Nervpirrande retorik

Spegelretorik. Rösten är inte bara ett enkelt transportmedel för ord från talarens mun till åhörarens öron. Den hjälper samtidigt åhörarna med hur orden ska förstås. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur man låter om man inte.

Nervpirrande retorik

Hanne Smith Pedersen

Vi smittar varandra med annat än influensa och dåligt humör. Också rent fysiskt smittar våra handlingar  av sig på omgivningen. Du har säkert suttit i ett möte eller i ett sällskap där någon börjar gäspa. Plötsligt får du själv ett oemotståndligt behov att gäspa – och gäspningen går vidare till den bredvidsittande. Samma påverkan får vi när vi hör en annans röst. Intuitivt reagerar vi olika på en mjuk, rofylld och klangfylld röst än på en vass, spänd och gäll. Och det finns en fysiologisk grund till det.

För att finna en förklaring på detta fenomen ska vi bege oss till den neuropsykologiska hjärnforskningen. I ett försök med apor upptäckte den italienske hjärnforskaren Rizzolati år 1995 att apors hjärnor reagerar på samma sätt oavsett de griper efter en bit frukt eller ser andra ta frukten. Detta speglande reaktionsmönster beror på en särskild typ av nervceller i hjärnan – spegelneuroner.

Teorin om spegelneuroner har sedan prövats i flera olika sammanhang och det har visat sig, att dessa neuroner bildar basen för vår inlärning, tolkning av andras intentioner och empatisk förståelse för det vi står inför. Den enkla förklaringen är att vi speglar det vi möter med att – i mindre skala – göra det själva och därmed ge vår egen hjärna möjlighet att tolka vad som är å färde.

Spegelneuroner och rösten

Om vi sätter fokus på rösten kan vi använda teorin om spegelneuroner till att förstå signaler i rösthanteringen. Vi kan också tolka en annans sätt att tala genom att uppmärksamma spänningar i andning, strupe och mun. Satiriker kan parodiera andra genom att medvetet låta röstapparaten följa samma mönster som det utvalda offret – och så överdriva det en smula som får oss att höra en karakteristisk röst komma fram.

Teorin om spegelneuroner förklarar också varför några röster får oss att slappna av medan andra röster får oss att bli irriterade och aggressiva.  Våra reaktioner speglar helt enkelt avsändarens fysiska aktivitet i rösthanteringen. Därför börjar publiken harkla sig när föredragshållaren står och kämpar med rösten. Därför känner vi oss spända när nyhetsvärdens stämma låter pressad. Och därför slappnar vi av när historieberättarens röst låter avspänd, lugn och klangfull.

Fysisk påverkan

rm43 faktaGenom hela vårt liv lägger vi oss till med mer eller mindre goda vanor förknippade med vår rösthantering.  Tillsammans med vår fysiologi skapar dessa olika vanor den personliga klangen i vår röst. Liksom våra fingeravtryck är röstens ljud unik och det gör det möjligt att känna igen en röst inom loppet av några sekunder. Om rösten tillhör en människa vi känner väl kan vi också lätt höra hur vederbörande har det. Vi kan höra om personen är glad, jäktad, ledsen eller arg – dels för att vi känner rösten väl och vet hur den låter i olika situationer, dels för att våra spegelneuroner reagerar. Nervceller översätter känslan till något vår egen hjärna kan tolka och förstå. Denna egenskap att märka hur andra har det och utifrån det handla mest ändamålsenligt är essensen av kommunikation mellan människor.

Spegelneuroner skapar grunden för vår sociala intelligens och vår empati. I boken Varför jag känner som du känner beskriver Joachim Bauer fenomenet som att vår neurologiska hardware på en intuitiv nivå gör det möjligt att förstå andras känslor, handlingar och avsikter – och någon gång helt motsatt vad som sägs.

Vilken betydelse har rösten? Eftersom rösten är unik utgör den en stor del av vår identitet. Samtidigt är den avgörande för hur vi hör vilken intention som ligger bakom orden. Rösten är den bärande ljudkällan i varje form för muntlig kommunikation.

Röstapparatens signaler

Vårt ljud är en produkt av en fysisk aktivitet. Förutsättningen för att förstå röstens arbete ligger först och främst i kunskapen hur den fysiska utformningen av röstinstrumentet skapar ­olika ljud. Vår röstapparat består av tre system som ska arbeta tillsammans – andningen, stämbanden  och munhålan. Muskelspänningar i de tre systemen påverkas av känslor som får rösten att  låta olika allt efter vilken situation vi befinner oss i.

