift: få din mottagare att lyssna till ett budskap hon inte vill höra
av Stina Gardestrand

» Verbal non-verbalitet
Recension av Erland Lundströms "Talet Talaren Lyssnaren" och Per-Åke & Lena Strids "Nya talarens bok".
av Peter Ström-Søeberg

» Skriv (inte) ett pressmeddelande
"Vi har fått nytt brevpapper – låt oss skicka ett pressmeddelande!" Eller? Lär om konsten att berätta om nyheter så att de blir uppmärksammade
av Birgitte Erhardtsen

» Argumentationens grunde, del 1: Så det så!
Vad är egentligen ett argument? RetorikMagasinet ger en kortkurs i ett fenomen alla använder
av Peter Ström-Søeberg

» Argumenttävling
Vem presterar årets bästa och/eller sämsta argument? Var med i RetorikMagasinets tävling!.

» Det krävs två för att förföra
Kan musik 'betyda' något? Kan musik vara retorisk? Jodå, läs om lyssnarens roll i musiken.
av Ansa Lønstrup

» Talarstolen: Ariel Sharon
Efter valsegern, februari 2001

» Premiepensionsretorik
Är Sverige ett folk av börshajar och finansspekulanter? Vi ser på premiepensionsvalets retorik.
av Barbro Wallgren Hemlin

» En general ska sörja för sin häst
"Man kan inte ostraffat använda orden som man vill." Intervju med Ole Fogh kirkeby
av Christina Isager

» All makt till språkrevolutionärerna
Recension av Fredrik Lindströms "Världens dåligaste språk"
av Peter Ström-Søeberg

» Nazismen vid svenska universitet
Mer kunskap, mer demokrati. Sådan uppfattar vi oftast sammanhangen, men historien visar att så inte alltid är fallet.
Av Kerstin Gustafson

» Tröghetens lag
Danska EMU-valet visade sig vara en kamp på tröghetens slagfält. Vem bestämmer vad ett val handlar om?
av Kell Jarner Rasmussen

» Vetenskapens stilistik
Recension av Torsten Thuréns "Populärvetenskapens retorik".
av Peter Ström-Søeberg

» Talarstolen: Jerzy Einhorn
Vid Förintelsekonferensen, 28 januari 2000

» Att ge ord åt döden
30 000 sorgsna och chockade ungdomar.
Så kan publiken beskrivas den 2 juli i år, när Jan Lindhardt skulle ge mening åt det meningslösa.
av Peter Ström-Søeberg

» Älskade, hatade ORD
Vi hatar dem: modeorden.
Men vi använder dem, för de har en funktion...
av Lars Melin

» Amerikanska talare
Kennedy, Malcolm X och den i Sverige okända Barbara Jordan - vi ser närmare på den amerikanska talartraditionen.
av Lisa Storm Villadsen

» Retorik på nätet
Internet är mer än digitala signaler och e-handel. Det är en kommunikationsform som har en egen retorik - och som kräver retorik.
av Brigitte Mral

» En livs levande synekdoke
RetorikMagasinet har pratat med den numera pensionerade retorikprofessorn Kurt Johannesson
av Peter Ström-Søeberg

» Talarstolen: Jan Lindhardt
I Roskilde Domkyrka, 2 juli 2000

Temanummer: Retorik i skolan

» Retorik som kritiskt granskande
TEMA. Retorik är långt mer än framförandeteknik - det är också ett hantverk som kan hjälpa skolorna att leva upp till läroplanernas mål. Och inte bara inom svenskämnet.
av Tomas Hageros

» Retoriska övningar
TEMA. Hur undervisar man i retorik? Ett stort svenskt projekt håller på med en översättning av ett av de första försöken att systematisera undervisningen
av Anders Sigrell & Nils Ekedahl

» Retorik ger synliga elever
TEMA. De skolor som erbjuder retorik som ämne upplever att antalet sökande elever ökar för varje år - men vad är det med retoriken som gör den populär bland eleverna?
av Cecilia Olsson Jers

» Rak och respektfull retorik
TEMA. RetorikMagasinet var med på en retoriklektion och återfick hoppet om ämnets framtid...
av Stina Gardestrand & Peter Ström-Søeberg

» Poetry Slam
Kan man tävla i poesi? RetorikMagasinet utforskar lyrikfenomenets väg från Chicago till Borås
av Stina Gardestrand & Michael Lykke

» Ett tal - två situationer
Annelie Ljungbergs 'Malexandertal' förklaras med en retorisk situationsanalys: Det var ett tal men ett tal i två helt olika situationer.
av Matilda Arvidsson

