Kan man lita på vem som helst?

Encyklopedisk retorik. Internetencyklopedin Wikipedia har ingen redaktion och blir hela tiden skriven och omskriven av sina egna användare. Kan man lita på den? Mycket tyder på det – och konceptet kan användas till mycket mer än encyklopedier.

Kan man lita på vem som helst?

Niels M.L. Pedersen och Anders Due

 

”Att besöka Wikipedia är som att besöka en offentlig toalett. Den kan vara uppenbart skitig, så man vet att man ska vara försiktig, eller så kan det verka någorlunda rent så att man får en falsk känsla av säkerhet. Vad man helt säkert inte vet, är vem som har varit där före en själv”.

Så har Robert McHenry, tidigare redaktör för den erkända Encyclopedia Britannica, sagt om internetencyklopedin Wikipedia. Han anspelar på det faktum att vem som helst kan gå in och redigera i encyklopedins artiklar; på varje sida finns en liten redigera-knapp som tillåter att man tillfogar, raderar, skriver om eller vad man annars känner för. När man klickar på ”spara” träder ens ändringar i kraft utan någon som helst föregående kontroll. McHenry är inte den ende som har uttryckt skepsis mot Wikipedia, för när vem som helst kan skriva vad som helst på en sådan sida så kan man mycket väl landa i det värsta nonsens. Här hemma [i Danmark, red.s anm.] har man till exempel i Berlingske Tidende under rubriken ”Icke trovärdigt nätlexikon” kunnat läsa om hur danska gymnasielärare är bekymrade över detta internetfenomen eftersom eleverna använder det som om det vore ett ’riktigt auktoriserat lexikon’ trots att det kan vara fullt av fel.

 

Ett uppslagsverk fullt av fel och åverkan?

Det finns utan tvivel fel i Wikipedia, och det inträffar att människor med mindre ädla intentioner saboterar artiklar som andra har skrivit. Men frågan är hur stora dessa problem är? Den erkända vetenskapliga tidskriften Nature har jämfört vetenskapliga artiklar i den engelska utgåvan av Wikipedia och Encyclopedia Britannica och fann att skillnaden inte var så stor. Båda innehöll fel – och antalet fel i Wikipedia var bara något fler. En undersökning gjord av IBM visade att förekomster av vandalism mot Wikipedia i genomsnitt rättades till inom fem minuter. Detta tack vare de många användare som konstant sitter och följer med i en lista över de senaste ändringarna. Här blir de allra flesta förekomster av vandalism upptäckta, och så tar det bara ett par klick att återställa den ursprungliga artikeln.

Detta tyder alltså på att artiklar som är fulla av fel eller har härjats till oigenkännlighet är undantag snarare än regel på Wikipedia. Och ser man på övergripande utveckling och trafik så ser Wikipedia ut att vara en succé. Encyklopedin finns på mer än 200 språk, och bara den engelska versionen har över en miljon artiklar medan den danska har drygt 40 000. Antalet registrerade användare som har gjort minst 10 redigeringar har i genomsnitt femdubblats varje år under den tid som Wikipedia har existerat, och globalt skrivs mer än 5000 nya artiklar varje dag. Hos sökmotorn Google var Wikipedia det fjärde mest sökta ordet 2005.

 

’Vem som helst’ som auktoritet

Även om siffrorna tyder på att det finns något att hämta på Wikipedia så har många svårt att se huruvida man kan lita på vad som står där. Man vet att vem som helst kan skriva på alla uppslag, och när man är på jakt efter fakta eller svar på frågor vill man ju gärna ha klara besked från en expert eller auktoritet på området – för man kan väl inte bara lita på vem som helst?

I den klassiska retoriken är ethos, talarens trovärdighet, kopplat till hans eller hennes moraliska karaktär, sunda förnuft och välvilja gentemot publiken. Men på Wikipedia har man ju ingen chans att veta vem som har skrivit artiklarna – och därmed heller inte om skribenten vet något om ämnet och överhuvudtaget vill läsaren väl.

Ole Andersen, en av sammanlagt 18 frivilliga administratörer på den danska utgåvan av Wikipedia, ser inte detta som ett problem. Han menar helt enkelt att projektet inte skulle kunna överleva om man inte kunde lita på det: ”Det är för besvärligt att misstro varandra hela tiden. Dessutom är det för besvärligt för folk att sätta sig ner och skriva en massa felaktiga saker som de får svara för förr eller senare. Det är en allmänmänsklig erfarenhet att man visserligen kan ljuga i olika omfattning, men förr eller senare åker man dit. Det är bara opraktiskt. Man investerar trots allt en viss mängd tid och kraft på att skriva det”. Det liknar en omformulering av det gamla goda Lincoln-citatet om det omöjliga i att lura alla människor alltid. Wikipedia kan bara fungera om lögn och felaktigheter är sällsynta företeelser, om och det finns en viss tillit till att de som skriver på artiklarna i regel vill väl och vet något om ämnet. Och ju fler som är med och skriver, ju större blir denna tillit.