Andningen producerar den utgående luftströmmen som vi använder för att sätta stämbanden i rörelse. Beroende på vilken situation vi befinner oss i ändrar andningen karaktär.  När sinnet är lugnt och glatt ligger andningen som regel i den nedre delen av bröstkorgen men så snart nervositet och stress infinner sig dras mellangärdet samman. Inandningen blir då kort och snabb. Och det skapar problem. För att kunna styra luftströmmen och få kraft i rösten ska energin komma från mellangärdet. Ligger andningen högt i bröstkorgen och är snabb blir rösten svag och benägen att brista. Det innebär att publiken med den direkta speglingen kan känna om föredragshållaren är nervös, pressad eller fylld av självtillit i situationen.

Stämbanden producerar ljud genom att få utandningsluften att vibrera. Är detta ljud inte kraftigt nog att nå ned till den bakersta raden måste man lägga ner mer arbete. Den otränade rösten blir tvungen att pressa både strupen och tonläget uppåt och det resulterar i ett gällt och pressat ljud – ett ljud som också kan uppstå när man blir arg eller hysterisk. Och då är det plötsligt inte så underligt att andra tolkar det som att man försöker att dölja sin vrede eller besvikelse med ord. Spänningsmönstren i stämman signalerar tydligt vilka känslor som ligger bakom.

Munhålan är det klangrum som skapar de olika röstljuden. Taltempot har efterhand blivit så snabbt att det är svårt att kunna uttala alla ljud tydligt. Om tempot är för snabbt går det självklart ut över det precisa uttalet och talet slutar i ett mummel. När adrenalinet pumpar och osäkerheten breder ut sig blir det lätt att man ökar farten för att få den obehagliga sitautionen så snabbt som möjligt överstånden – med resultat att orden mister sitt värde och ingen förstår vad som sagts.  Fortplantar sig nervositeten eller vreden till käkmusklerna biter vi liksom av orden och talet kommer att låta aggressivt och  undertryckt. Detta fysiska mönster kan spegelneuronerna hos mottagaren  alltså känna igen och uppleva och det har stor betydelse för den empatiska tolkningen av avsändarens trovärdighet.

Avsändarens spänningar kring munhålan går ofiltrerade in i mottagarens hjärnceller och sätter sig som en kroppslig känsla. Mottagaren upplever kanske en irritation som är svår att konkretisera och det påverkar hans tolkning av budskapet. Avsändarens snabba taltempo kan lätt tolkas som en känsla av att han inte ger sig tid till samtal, att han är avspisande eller försöker pröva att piska upp en stämning av hektisk aktivitet hos mottagaren.

Trovärdig röstbehandling

rm43 spejlNär röstbehandling är intressant i ett retoriskt sammanhang är det för att den bär en stor del av ansvaret för succé i en muntlig kommunikation. En av retorikens centrala funktioner är att skapa trovärdighet i kommunikationen från avsändare till mottagare. Trovärdigheten i det muntliga budskapet är avhängigt bland annat av att rösten signalerar samma budskap som orden och kroppsspråket.

Om det är skillnad på det man hör och det man upplever kan det leda till en tolkning av att något är fel – att avsändaren kanske inte kan stå för sitt budskap eller har en ironisk distans till ämnet.

Dålig röstteknik kan därför leda till att avsändaren upplevs som icke trovärdig. Det kan t.ex. vara en kvinnlig avdelnings­chef som ska hålla tal vid en avskedsceremoni för en med­arbetare som ska få njuta sitt otium. Det är trevliga samtal, klirr av glas, skrap med stolar så ljudnivån är lite högre än vanligt. Avdelningschefen börjar sitt tal men rösten är inte stark nog att bli hörd. Hon måste skruva upp volymen men rösttekniken sviker. För att kompensera pressar hon strupen uppåt och får då en skarp och skärande röstklang. Via spegel­neuronerna får medarbetarna en fysisk upplevelse som kanske tolkas felaktigt eftersom de lovprisande orden står i kontrast med den gälla klang som ofta associeras med vrede och hysteri. Och vad ska medarbetarna lita mest på?