» Talarstolen: H.M. Konung Carl XVI Gustaf
Nationaldagen 1999

» Värstingretorik
RetorikMagasinet har pratat med en ungdomsvårdare om att få våldsbenägna ungdomar att lyssna och tala
av Stina Gardestrand

» Perspicuitas och obscuritas
Hitchcocks berättarstil sedd med retoriska glasögon
av Cecilie Liebermann

» Att leda utan att synas
Recension av boken "Osynlig företagsledning"
av Tomas Müllern

» Vägen till fred
Intervju med Thorvald Stoltenberg om fredsmäklarens roll och retorik
av Lene Tolstrup Christensen

» Fem röster om retorik
Varför har retoriken medvind? Fem olika personer ger sina bud
av Elinor Falkman

» Den retoriska situationen
Retorisk analys är mer än de fem arbetsfaserna
av Peter Ström-Søeberg

» Glad och bra röstvård
Recension av nya röst-böcker
av Elisabeth Zetterholm

» Talarstolen: Annelie Ljungberg
"Tal till de tre", Malexanderrättegången, 1999

» Att återuprätta ett sargat ethos
Från betong till kritor - går det att reparera ett dåligt rykte?
av Maria Karlberg

» Ordets makt
Varje god predikan rymmer ett element av förförelse
av Eberhard Harbsmeier

» Som sagt
Språk i SVT, recension av språkprogrammet "Som Sagt"
av Stina Gardestrand

» Ungdomlighet som strategi
Radioprat - irritationsmoment eller skicklig retorik?
av Håkan Åbrink

» Management by video
Telias visioner förmedlas på video
av Lena Andersson

» Varför lyssnar allt färre på politikerna?
Är politikerna verkligen dåliga retoriker?
av Lena Josefsson

» Att urvattna Holocaust
Analys av en 'psevdoobjektiv' text
av Peter Cassirer

» Talarstolen: Edmund Burke
Om politikernas roll, 1774

» Bilden av Bill
Britt-Marie Mattsson skapade en bild av manipulatören Bill Clinton - men vem manipulerar vem?
av Stina Gardestrand

» En fråga om stil
Brev från en recensent...
av Peter Cassirer

» Retorisk pop
Är Mauro Scocco retoriker?
av Barbro Wallgren Hemlin

» De Gaulle tar ordet
Charles de Gaulle var en kunnig retoriker och inte rädd de stora känslorna
av Kathrine Høeg

» Begreppsförvirring
Recension av "Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga..."
av Peter Ström-Søeberg

» Greiders grepp
Poetisk debattör eller politisk diktare? Interview med Göran Greider.
av Pär Heimdal

» Behövs talskrivare?
Hon skrev tal för Ronald Reagan och George Bush...
av Peggy Noonan

» Talarstolen: Charles de Gaulle
Radiotal, 27 november 1940

» Gott budskap jag till eder bär..
Finländsk valretorik i glädjens tecken
av Bertel Nygård

» Om Aristoteles skulle köpa bil
Om topiken och konsten att välja rätt
av Jane Aunstrup Nielsen

» Livs- eller dödsmedel?
Giftig mat säljer lösnummer
av Henrietta Eriksson

» Hamlet handlar om handboll
Ny förklaring till 'min fru förstår mig inte'
av Torben Olsen

» Säg det som det är!
Vi säger sällan vad vi menar - kanske för att det inte är möjligt
av Jens E. Kjeldsen

» Den retoriska ledaren
En god ledare är en god retoriker!
av Tomas Müllern & Johan Stein

» Den folklige förföraren
Fidel Castro är en folkförförare av hög rang
av Kristine Bjerre Fuglsang

» Talarstolen: Saddam Hussein
Om nederlaget i Gulfkriget, 26 februari 1991

» Jag vill förändra världen
Varför provocerar TV-serien Ally McBeal så många?
av Karin Helgøy och Siri Breistein

» Därför är kvinnor bra talare
Den kvinnliga retoriken är bra retorik
av Lena Josefsson och Mona Sahlin

» Skriv så det passar skärmen
Hur skriver man texter till Internet?
av Anne Katrine Lund

» Göran Hägg har skrivit en bok...
Recension av Göran Häggs Praktisk Retorik
av Peter Ström-Søeberg

» Myten om kroppsspråket
Kan kroppen prata? Eller är det bara en myt?
av Peter Cassirer

» God dag yxskaft
Skillnaderna mellan skandinavisk och arabisk retorik
av Naser Khader

» Väljarna - bortskämda svin!
Om Norman Mailers udda borgmästarkampanj 1969
av Christine Isager och Thomas Basbøll

» Talarstolen: Selma Lagerlöf
Stat och människa (1915)
introducerad av Brigitte Mral