 Vad är en wiki?
En wiki är tekniskt sett en mycket enkel ­hemsida som alla snabbt och enkelt kan ­redigera i. Beteckningen kommer från den första sidan av detta slag som skapades 1995 och kallades WikiWikiWeb efter det hawaiianska uttrycket ”wikiwiki” som betyder snabb. På traditionella hemsidor kan endast utvalda administratörer med särskild mjukvara och/eller kunskaper i programmering ändra i texter, bilder och struktur. I en wiki finns ­däremot en liten ”redigera-knapp” som tillåter vilken användare som helst att redigera sidan, och så fort användaren klickar på ”spara” ­uppdateras sidan. Idag finns många olika huvudsakligen gratis mjukvaror som man kan använda för att bygga sin egen wiki. Wikipedia är den största och mest kända wikin.

Internetentreprenören Thomas Madsen-Flygdal anser att projektet lyckas genom det sätt på vilket det samlar män­niskor kring en gemensam vision: ”Wikipedia förenar män­niskor kring en jättevision med neutral point of view som filosofi. Fokus ligger på innehållet och i lägre grad på avsändare. Folk känner att de är en del av något, en identitet”. Det vill säga att Wikipedia kompenserar för sin bristande avsändar­auktoritet genom att i gengäld ha skapats av massor av frivilliga bidragsgivare.

Samtidigt är det av stor betydelse för artiklarnas trovärdighet att många olika människor har varit med om att skriva dem. I en intervju i tidningen Reflexioner säger Wikipedias grundare Jimmy Wales: ”Helt ärligt tror jag snart att folk istället kommer att fråga: hur kan man lita på de stora nationalencyklopedierna? Hur kan de vara tillräckligt nyanserade när artiklarna är skrivna av en person och redigerade av två andra?

Här sätter Wales tydligt saken på sin spets, och han har då också i andra sammanhang gett uttryck för att Wikipedia inte ska vara ett direkt alternativ till existerande nationalencyklopedier mer av en ny möjlighet för dem som inte tidigare haft tillgång till en encyklopedi. Poängen är att Wikipedia kan få oss att sätta frågetecken efter våra normala begrepp rörande trovärdigt och icke trovärdigt.

 

En gammal encyklopedi i nya kläder?

Även om allt är upplagt för en jämförelse mellan Wikipedia och andra encyklopediprojekt, så är det i hög grad väsentligt att påpeka att några helt grundläggande skillnader. Wikipedia har en del fördelar som helt enkelt inte finns i traditionella encyklopedier som även efter digitalisering ständigt är beroende av omständliga, tidskrävande och dyra redaktionsprocedurer. Eftersom Wikipedia skapas på ett helt annat och mer dynamiskt sätt, kan den utnyttja den omedelbara potential som ligger i vanliga människors aktuella kunskap. Som Ole Andersen säger: ”Fördelen är att om man har kunskap, så kan man nå ut med den. Kunskap som man bara sitter på blir gammal och tråkig”.

Wikipedia är långt bättre på att hantera aktuella saker, och produktionsformen har visat sig väl ägnad att ge kontroversiella företeelser en balanserad behandling. Ett ofta använt exempel är tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 där en bas med massor av information om krisen och en lång rad relaterade ämnen snabbt upprättades. Själva definitionen av en tsunami ändrades givetvis inte i och med katastrofen, men det gjorde den situation som informationssökande befann sig i, och med Wikipedia var det möjligt att snabbt läsa om tsunami både i förhållande till det mer naturvetenskapliga och tekniska, men också i förhållande till tsunami som katastrof, i förhållande till implicerade länder, till turism och så vidare. Ett annat exempel på en både aktuell och kontroversiell företeelse är Jyllands-Postens Mohammedteckningar. Här byggdes löpande upp en kunskapsbas på Wikipedia som inte bara var uppdateras, omfattande och informativ, utan också speglade flera sidor av saken.

