En Retorikare Skola, ERS

Retorisk nätverk. Hur hittar man sin roll som retoriklärare, hur hitta stöd mot mistänksamhet och öppet motstånd mot retoriken som skolämne? Nätverket ERS erbjuder skolans retoriklärare en gemenskap och ett forum.

En Retorikare Skola, ERS

Cecilia Olsson Jers

Idén till det numera 13-åriga nätverket En Retorikare Skola föddes 1995 på ett tåg mellan Uppsala och Lund på väg hem från en av de första kurserna som ordnades för lärare i retorik. Kursen som gavs av Uppsala universitets kursverksamhet hette ”Konsten att lära ut konsten att tala” och kursledare var dåvarande ende svenske professorn i retorik, Kurt Johannesson.

Nätverket En Retorikare Skola föddes ur en önskan att få ingå i en samhörighet med fler lärare som undervisade i retorik. Då, 1995, fanns det få lärare i varje kommun som undervisade i detta ämne, som både sågs med nyfikna och misstänksamma ögon. Nyfikna eftersom lektionerna i retorik engagerade många elever. Misstänksamma eftersom retorik så länge hade varit förknippat med manipulation. I mitten av 90-talet erbjöds många retorikkurser runt om i Sverige. Det fanns många enskilt intresserade lärare och kurserna var ofta fullbokade. Det fanns alltså inga svårigheter att möta retoriklärare nationellt, svårare var det att samla dem lokalt.

I deltagarlistorna från alla dessa kurser letade jag fram riktnummer som började på 04 – alltså nummer som gick till lärare verksamma i skånska kommuner. Efter ett antal samtal var vi en grupp lärare från både grundskolan och gymnasiet som bildade nätverket En Retorikare Skola. Numera innefattar nätverket även lärare som undervisar på universitet och högskola. Och det är det som är nätverket En Retorikare Skolas styrka – här finns en mångårig erfarenhet av att möta elever och studenter i alla åldrar. Vid något tillfälle när vi var många lärare samlade visade det sig att om vi la ihop vår sammanlagda erfarenhet av undervisning i retorik uppgick summan till ungefär 100 års erfarenhet.

Form och fortbildning

Nätverket träffas mellan fyra och sex gånger per år. Antalet medlemmar liksom fokus för diskussioner har varierat under åren. De första åren växlade skolorna mellan att vara värdar. Fördelen med detta var att deltagarna fick komma till olika skolor och möta den miljö som fanns där. Nätverket blev då också känt på den aktuella skolan. Numera hålls träffarna i Malmö i Lärarutbildningens lokaler. Orsaken till detta är främst praktiska skäl eftersom det är lätt att ta sig till Malmö via tåg från i stort sett hela Skåne och att Lärarutbildningen numera ligger ett par minuters gångväg från centralstationen.

Annons

Retoriken

Nu finns ett av humanvetenskapernas viktigaste verk för första gången på svenska. Med insiktsfulla och klargörande noter tar översättaren Johanna Akujärvi med läsaren på en resa till det antika Grekland, till retorikens, filosofins och vetenskapernas födelse. 2:a utgåvan 2022. Läs mer...

Introduktion – Aristoteles Retoriken

Aristoteles: ”Retoriken”. Översatt och med inledning av Johanna Akujärvi. Med fyllig introduktion av Janne Lindqvist. 2:a utgåvan, Retorikförlaget 2022. doi: https://doi.org/10.52610/CUDB7074 Introduktionen Retoriken som retorik Janne Lindqvist Aristoteles Retoriken är den givna utgångspunkten för en stor del av den moderna retoriken och rentav för retorikämnet som sådant – eller så påstås det i Läs mer...

4180

De första åren var lärarna i stort behov av att fortbilda sig och finna forum för att hitta sin roll som retoriklärare. Vid varje träff hade värden eller värdarna förberett ett tema som innefattade olika övningar som hade fungerat i den aktuella värdens undervisning. Det var alltså ett sätt att praktiskt förmedla sin egen erfarenhet. Genom nätverket fick medlemmarna också en stor förståelse för varandras stadier. Inom grundskolan fanns retorik antingen som Elevens val medan det på gymnasiet benämndes med Individuellt val. Kurserna var (och är fortfarande) olika långa. Det rörde sig från ett par timmars riktad undervisning till de kurser som var värda 100 p. Det sistnämnda motsvarar ungefär 2 timmars undervisning i retorik i veckan under ett helt läsår. De flesta medlemmar var också svensklärare och några hade inga specifika retorikkurser utan inlemmade retoriken i sin undervisning. Numera innefattar nätverket även lärare som undervisar i retorik på högskolekurser av varierande längd.

