Att leda – utan att synas

Tomas Müllern

Att leda – utan att synas

Recension. Osynlig företagsledning, red. Sven-Erik Sjöstrand, Jörgen Sandberg & Mats Tyrstrup. Studentlitteratur, Lund 1999.

Det är egentligen rätt märkligt att retorikforskningen och -praktiken inte har intresserat sig mer för ledarskap i företag och organisationer. Allt mer av vår vakna tid tillbringar vi i olika former av organisationer, och där utsätts vi för mer eller mindre öppna försök till påverkan av ledare. Det kan gälla formellt utsedda ledare i olika hierarkiska posi­tioner, men det kan lika väl gälla informella försök till påverkan av personer som får eller ges en ledarroll. Mycket av forskningen kring ledare och ledarskap i organisationer har kommit att handla om den formella rollen som ledare. Ledarskap har också betraktats som en helt igenom rationell process, där lite utrymme ges för känslor, underliggande processer, förtroende och liknande ‘mjuka’ faktorer. Från ledarskapspraktikens sida är det därför inte märkligt att retorik knappast stått på dagordningen.

När det gäller retorikforskningen kan man på samma sätt undra över varför man inte tittat närmare på ledarskap i organisationer. Jag tror att svaret har att göra med två saker. Dels är fenomenet företag en lite ‘mystisk’ företeelse, som retorikforskare stått ganska främmande inför. Dels är det generellt sett svårare att närma sig det empiriska fenomenet ledare, jämfört t ex med retorikforskares favoritforskningsobjekt, politiker, som dagligen figurerar i massmedia och villigt låter sig exponeras för retorik­forskningen. Ledare i företag är svårare att komma åt!

Skapande retorik

Sent omsider har i alla fall ledarskapsforskningen börjat vakna och intressera sig mer för de ‘mjuka’ delarna av företagsledandet. Ett tydligt sådant intresse gäller hur företagsledare uttrycker sig och hur de tillsammans med andra ‘skapar’ sitt företag. Med ett lite finare ord brukar forskare tala om att man anlägger ett socialkonstrukti­vistiskt (eller -konstruktionistiskt perspektiv som en del föredrar att benämna det). Inom ramen för denna våg av nya perspektiv finns det också en del forskare som börjat intressera sig för retorik i syfte att förstå ledare och ledarskap (se t ex min och Johan Steins bok Övertygandets ledarskap).
I en nyutkommen samlingsvolym från Handelshög­skolan i Stockholm diskuteras ovanstående frågor. I 13 kapitel beskrivs olika aspekter och tillämpningar av det socialkonstruktivistiska perspektivet. Två av artiklarna innehåller också en tydlig koppling till retorik. Mer om dessa två artiklar nedan.

Ledarskap mer än egenskaper

Vilken är då ambitionen med boken? Två av bokens redaktörer, Sven-Erik Sjöstrand och Mats Tyrstrup, ­skriver i inledningskapitlet att man vill uppmärksamma hur ledarskap konstrueras i samspel mellan människor. Vad be­tyder det? I korthet kan man säga att redaktörerna, och de olika kapitelförfattarna, vill närma sig ledarskap på ett nytt sätt genom att se på hur människor, i sina dagliga rela­tioner till varandra, bygger upp ett sätt att se på ledare och det de gör. Det nya i detta är att man går från att se på ledarskap som en uppsättning egenskaper eller beteenden, till att se på det som något förankrat i sociala relationer. Även om redaktörerna använder lite väl många hyperboler kring hur nytt perspektivet är, så vill jag trots överdrifterna påstå att boken är en nyttig påminnelse om att ledarskap är något mer än bara en rad egenskaper som en ledare innehar.

Annons

Klimataler

Klimataler

Jeg har fundet ni klimaretoriske fejl og skrevet ni kapitler om, hvordan du kan gøre det bedre ved at lære af de bedste. Bogen tager dig med på en rejse gennem historien med fokus på slaveri, borgerrettighedsbevægelsen og kampen mod racisme. Hvert ­kapitel kommer med en klar anbefaling til, hvad du skal gøre, ­eksempler på folk, der har gjort det godt og skidt og en forklaring af hvorfor. Läs mer...

Read more

Klimataler – introduktionen

Klimataler – introduktionen

Introduktionen fra bogen Klimataler af Rune Kier. Läs mer...

Read more

För den läsare som är speciellt intresserad av den teoretiska grunden för boken, dvs socialkonstruktivismen, rekommenderas det andra kapitlet i boken, konstruk­tioner av socialkonstruktionism, som på ett föredömligt sätt sammanfattar några huvudtendenser i det brokiga teorifält som fått rubriken socialkonstruktivism. Men pass upp, det är inte helt lättläst. För den som inte är bekant med kontinentala filosofiska strömningar är det minst sagt bökigt att tränga in i detta kapitel.

En samlingsvolym

Som en kontrast till de snåriga diskussionerna i kapitel 2 är flera av de följande kapitlen vällovligt lättlästa och innehåller en hel del spännande iakttagelser. Jag läser med glädje om den mansdominerade världen i familjeföretaget Bonnier, om könsstrukturer i organisationer, om små­pratets betydelse i ledningsprocesser, om retoriken i företagsinterna videobrev, och om hur ledarskap konstrueras genom de processer där höga ledare rekryteras, osv. Det är en i många stycken spännande bild av ledarskap som förankrats i många andra sociala processer än vi är vana vid att se.

Jag kan som forskare lägga in en hel del kritiska synpunkter, där jag t ex tycker att den teoretiska tråden genom boken är svag. Det är inte speciellt klart hur det socialkonstruktivistiska perspektivet har använts i respektive kapitel, om det överhuvudtaget har använts. Detta är dock ett problem man delar med många som utger sig för att ha ett dylikt perspektiv. Till viss del kan det förklaras av att det rör sig om en samlingsvolym med många författare där det är svårt att driva en helt konsekvent linje vad gäller teorigrunden. Stilistiskt tycker jag dock att man har lyckats bra med att integrera de olika kapitlen och att hitta en samtalston med läsaren som (med något svårläst undantag) känns trovärdigt.

En ny bild

Så var det då detta med retorikkopplingen. Titlarna till två av kapitlen i boken innehåller ordet retorik. En närmare läsning av de två kapitlen visar att bara kapitlet skrivet av Johan Stein och Lena Andersson innehåller en regelrätt retorikanalys. Författarna har försökt göra en kort retorisk analys av hur en företagsledning försöker arbeta med intern marknadsföring (med tidigare nämnda videobrev). Som många andra använder man sig av triaden etos, patos och logos för att göra analysen. En central slutsats är att videofilmerna använder förhållandevis lite av logos­argumentation. Tonvikten ligger istället på att etablera etos, och då främst den högste ledarens etos, där han beskrivs som närmast allsmäktig och ständigt närvarande i filmerna.

Sammanfattningsvis ger boken en hel del spännande inblickar i företagsledandets vardag, där vi får se in i flera ‘nya’ situationer. Kan man sedan ‘överleva’ det snåriga teoretiska fältet socialkonstruktivism så tycker jag nog att boken lever upp till sin ambition – att ge en ny bild av ledarskap.  ❧

❧ Tomas Müllern är ekonomie doktor vid Internationella Högskolan i Jönköping

Artikeln från RetorikMagasinet #5, s 12-13.