Faktaresistens


Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /home/retorik1/public_html/wp-content/plugins/related-posts-thumbnails/related-posts-thumbnails.php on line 846

Ledare RetorikMagasinet 56.

Faktaresistens

Vi har dem alla i familjen, i umgänget eller i personalmatsalen – negationens folk, som ­aldrig kan höra en sanning utan att tycka motsatsen. En undersökning visar att biltrafiken belastar stadskärnornas luft och arkitektur – och voilá, så måste ­dessa knäppgökar ut och köpa en SUV. En föredragshållare ber åhörarna stänga av sina mobiler, varpå vår tomte demonstrativt höjer ljudet på sin.

Det fungerar så här: En klok människa konstaterar vad vi alla egentligen redan vet eller instinktivt förstår. Det kan till exempel vara att kemikalier i kläder är skadligt, att större industrier påverkar miljön eller att det kan vara meningsfullt att låta barn vara barn och inte utsätta dem för prövningar som vuxna borde vara för erfarna för att undvika – som energidrycker, bungyjump eller folkdans. Varje gång en klok människa säger eller skriver något sådant, finns det minst 25 troll eller rättshaveristiska foliehattar som insisterar på att slicka på sina kläder, lajka de mest förorenande fabrikerna och/eller anmäla sina barn till de mest störda aktiviteterna. Inte för att det egentligen rör dessa tomtar, utan för att de inte vill böja sig för andras klokhet. Paradoxalt nog är det givetvis just det dessa gör: placerar sig själva i underläge.

Problemet är att all fakta och förnuftig kunskap reduceras till rent tyckande. Och tyckande finns det redan nog av. Som när folk propagerar för rätten att vara rasister, med argumentet att rasism är en legitim ståndpunkt i en demokrati och det därför är diskriminerande att skälla på rasister. Men. För att tyckande ska bli intressant och meningsfullt, måste det bygga på en viss mängd fakta. Inte ersätta fakta.

Resistensen mot fakta är även en organisatorisk resistens. När Erik ‘Järnröret’ Almqvist beskriver UNHCR som ”en vänsterextrem lobbyiströrelse” – eller när diverse klimatskeptiker kallar IPCC (FN:s klimatpanel) för en politisk skrämselkampanj för global planekonomi – så handlar det om tilliten till helt grundläggande institutioner i (det internationella) samhället. Därför är det så befriande med en Hans Rosling, som kämpar för rätten att presentera kunskap. Fakta är inte ett lotteri, en form av ”folket röstar” eller sprunget ur andra cirkusmedialt styrda processer. Fakta finns – och skiljer sig från tyckande genom att inte vara öppet för diskussion. Det finns helt enkelt ett rätt och ett fel.

Annons
Kritisk retorikanalys
Kritisk retorikanalys

Behöver du verktyg för att genomskåda och förstå de olika slags budskap som omger och vill påverka oss alla? Både verbala, ickeverbala och visuella? Då är detta boken för dig.

Den främsta målgruppen är retorikstudenter på olika nivåer som står inför uppgiften att analysera retoriska objekt, från enskilda analyser till större uppsatser. Men även studenter från andra discipliner som intresserar sig för text- och bildanalys kan ha nytta av retorikens metodiska angreppssätt. Läs mer...

Kritisk retorikanalys, kapitel 1
Kritisk retorikanalys, kapitel 1

Brigitte Mral, Marie Gelang & Emelie Bröms: Kritisk retorikanalys. Text. Bild. Actio. Kapitel 1: Retorik som vetenskap Läs mer...

previous arrow
next arrow

Först i nästa steg ger det mening att tycka: Att tycka om fakta. För tyckandet handlar om en värdering av något – och det förutsätter att detta något finns. Precis på samma sätt som ett demokratiskt samtal förutsätter en grundläggande respekt för fakta.

PSS


Author profile

Förlagschef, ägare Retorikförlaget
Redaktör för RetorikMagasinet
https://orcid.org/0000-0003-2683-6642

Lämna ett svar