Stagnell, Alexander. “Autonomous Politics: Imaginary and Imagination in Doxology”. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell (eds.): Shadows in the Cave. Revisiting Rosengren’s Doxology, 277-295. Retorikförlaget, Helsingborg, 2022. https://doi.org/10.52610/GOMX2908 Läs mer…
Persson, Gunilla Almström. “Mjuk styrning och en modern agora”. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell (eds.): Shadows in the Cave. Revisiting Rosengren’s Doxology, 263-276. Retorikförlaget, Helsingborg, 2022. https://doi.org/10.52610/DPNL9058 Läs mer…
Kjeldsen, Jens E. “Rhetorical Working Through as Praxis, Process, and Philosophy”. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell (eds.): Shadows in the Cave. Revisiting Rosengren’s Doxology, 223-240. Retorikförlaget, Helsingborg, 2022. https://doi.org/10.52610/XZNE879 Läs mer…
Mehrens, Patrik. “Heidegger‘s “Fork”: Doxa and the Apophatic Sacrifice of Passivity”. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell (eds.): Shadows in the Cave. Revisiting Rosengren’s Doxology, 223-240. Retorikförlaget, Helsingborg, 2022. https://doi.org/10.52610/JQPU7668 Läs mer…
Jon Viklund: Åsiktskorridoren. Kapitel från: Shadows in the Cave. Revisiting Mats Rosengren’s Doxology. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell (eds.), Retorikförlaget 2022. Artikel s 201-222. Läs mer…
Om högerpopulism och radikalnationalism; av Karl Ekeman. Kapitel från: Shadows in the Cave. Revisiting Mats Rosengren’s Doxology. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell (eds.), Retorikförlaget 2022. Artikel s 177-200. Läs mer…
Coker, Wincharles. “Chaos, Magma, and Pregnance.
Exploring Symbolic Communication in Institutional Art
Forms”. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey Gorgis, Louise
Schou Therkildsen & Alexander Stagnell (eds.): Shadows in
the Cave. Revisiting Rosengren’s Doxology, 161-176.
Retorikförlaget, Helsingborg, 2022.
https://doi.org/10.52610/RAHB6263 Läs mer…
Bengtson, Erik. “Sanctification as Argumentation. What
Scholars of Rhetoric Can Learn from Ernst Cassirer’s
Theory of Myth”. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey
Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell
(eds.): Shadows in the Cave. Revisiting Rosengren’s Doxology,
123-140. Retorikförlaget, Helsingborg, 2022.
https://doi.org/10.52610/VGYF6373 Läs mer…
Ingår i: Shadows in the Cave. Revisiting Mats Rosengren’s Doxology. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell (eds.), Retorikförlaget 2022.
Artikel s 123-140 Läs mer…
In the so-called new phenomenology, the concept of atmosphere has gained prominence as a way to understand existential experiences of spatiality or the intersection between self and world. In this essay, I wish to engage with Mats Rosengren’s doxological theory of knowledge to inquire about what it would mean to have knowledge of these atmospheres. I will also ask whether doxology undertheorizes the passivity of the subject affected by an atmosphere as well as the ‘quasi-objective’ status of the atmosphere Läs mer…
Hur ska vi förstå relationen mellan rumslighet och förkroppsligande? Detta är inte endast en teoretisk fråga utan också en praktisk, inte bara en begreppslig fråga utan också en existentiell, inte bara en filosofisk fråga utan också en fråga för arkitekturen. I denna artikel ska jag undersöka relationen mellan rumslighet och förkroppsligande med hjälp av arkitektur och fenomenologi. Eftersom frågan om relationen mellan dessa båda är både teoretisk och praktisk, både begreppslig och existentiell, vill jag försöka att i någon mån göra rättvisa åt dessa dimensioner genom att röra mig mellan för det första arkitekturens bildspråk, för det andra fenomenologins begreppslighet särskilt rörande relationen mellan rumslighet och förkroppsligande till atmosfärsbegreppet och för det tredje några studier i arkitekturteori. Således är denna artikel en explorativ tolkning med syfte att artikulera hur relationen mellan rumslighet och förkroppsligande kan förstås på ett sätt som är allsidigt, klargörande och existentiellt relevant
De første uger af covid-19 pandemien var en tid, hvor kroppen, for mange, blev affektivt påvirket af nedlukning og truslen fra en ukendt virus. Krisen kaldte ikke kun på sundhedsfaglige råd og politisk handling, men på eksistentiel fortolkning. Artiklen analyserer en prædiken transmitteret fra en nedlukket kirke på Bornholm og viser, hvordan talen – ved at tale med, om og til kroppen – søgte at bevæge de kollektive følelser i det lokale trosfællesskab fra frygt til fortrøstning. Med afsæt i Landau og Keeler-Jonkers studie af en tales affektive-emotionelle dimensioner og i en forståelse af tillid som noget, man føler og gør, argumenterer artiklen for, at den fremførte prædiken inviterede til taknemmelighed og indbyrdes tillid, gennem dens retoriske symbolicitet såvel som dens materialitet. Talen satte et eksistentielt eksempel til efterligning – et eksempel på tillidsfuldhed, som kunne lindre affekt og bidrage til at gøre konstruktiv handling mulig under krisen
