1. Skip to Menu
  2. Skip to Content
  3. Skip to Footer>

Ladda ner retorik - gratis

Med en prenumeration på Rhetorica Scandinavica - med eller utan RetorikMagasinet - blir alla eArtiklar gratis.

20-25% rabatt

Som prenumerant får du alltid 15-25% rabatt på all retoriklitteratur från Retorikförlaget

Lämna avtryck

Kommentarer, goda råd, synpunkter? Kommentera artiklar, nyheter och titlar direkt.

”Gör dig inte smart – gör dig förstådd!”

2012-06-01 11:13

Skrivet av Hanna K.E. Johansson

Skriv ut E-postadress

RetorikMagasinet 49

Retorisk intervju. Det vore direkt felaktigt att påstå att det skulle saknas kvinnliga förebilder inom praktisk retorik. En av Sveriges mest kända retoriker är inte bara föreläsare, företagare, författare och kvinna, hon är framgångsrik också. Elaine Eksvärd (f. d. Berg­qvist) har ifrågasatts av akademiker samtidigt som hon älskas av allmänheten. Hon kör sitt eget race och vill inspirera oss till att våga ta plats och tro på det vi gör.

elaine1Föreläsa och utbilda i retorik började hon göra redan under studietiden på Södertörn. Men det var med debutboken Härskarteknik – den fula vägen till makt som Elaine Eksvärd blev retorikkonsult med hela svenska folket. Med ett språk som folk förstår förklarade hon retoriken, och fångade medias intresse. Framgången har varit påtaglig. Debutboken har sålt i 70.000 exemplar, kvällspressen lyfter gärna fram hennes retorik­analyser och den egna retorikbyrån Snacka snyggt är flitigt an­litad.

– Det kom nog lite hand i hand. När jag fick bokkontraktet så fick jag väldigt många förfrågningar på föreläsningar också. Föreläsningarna gick inget vidare i början. Men jag tog med mig det positiva när folk reagerade bra till nästa gång, och byggde vidare på det.

Och bättre blev det. Idag har hon släppt fyra böcker och tagit steget från att skriva om renodlad populistisk retorik till att författa för gymnasieskolan. Publiken och medierna uppskattar hennes analyser. Men akademiker rynkar på näsan åt att hon förenklar retoriken. En nödvändig ”förenkling”, hävdar Elaine och hänvisar till den retoriska situationen.

– Retorik för mig är att inte att göra sig smart utan att göra sig förstådd. När jag började arbeta som retorikkonsult så använde jag mycket akademisk terminologi och fick inga jobb, det var ju ingen som förstod vad jag sa. Däremot fick jag ryggdunkningar från akademikerna. Många förstod att jag var smart men det var få som förstod vad jag sa utanför högskolan, så efter det fick jag detta motto, att gör dig inte smart, gör dig förstådd. Det bidrog till att fler förstod vad jag pratade om och kunde relatera till det. Jag slutade exemplifiera med de gamla retorikerna som Cicero och Quintilianus, och försökte istället ta fram förebilder för varje bransch som jag pratade inför. Och det tycker ju närings­livet och allmänheten om, men inte akademikerna.

Journalisterna styr

Vilka är då dessa akademiker som ogillar att Elaine anpassar till publikens förståelse och till doxa, och vad är det egentligen de kritiserar henne för? Bloggen Retorikexperterna är (var?) ett av de forum där man går loss hårt emot retorikexperter i allmänhet och Elaine är en av dessa. Under pseu­do­nymen Retorikens maskerade beskyddare dissekerar ano­nyma akademiker, och en och annan namngiven akademiker, de konsulter som förekommer i tv-­sofforna i syfte att ”återta alla humanistiska äm­nens moder, retoriken, från de så kallade retorik­experterna”. Retorikens maskerade be­skyddare skriver:
"Vad är egentligen en retorisk analys Elaine Bergqvist? Det kan man verkligen fråga sig efter dagens så kallade ’snabbanalys’ av Åsa Romson och Gustav Fridolin. [Aftonbladet 2011.07.04 red. anm.] En analys för Berg­qvist verkar bestå av att berätta vad talaren sagt, fast i komprimerad form. Hon hade visserligen någon form av analys när hon säger att Romson inte borde säga ’Eeh’. Härligt från en retorikexpert att allt hon uppfattar är det."

– Jag gillar inte när folk tillskriver saker när jag uttalar mig. Säg att du gillar blåbär. Och så säger jag att jaha så du menar att det inte finns några andra frukter? Det finns inga andra bär, du pratar ju bara om blåbär! Så här är det: Du får 30 sekunder i media, och så frågar journalisten om politikerns kläder. Då pratar jag om kläder. Det sorgliga är att dessa kritiska akademiker tror att när jag pratar om kläder, då är premissen i mitt budskap att retorik bara handlar om kläder, vilket är dumheter. Utan det är den aspekt jag tar upp där och då. Om jag pratar om Mona Salins kroppsspråk så lägger folk in premissen att då är det bara kroppsspråket som jag tror att det handlar om.