Muntlighetens treenighet

Det är i treenigheten mellan innehåll, kroppsspråk och röstbehandling som vi kan märka om folk är autentiska och ärliga i sin kommunikation. Oöverensstämmelser mellan de ord som blir sagda och det sätt de sägs på fångas snabbt upp och tolkas genom spegelneuronerna. Genom små ändringar i taltempot, stämmans klang och intonation kan vi t.ex. känna om det är spindoktorn, och inte politikern själv, som har formulerat de meningar som får plats i en nyhetssändning – om det är politikerns egen övertygelse som kommer fram, eller om det är en prefabricerad mening som ska förmedlas. Mest framgångsrika upplever vi de politiker som i sin kommunikation får formulerat ett uppriktigt engagemang utifrån en ärlig, personlig hållning.

Den muntliga kommunikationen kräver mer. Ett ämne kan antingen vara mördande tråkigt eller engagerande och inspirerande beroende på hur ämnet presenteras. Är röstläget monotont och mumlande är det nästan omöjligt som åhörare att behålla koncentrationen. Man känner hur spegelneuronerna avläser budskapets monotona förpackning och därigenom framkallar en fysisk känsla av tråkighet. Det är betydligt lättare att behålla koncentrationen om föredragshållaren varierar röstläget, spelar med volymen och förstår att framhäva de viktigaste orden.

Dåliga vanor och bristande röstteknik orsakar många olyckor i den muntliga förmedlingen. Hur många gånger har du bytt kanal för att det inte gick att stå ut med att höra programvärden? Hur mycket information har du gått miste på grund av att du räknade alla ”öhöer”? Hur ofta for dina tankar långt bort på grund av att talarens monotoni förlamade dig?

Föredragshållaren skulle vara mer medryckande och levande om han torde visa hela sin personlighet och inse att för publiken ger ett levande kroppsspråk och en medveten röstbehandling en markant fördel i en förmedlingssituation. Detta värde behöver inte först gå genom en intellektuell analys för att tydas. Det avläses av spegelneuronerna som en direkt, intuitiv förståelse av avsändarens intention.

Innehåll och intention

I den muntliga kommunikationen samarbetar orden och rösten om hur budskapet ska formas och förstås. Orden står för budskapets innehåll medan röstbehandlingen visar vilken intention vi har. Med ord kan vi bestämma samtalsämnet men rösten kommer alltid att förmedla vad vi vill med ämnet. En del skådespelare arbetar med denna dubbelhet med respektive text och undertext. Varje mening kan betyda något annat beroende på om intentionen i rösten är ursäktande, för­förande eller ifrågasättande. Den gode skådespelaren vill omedelbart försöka att framkalla en bestämd känsla hos publiken. Åskådaren kan därigenom förstå inte bara vad som sägs utan också varför det sägs – helt enkelt därför att åskådaren omedvetet simulerar avsändarens röst och kroppsspråk. Det medvetna dubbelarbetet med text och undertext kan användas till att planlägga och genomföra ett budskap med bättre övertygelse. Vi ska alltså inte bara koncentrera oss på vad vi ska säga. Drivkraften i förmedlingen ligger också i att veta varför vi vill säga något – och därav uppstår hur vi får sagt orden.

En bättre röstteknik och en kunskap om muntlighetens verkningsmedel kan därför vara med och ändra olämpliga vanor och istället ge ett mer genomslagskraftigt framförande. I arbetet med rösttekniken blir andningen lättare att styra, stämman kan fungera mer fritt och därmed får man större möjligheter att variera både tonläge och volym. Och när man samtidigt kan ge uttalet mer precision behöver mottagaren inte anstränga sig för att förstå orden. Röstträning kan alltså vara en källa till att finna en bättre övertalningskraft – en övertalningskraft som smittar. ❧


Författare: Hanne Smith Pedersen, Stemmebrugskonsulent i Fonegs Kommunikation och extern lektor i retorik vid Köpenhamns Universitet. Medförfattare till boken Stemmen og tilhørerne.


Läs mer

Joachim Bauer, Varför jag känner som du känner: intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna, Natur och Kultur, 2007.
Giacomo Rizzolati og Corrado Sinigaglia, Mirrors in the Brain – How Our Minds Share Actions and Emotions, Oxford University Press, 2008.
Marco Iacoboni, Mirroring People: The New Science of How We Connect With Others, Farrar, Straus & Giroux, 2008.

 


25043Artikeln finns i RetorikMagasinet 43, s 20-24

 

Skriv et svar