Elisabeth Hoff-Clausen, ph.d.-stipendiat i retorik vid Köpenhamns universitet som forskar i trovärdighet på nätet, ser detta som en av de stora styrkorna i projektet: ”Wikipedia får ofta fram många perspektiv, eftersom texten hela tiden är öppen för redigering från någon som ser annorlunda på saken. Och så tvingas folk på sätt och vis att förhålla sig till varandras uppfattningar – man kan inte bara klampa på med sitt eget, utan måste lyssna och ta ställning till andras bidrag om man ska nå fram till en bra text”.

 

Texten skriver sig själv

En del av dessa fördelar med wiki-mediet som produktionsform används också i andra sammanhang. Trine-Maria Kristensen, en av Danmarks framträdande bloggare, ger ett exempel på hur wikier används som kunskapssorteringsredskap i bloggsfären: ”En bloggare startade en wiki om bloggsfären i Europa dagen innan han skulle hålla en föreläsning i ämnet. Dagen efter hade han fått upplysningar i wikin om de allra flesta europeiska länderna, och idag uppdateras wikin flera gånger i veckan av människor från hela Europa”.

Som lärare ser Elisabeth Hoff-Clausen att studenter med stor fördel börjar använda wikier i gemensamma projekt. Och hon ser lika stora samhälleliga perspektiv i denna form av kollaborativt skrivande: ”Att skriva och producera texter i samarbete spelar en stor roll i vårt samhälle där kunskap skapas och säljs som en vara av många verksamheter. Wikier har potential att utveckla många av de arbetsformer och arbetsprocesser som används när texter blir till i arbetslivet”.

Thomas Madsen-Mygdal har med stor framgång använt wiki-formatet för att arrangera konferensen Reboot: ”Sista året hände fantastiska saker på wikin med bidrag från folk man inte kände till eller visste hade den kompetensen. Programmet för konferensen var en lång radda med text, men plötsligt en morgon var det snyggt layoutat; den röriga sidan var plötsligt ordentligt formaterad och indexerad. I år har programmet i viss grad skapat sig själv på wikin”.

Många konferenser runt om i världen kunde utan tvivel ha stor nytta av liknande wiki-experiment, men det kräver att arrangörerna är inställda på det inflytande det ger användarna, påpekar Trine-Maria Kristensen: ”Man ska vara villig att låta de människor som bidrar till wikin styra processen – för en stram struktur verkar hämmande på användandet av redskapet – och det fantastiska är just att wikin kan utvecklas i alla möjliga riktningar som alla kan vara fruktbara”.

Större wiki-visioner

Wikipedia har en rad systerprojekt som försöker utnyttja wiki-formatet till att gemensamt skapa bland annat läroböcker och nyheter som är gratis för alla. Allt detta ligger under The Wikipedia Foundation, en frivillig organisation som arbetar för ”en värld där alla människor har gratis tillgång till summan av alla människors kunskap”. På detta sätt skiljer sig alltså Wikipedia-projekten fundamentalt från många av de nu för tiden så populära brukargenererade webbtjänster som alla är kommersiella och nästan alla ägs av de riktigt stora spelarna som Microsoft, Yahoo! och Google.

Med den trafik som försiggår på Wikipedia skulle man kunna göra stora reklampengar, men det har man medvetet låtit bli. Thomas Madsen-Mygdal ser detta som en essentiell aspekt: ”Betydelsen av att Wikipedia är en nonprofit-organisation är djupt undervärderad. Att den är en gemensam skapelse som ägs gemensamt”. Han ser en möjlig tendens i Wikipedia som kan hjälpa till att göra världen till en bättre plats, en plats där allmängods som undervisningsmaterial, forskning och kulturarv är något som man kan ha tillgång till och kan dela gratis och fritt. Det kräver naturligtvis dels en drastisk digitalisering av annat än den välutvecklade delen av världen, dels en stor uppgörelse med väldigt många som tjänar sina pengar på att sälja kunskap i alla former. Men Madsen-Mygdal tror starkt på idén: ” Wikipedia är symbolen, ikonen, för en ny samhälls- och skapelsemodell. De grundläggande värderingarna och principerna kan appliceras på alla områden”. Och antingen en Wikimedia-revolution står för dörren eller ej, så är denna bakgrund och idégrund utan tvivel en väsentlig faktor i folks tillit till Wikipedia. Det är en vision man kan ty sig till när man väljer att använda Wikipedia och väljer att lita på vem som helst.❧

 


Författare: Niels M.L. Pedersen och Anders Due. Skrev examens­arbete i retorik vid Köpenhamns universitet om ­Wikipedia.
Översatt av Stina Gardestrand


Artikeln finns i RetorikMagasinet 31, s 11-14

 

Om skribenten

Skriv et svar