– På 30 sekunder kan jag inte prata kroppsspråk och argumentation, hänvisa till Quintilianus eller Aristoteles och prata kairos, doxa, ethos, logos, pathos. Du kan inte be­gära av någon människa att du ska innefatta reto­rikens alla aspekter på 30 sekunder. Den vinkel journalisten väljer, den får du infinna dig i.

”Kontexten är media”

– Som tur är så är jag inte den enda så kallade re­torik­experten som tillfrågas att kommentera; Brigitte Mral, Barbro Fällman, Anders Sigrell och många fler ger sina komprimerade analyser av politikerna. Självfallet får ingen av oss plats med retorikens alla aspekter men tillsammans ger vi i alla fall en lite större bredd.

        ”Så om du nu tycker att det här Elaine var lite fattigt i din analys, då skulle jag vilja att du själv skrev en analys, som du tycker att lyfter fram intressantare aspekter av politikernas retorik”


– Att alls referera till ‘Retorikens maskerade beskyddare’ känns ju bara helt sorgligt. Här har vi ett gäng akademiker som kritiserar varenda en som yttrar sig i media om retorik och dessutom anonymt. Stå för din kritik och tillför något konstruktivt, gör egna analyser! Det som är lite fascinerande här det är att de ägnar sig åt att titta på vad som är fel på andra istället för att prata om vad de kan tillföra. Hur kan vi hjälpa varandra?

Enligt Elaine är dock den personliga kritiken ­inget nytt:
elaine2– Redan när jag studerade till retorikkonsult så märkte jag det här konkurrenstänket som var enormt. Och att man redan i början klankar ner på folk som redan var etablerade. Det är någonting med det här med skitsnacket och viljan att sänka andra i sin egen bransch, istället för att tillföra någonting som du tycker är bättre. Så om du nu tycker att det här Elaine var lite fattigt i din analys, då skulle jag vilja att du själv skrev en analys, som du tycker att lyfter fram intressantare aspekter av politikernas retorik. Och det är bara bra om du gör så. Jag har ju inte hela perspektivet på retorik och det gör jag aldrig anspråk på. Jag skulle med glädje läsa andra retorikers analyser istället för skitsnacket på en anonym blogg.

Kanske är det främst en fråga om syfte, när olika personer ger olika bilder av retoriken; inte allt retoriksnack syftar till att utbilda. För Elaine spelar situationen in på vad som blir föremål för analysen.

– Ifall mina föreläsningar enbart handlade om kläder så skulle jag förstå den här kritiken, men i TV är min uppgift inte att utbilda i retorik utan jag blir tillfrågad att kommentera politik utifrån journalistens frågor. Jag blir intervjuad. Det är en sak att hålla en tvådagarsutbildning och det är en helt annan sak att prata 30 sekunder i TV. Självfallet går vi igenom argumentation och allt möjligt under en tvådagarsutbildning, men då pratar vi om två dagar. Jag tycker det är lite märkligt att man inte väger in kontexten när man bedömer dem som bedömer politiker. Att kontexten är media. Vad är alternativet? Ska vi inte finnas där?

”Jag är retorikkonsult!”

Det just det som är frågan för kritikerna, som överhuvudtaget invänder emot förekomsten av experter i media. Jens E. Kjeldsen och Jonas Bakken skriver i norska bloggen Vox publica att retorikexperterna har ett viktigt och problematiskt samhälls­uppdrag: "Når retorikkeksperter opptrer som dommere over politikernes prestasjoner og ferdigheter, forsterkes bildet av politikk som strategi og personlig maktkamp, og fokuset flyttes bort fra sakene. Og det er verken politikerne eller velgerne tjent med."

Resonemanget har likheter med den franske filosofen Pierre Bourdieus budskap. Han menade att media i sig är odemokratiskt. Tittarsifferjakten skapar ett behov av förenklade budskap som bidrar till en urholkning av kultur, kunskapande och i förlängningen av demokratin. Den enda lösning som återstår för en ansvarsfull medborgare blir att bojkotta media, om det nu inte går att göra om medias spelregler. Elaine vill vända på frågan och undrar ifall alla som arbetar med retorik nödvändigtvis måste fokusera på demokratifrågor.

