Att synas för att finnas

Göran Perssons karaktär är Socialdemokraternas karaktär. Är statsminstern trött, är Socialdemokraterna det. Är han på nergång är partiet det. Och hans avgång eller icke-avgång är viktigare än alla politiska sakfrågor.

Moderaternas helomvändningar inom snart samtliga politiska områden – vad är det, om inte ett uttryck för Fredrik Reinfeldt som person; som symbol för borgerlighetens strävan efter nytänkande och personligt mod att utmana traditionen.

Ta Folkpartiets integrationsutspel nyligen, som innebar två retoriskt intressanta upplägg: För det första integrationsgruppens sammansättning med ’invandrare’ som profiler. För en invandrare vet ju bäst vad en förnuftig integrationspolitik bör rymma. På samma sätt som kvinnor ska ta sig an feminism och jämställdhet, pensionärer äldrepolitik etc. Eller?

Det andra intressanta upplägget är det mediala förslaget om utvisning för brott. Bland 25 punkter i integrationsprogrammet drog en punkt till sig en del uppmärksamhet – inte minst när det kom Bert Karlsson att ansöka om medlemsskap i partiet. Ska man tro att förslaget hade sin naturliga plats i programmet – eller att det medvetet spetsades till för att generera uppmärksamhet?

Annons

Praktisk argumentation

Grundbok i retorisk argumentation - för alla som argumenterar eller behöver genomskåda andras argumentation. Läs mer...

Självklart gav det reaktioner med påståenden om högervridning och populism, vilket öppnade för en tredje retorisk prestation: Partiledningens försvar av den till synes tuffa tonen i utspelet: Det har för länge varit tabu att diskutera invandrare och integration.

Härmed säger man – underförstått, implicit – två saker: dels att Folkpartiet vågar ta den svåra debatten, bryta den verbala och politiska förlamningen (vilket ju är en positiv dygd), dels också att det avgörande varken är sättet eller innehållet i debatten, utan debatten i sig. Man är alltså ett modigt parti med en modig politik. Och så hoppas man att kaxigheten överskuggar principlösheten.

Personifiering, tillspetsning, konfliktorientering och våghalsighet är helt naturliga sätt att dra till sig uppmärksamhet, inte minst i ett informationstyngt samhälle. Problemet kommer när både politiker och journalister är fullt nöjda med att skapa uppmärksamhet. När makten över dagordningen är viktigare än sammanhangen mellan punkterna på dagordningen.

Läs mer om RetorikMagasinet 25.