Fortbildning

I början av 2000-talet var vi ett sammansvetsat nätverk som började söka fortbildning utanför vår egen grupp. Vi bjöd in olika forskare som antingen tillhörde retorikens sfär eller som tangerade denna i sin forskning. Bland annat bjöd vi in professor Inger Lindstedt som talade om den visuella retoriken, docent Anders Eriksson som invigde oss i progymnasmata och lektor Kent Adelmann vars forskning handlar om lyssnandet. Tre magisteruppsatser med retorik i fokus är skrivna av medlemmar i nätverket och en fjärde är på gång. Vi har också varit engagerade i det nationella projektet Retorikens didaktik (se Rhetorica Scandinavica nr 21/2002 för närmare presentation).

Förutom att vi bjöd in forskningen i vårt nätverk bjöd vi in en rad intressanta personer som anordnade flera berättarverkstäder samt logopeder som lät oss arbeta med röst och kropp. Och vi är stolta över att en av våra medlemmar, Åsa Narin, fick ta emot Telias talarpris år 2000.

Men fortbildning har också för nätverket varit att kunna ta del av varandras bekymmer och glädjeämnen i klassrummet. Vi har delgivit varandra utdrag ur olika bedömningssituationer och gett varandra konkreta råd. Vi har agerat stöttande medbedömare när någon av våra medlemmar befunnit sig i problematiska klassrumssituationer.

Skolämnet retorik

De senaste åren har den diskussion som kanske egentligen alltid funnits där, men aldrig riktigt knådats blivit aktuell igen. Nämligen vad är retorik som skolämne? Och är det så att retorik blir bäst om det får vara ett eget ämne? Eller är det så att retorik skall vara kittet mellan alla andra skolämnen? Är kanske inte retorik ett ämne utan något annat? Denna fråga diskuterar vi mycket och strax innan förra regeringsskiftet tog det sig uttryck i att vi ägnade flera träffar åt att försöka formulera för oss själva skillnaden mellan det akademiska ämnet retorik och skolämnet retorik. Från den tidigare regeringen aviserades nämligen att över 800 individuella val på gymnasiet skulle bort, vilket innebar att även retoriken fanns i skottlinjen. Detta hot föranledde nätverket att lägga ner mycket jobb på att både konkretisera olika styrdokument samt påbörja skrivelser till myndigheter. Vid regeringsskiftet gick det som kallades Gy 07 i stå och luften gick nog ur vårt nätverk för en stund.

Nytändning

I samband med att Gymnasieutredning kom nu våren 2008 kan vi som språkar för retorik i skolan läsa att retorik föreslås som explicit del i ämnet svenska. Om detta är bra eller dåligt är för tidigt att uttala sig om. Men att begreppet finns med gör att En Retorikare Skola kan damma av det arbete man la ner inför Gy 07 och fortsätta där man slutade.

Retorik får dock – som vi ser det – inte bli ett gymnasieämne, lika lite som enbart ett akademiskt ämne. Därför är till exempel konferensen i Falun ”Retorik i förskola och skola – en väg till medvetenhet kommunikation” den 11 september nu i höst viktig.

När ett nätverk varit igång tillräckligt länge måste det också stanna upp ibland och fundera på syftet med träffarna. Risken finns alltid att samma frågor ställs och kanske också får samma svar. Därför måste också nätverken söka sig utåt och nya medlemmar måste välkomnas. En Retorikare Skola kommer i höst att satsa flera träffar på att diskutera bedömning och betygssättning av muntligheten. Det är ett ämne som är högaktuellt i dagens skoldebatt – oavsett stadium. De lärare som har undervisat i retorik under många år har en erfarenhet här som är unik – ett språk som genom retoriken möjliggör att tala om muntlighet. ❧

Om författaren: Cecilia Olsson Jers är doktorand i Svenska med didaktisk inriktning och retoriklärare med erfarenhet från grundskolan, gymnasiet och högskolan.

Artikeln finns i RetorikMagasinet 38, s 19-20