Demokratins nya former

Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /home/retorik1/public_html/wp-content/plugins/related-posts-thumbnails/related-posts-thumbnails.php on line 846

Ledare i RetorikMagasinet 5.

Demokratins nya former

Demokratiutredningen har avslutat sitt arbete med kartläggningen av den svenska demokratin.

Från ett retoriskt perspektiv finns det många intressanta element i betänkandet. Det problem, som 1997 fick politikerna att tillsätta demokratiutredningen är ju också ett retoriskt problem: att den egentliga debatten, den verbala eller skrivna påverkan, mer och mer är dold bakom stängda utskottsdörrar eller försiggår i icke-offentliga sammanhang som lunchmöten, korridorprat och ren lobbning. Eller helt enkelt försvinner i mediacirkusen.

Det politiska livet har organiserats på ett sätt som gör varje jämförelse med dess upphov, den första trevande demokratin på Athens agora, nästintill omöjlig. Då, för 2 500 år sedan, kunde inga administrativa beslut träffas utan alla beslut fick debatteras öppet. I folkförsamlingen och i folkdomstolen gick det inte att på förhand försöka påverka enskilda ledamoter eller ledare: en ny president för folkförsamlingen utsågs varje dag.

Att ‘folket’ i den ateniensiska demokratin enbart bestod av män över 20 år – dock inte invandrare, dessa barbarer – är inte det enda som har ändrat sig; politiken har blivit allt större och långt mer konkret. Men samtidigt: ingen pratade för 2 500 år sedan om ‘demokratiskt underskott’ eller ‘politisk likgiltighet’.
Ett problem som demokratiutredningen speciellt fokuserar på är den lokala demokratin. Hur kan man främja intresset för politiken och hur kan politiken närma sig de medborgare som berörs av besluten?

Annons

Retorik

”Min framställning är inte en handbok i hur man lär sig att tala väl, utan några överväganden över retorikens sanningsbegrepp.” Översatt av José Luis Ramírez. Läs mer...

Att, som demokratiutredningen föreslår, skilja valdagarna för riksdags- och kommunval åt kunde vara en lösning på den lokala demokratins problem. Den nuvarande formen med gemensam valdag gör det svårt för lokalpolitiker att bli hörda – att få genomslagskraft för sina lokala frågeställningar. Lokalpolitiken handlar då om riksdagsledamöter och politiska kändisar – i stället för om lokala, konkreta problem og projekt.

Ur ett retoriskt perspektiv skulle lokala valkampanjer – åtskilda från rikskampanjer – vara en förbättring. Det skulle då vara möjligt att synliggöra både de personer som ska fatta de politiska besluten, de lokala prioriteringar som all politik grundas på – och visa hur kommunpolitik i långt högre grad än rikspolitik baserar sig på samarbete. Den retoriken druknar alltför ofta i mediadueller mellan statsministerkandidater.

PSS

Läs mer om RetorikMagasinet 5.