– Jag är retorikkonsult, jag är inte Aristoteles. Jag studerade på retorikkonsultprogrammet för att få jobb som – och tjäna pengar på att vara – retorik­konsult. Det var ingen lärare på retorikkonsult­utbildningen som sa att jag skulle syssla med demokratifrågor – däremot fick vi lära oss att retorik handlar om demokrati, att var och en ska få framföra sin röst. Det är därför jag skrivit en retorikbok för gymnasiet. Och vad vet de om att jag är ute i gymnasie­skolor och undervisar i retorik och pratar om hur viktigt det är att folk lär sig övertyga och genom­skåda. Men det här måste alla göra tillsammans, det kan inte hänga på en enda retoriker. Jag tar min del av ansvaret. Jag tror att vi skulle komma mycket längre tillsammans om vi slutade peka på varandra och istället pekade på den aspekt i retoriken som vi tycker är viktigast.

        ”Jag studerade på retorikkonsultprogrammet för att få jobb som – och tjäna pengar på att vara – retorikkonsult. Det var ingen lärare på retorikkonsultutbildningen som sa att jag skulle syssla med demokratifrågor”


– Vill inte alla som pluggar retorik vara retorikkonsulter så respekterar jag självfallet det. Har de problem med att vi som gått retorikkonsultprogrammet jobbar som retorikkonsulter så är det inte min sak att ta den diskussionen utan det måste akademikerna på institutionen för retorikkonsultprogrammet göra. Jag tror att det blir en för stor fråga att ta för en retorikkonsult.

”Gillar konstruktiv kritik”
Positivt tänkande är viktigt för Elaine, som inte håller med om bilden av att kvinnor skulle ha svårare än män att inta scenen inom retoriken. På de egna retorikkurserna är de kvinnliga deltagarna minst lika tuffa – eller skräckslagna – som männen. Däremot kan det vara så att det krävs skinn på näsan för att ta sig framåt eftersom skinn på näsan faktiskt provocerar. Det gäller alla som tar plats, men kanske kvinnor i synnerhet.

– Jag älskade min utbildning på Södertörn, väldigt speciell, men jag kunde också märka tendenser till att om man som tjej tog plats så var man ”kaxig” medans killar som gjorde samma sak var ”raka”. Sedan fanns det ju de som det gick bra för, och dem pratade vissa illa om, vilket jag tycker är jätte­tråkigt. Jag märkte tendenser till skitsnack om andra väldigt tidigt under mina studier. Jag tyckte det var pinsamt för oss retoriker att den där missunnsamheten var så markant. Jag valde att kontakta Barbro Fällman och säga hur mycket jag beundrade henne, trots allt strunt jag hade hört. För kvinnor så finns risken att man kanske blir rädd för det där snacket och inte vågar ta plats.

Det är dock ingen naturlag att kvinnor skulle låta sig hämmas av kritik. Snarare kan det sättas i ljuset av vilka ord som används för att definiera kvinnor som tar plats som någonting negativt, jämfört med hur män som gör samma sak uppmuntras. Därmed inte sagt att kvinnor inte ska kunna kritiseras. Men Elaine själv föredrar den direkta, konstruktiva kritiken.

– Själv struntar jag fullständigt i skitsnack. Det gör mig irriterad men det är inget jag gör något åt. Jag är för ointresserad av det. Jag gillar däremot konstruktiv kritik, jag har inget problem med att folk mejlar en och pekar ut specifikt vad jag kunde tänkt på i mina analyser av politiker. Det är skillnad att säga ”du är en bluff” och säga ”det här kunde du ha tänkt på”. Om syftet är att bara yttra negativa åsikter utan att man själv tillför något konstruktivt, då lyssnar jag inte.

”Gör det du inte vågar!”

År 2007 fick hon förfrågan att föreläsa efter Göran Persson på de stora retorikdagarna.

– Jag har haft som konsekvent mål att oavsett om jag vågar eller ej så tackar jag ja. Det är en fix idé jag har. När jag fick förfrågan att föreläsa efter Göran Persson, så tackade jag ja, fast jag trodde jag skulle skita på mig. Men det skulle i alla fall göra mig starkare i framtiden, för andra utmaningar. Härom veckan föreläste jag före Tony Blair och efter Fred­rik Skavlan. Det får ju inte mig att känna mig jättebekväm. Men jag vill inte ha tackat nej när jag har möjlighet att utsätta mig för… Jag tror att vi vinner på att ha som konsekvent tanke att det behöver inte bli så himla perfekt. Och jag tror att vi skulle tjäna på att släppa lite på kraven på oss själva. Det behöver inte bli så himla perfekt. Vi är inte perfekta men vi kan alltid bli bättre, men då måste man börja någonstans. Det började inte så himla bra för mig. Om jag skulle se på de föreläsningar jag höll i början så hade jag inte tyckt att det var så bra, men det var ändå en början.

– Se inte rädslan som ett handikapp utan som en utmaning. Gör det du inte vågar! Det handlar om att göra saker när man är rädd – och trots att man är rädd så gör man det ändå.




25049Läs mer om RetorikMagasinet 49.


 

Populärvetenskapliga RetorikMagasinet - Artiklar