Läsa, lyssna, skriva, tala

Retorik är ett undervisningsämne, men hur bör undervisningen i retorik utformas? Undervisningen i retorik borde syfta till att eleverna eller studenterna ska bli goda talare eller skribenter. Det centrala begreppet i retorikens undervisningstradition är imitatio. Efterbildningen står som en bro mellan den teoretiska undervisningen och det praktiska talandet och skrivandet. Både hos Quintilianus och i progymnasmata finner vi en progression i sju steg: lectio, högläsning; praelectio, textanalys; memoria, utantillärande; parafrasis, omskrivning med egna ord; conversio, överföring till olika språkliga uttrycksformer; recitatio, uppläsning av den bearbetade versionen; och correctio, muntlig bedömning i klassrummet

Denne artikel er premium-materiale. Få tilgang til retorisk kundskab: Digital adgang – 1 månad, Digital adgang – Ett halvt år, Digital adgang – Ett år, Digital adgang – Ett dygn or Retorikforlagets venner. Allerede tilgang? log ind her

Läs mer…

Retoriken efter Retoriken

Den brittiske filosofen och matematikern Alfred North Whitehead har i ett av sina mer berömda citat sagt att den västerländska filosofihistorien är en serie fotnoter till Platon.1 På samma sätt kan retorikhistorien sägas vara en serie fotnoter till Aristoteles Retoriken. När nu detta inflytelserika verk för första gången finns tillgängligt på svenska2 kan det vara på sin plats att säga något om detta stora inflytande. Man kan fråga sig hur retorik­historien, och därmed vår uppfattning av retorik, sett ut om vi inte hade haft Aristoteles Retoriken som den närmast självklara utgångspunkten

Denne artikel er premium-materiale. Få tilgang til retorisk kundskab: Digital adgang – 1 månad, Digital adgang – Ett halvt år, Digital adgang – Ett år, Digital adgang – Ett dygn or Retorikforlagets venner. Allerede tilgang? log ind her

Läs mer…

Artikelrop: Aristoteles Retorik

Aristoteles Retoriken har nyligen utkommit i en svensk översättning av Johanna Akujärvi, och finns därmed äntligen på alla de skandinaviska språken. Tidigare har vi fått läsa den danska översättningen av Hastrup 1983 eller den norska av Eide 2006. Rhetorica Scandinavica inbjuder nu till ett temanummer om Aristoteles Retorik. Läs mer…

Kan man lita på en retorikstudent?

Retorik på Wikipedia. Vart vänder du dig om du snabbt vill få reda på någonting? För de flesta av oss är svaret Internet och kanske speciellt Wikipedia. Tack vare att Wikipedia ofta rankas bland de första träffarna vid en sökning med Google så har Wikipedia kommit att få en allt starkare ställning som kunskapskälla. Men kan man lita på det som står på Wikipedia? Och vad står det egentligen om retorik på Wikipedia? En hel del är skrivet av ­retorikstudenter vid Örebro universitet. Läs mer…

Retorikens didaktik

Retorik är ett skolämne. Förhållandet mellan retorik och didaktik är därför ett centralt forskningsfält inom retoriken. Författaren hävdar att retoriken är en didaktik som utgår från elevernas egna övningar och där den teoretiska reflektionen är en följd av den egna praktiken. Detta manifesteras tydligast i det retoriska övningsprogrammet progymnasmata. Övningarna tränar grundläggande färdigheter, där en av de viktigaste är förmågan att skilja mellan res, sak, och verba, uttryckssätt, samt att ­förena dem på bästa sätt. Artikeln söker presentera den pedagogiska tanken bakom progymnasmata

Denne artikel er premium-materiale. Få tilgang til retorisk kundskab: Digital adgang – 1 månad, Digital adgang – Ett halvt år, Digital adgang – Ett år, Digital adgang – Ett dygn or Retorikforlagets venner. Allerede tilgang? log ind her

Läs mer…

Afthonios: Västerlandets lärare

Få skulle idag komma på tanken att kalla den okände greken Afthonios för Västerlandets lärare. Skälet är helt enkelt att de flesta av oss aldrig har hört talas om honom. Ett så anspråksfullt epitet skulle vi dessutom helst reservera för någon av de stora tänkare som har haft stor betydelse för den västerländska bildningen: Platon, Aristoteles eller Thomas av Aquino. Retorikläraren Afthonios ­kvalificerar heller inte för beteckningen om vi med Västerlandets lärare menar en intellektuell gigant. Men om beteckningen syftar på den lärare som har kommit att få det största inflytandet i Västerlandet kommer saken i ett annat läge

Denne artikel er premium-materiale. Få tilgang til retorisk kundskab: Digital adgang – 1 månad, Digital adgang – Ett halvt år, Digital adgang – Ett år, Digital adgang – Ett dygn or Retorikforlagets venner. Allerede tilgang? log ind her

Läs mer…