Nya svenska redaktörer för Rhetorica Scandinavica

Nya svenska redaktörer

sofimarieFrån och med 2012 har Rhetorica Scandinavicas svenska redaktion berikats med Marie Gelang och Sofi Qvarnström. Läs mer om våra nya redaktörer nedenför.
I samma veva blir Orla Vigsö svensk nationalredaktör och Anders Sigrell blir en del av Rhetorica Scandinavicas redaktionsråd.

Om Marie Gelang, filosofie doktor och lektor i retorik vid Örebro universitet

gelangMin tidigare utbildnings- och yrkeserfarenhet rör sig inom tre områden, sjukvård, teater och skola. Jag har mångårig erfarenhet av arbete med utbildning på olika nivåer inom dessa områden. Dessutom erfarenhet av att leda och organisera konstnärligt/kreativt arbete. Min doktorsexamen i retorik avlades december 2008 vid Örebro universitet med avhandlingen Actiokapitalet – retorikens ickeverbala kommunikation i vilken actio, som teori och praktik, behandlas. Förutom fortsatt forskning om betydelsen av actio i olika kommunikativa situationer har begreppet kairos kommit att intressera mig. I ett kapitel i antologin Pluralizing Rhythm: Music, Arts, Politics. (publiceras under 2012 hos Rodopi: Amsterdam) relateras kairos-begreppet till det mer nutida uttrycket timing där betydelsen av ”känslan för timing” i olika former av ledarskap diskuteras. Under våren 2011 deltog jag i ett pågående forskningsprojekt som är finansierat av ”Seventh Framework Programme” med titlen Social Signal Processing Network  i vilket flera europeiska länder är involverade. Jag var knuten till Göteborgs universitet med fokus på studier om verbal och ickeverbal kommunikation i olika medlingssituationer. Dessutom ansvarar jag för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med deltagare från Stanford University, USA och University of Waterloo, Canada som undersöker, utifrån våra olika vetenskaper, skyltdockor (mannequinns) och skyltfönster (shopping window display) som en del i det offentliga identitetsskapandet. Utöver forskning ingår undervisning och handledning i min tjänst, i huvudsak på grundutbildningsnivå. För närvarande är jag även studierektor för retorikämnet, medlem i Fakultetsnämnden för Humaniora vid Örebro universitet samt ansvarig för institutionens Innovationsråd, där ett antal externa företagsledare utgör ett kreativt samtalsforum för idéer om samverkan och kommersialisering.

Om Sofi Qvarnström, filosofie doktor vid Uppsala universitet

Annons
Retoriken
Retoriken

Nu finns ett av humanvetenskapernas viktigaste verk för första gången på svenska. Med insiktsfulla och klargörande noter tar översättaren Johanna Akujärvi med läsaren på en resa till det antika ­Grekland, till ­retorikens, ­filosofins och veten­skapernas födelse. 2:a utgåvan 2022. Läs mer...

Introduktion – Aristoteles Retoriken
Introduktion – Aristoteles Retoriken

Aristoteles: ”Retoriken”. Översatt och med inledning av Johanna Akujärvi. Med fyllig introduktion av Janne Lindqvist. 2:a utgåvan, Retorikförlaget 2022. doi: https://doi.org/10.52610/CUDB7074 Introduktionen     Retoriken som retorik Janne Lindqvist Aristoteles Retoriken är den givna utgångspunkten för en stor del av den moderna retoriken och rentav för retorikämnet som sådant – eller så påstås det i Läs mer...

4180
previous arrow
next arrow

qvarnstromJag är FD i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och kommer från och med februari 2012 tillträda en tjänst som biträdande lektor i retorik vid Lunds universitet. Som doktorand var jag anställd av Högskolan i Gävle. Sedan 2009 har jag undervisat i retorik på heltid vid Uppsala universitet. Mina forskningsintressen rör sig i gränslandet mellan litteratur, retorik, politik, opinionsbildning, offentlighet och mediesystem. Min avhandling “Motståndets berättelser. Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första världskriget” (2009) handlar om hur svenska författare försökte skapa opinion mot kriget genom såväl skönlitteratur som debattartiklar, föredrag och reportageböcker. Studien lyfter fram de olika typberättelser som kan urskiljas (berättelsen som vittnesmål, som anklagelse och som uppmaning) men diskuterar också skönlitteraturens särskilda möjligheter att fungera som motståndshandling. I ett nytt  forskningsprojekt som nyligen beviljats medel, ”Skogen som löfte, offer och minne. Den kulturella konstruktionen av baggböleriet i svensk fiktion 1890-1920” undersöker jag hur skönlitteraturen, som en del i ett större mediesystem, skildrar den norrländska skogsfrågan och i förlängningen Sveriges väg in i moderniteten. Baggböleriet som begrepp och myt utgör ett topos där motstridiga uppfattningar om skogen, bonden och industrialiseringen korsas, bryts och stundtals strålar samman. Ett av projektets delmål är att svara på vilken roll skönlitteraturen spelade i denna omvandling och vilken betydelse den kan ha haft för den bild av skogsfrågan som traderats vidare under 1900-talet. Här samarbetar jag med historiker från Mittuniversitetet i Härnösand. Vid sidan om detta ingår jag i ett nätverk för studiet av första världskriget i Skandinavien, lett av prof. Claes Ahlund. Vi arbetar för tillfället med en antologi om krigserfarenheten i de skandinaviska neutrala staterna. Jag ingår även i ett skandinaviskt retorikdiktatiskt nätverk, lett av prof. Anders Sigrell.

 

Se även: Rhetorica Scandinavicas redaktion och redaktionsråd.

Lämna ett svar