Retorik som kritiskt granskande

Thomas Hageros

Retorik som kritiskt granskande

Glöm för ett ögonblick detta med ”konsten att tala övertygande” – retoriken är lika mycket ”konsten att granska kritiskt” och lämpar sig därför även för skolämnen som samhällskunskap och historia. Thomas Hageros visar här varför retoriken också bör användas i andra ämnen än svenska.

Det finns ett förnyat intresse för retorik i samhället idag. I Sverige har retoriken legat i träda under många år och har först under senare tid börjat gro med för­nyad kraft. Många människor är övertygade om att retoriken kommer att få en allt viktigare roll i framtiden. Vad kan då retoriken göra för skolan?

Läroplanerna i praktiken

Retoriken har inom skolundervisningen främst uppmärksammats inom svenskämnet. I undervisningen har det muntliga framställandet stått i fokus. Det är glädjande, och jag är av den uppfattningen att det även finns andra grenar på detta rika kunskapsträd vi kan få användning för i den svenska skolan. Retoriken är utmärkt att tillämpa även i de samhällsorienterande ämnena och jag har i denna artikel valt att fokusera främst på samhällskunskap men också på historia.

Upplysningstidens ideal att kunskapen skulle skära in till benet lever kvar i Lpo-94: att information döljer en struktur som kritiskt ­granskande ska blottlägga.
(Plansch från Diderot & d’Alembert: Encyclopédie ou Dictionnaire Raisonné des Arts et des Métiers, Paris 1751-65).

En nationell utvärdering som Skolverket gjorde under våren 1998, där 4 400 elever från 136 grund- och gymnasieskolor medverkat, visar att det finns ­brister i hur läroplanerna för grund- och gymnasie-­skolan har fungerat i praktiken. Utvärderingen visar bl.a. att eleverna har en okritisk inställning till information och Skolverket skriver att skolorna behöver vägledning i hur färdigheten att tänka kritiskt skall kunna utvecklas hos eleverna. Man efterfrågar även kunskaps­översikter och handledning. Utvärderingen visar också att massmedia inte ifrågasätts exempelvis i etiska ställ­ningstaganden och att eleverna har svårt att urskilja orsaker som ligger utanför händelsernas omedelbara sammanhang.

Det jag vill visa i denna artikel är att retorikens kun­skap, förutom att den främjar elevernas förmåga att uttrycka sig i tal och i skrift, också är till stor hjälp när man skall lära elever att granska information kritiskt och då de skall lära sig att komma fram till ett ställ­ningstagande i en viss fråga.

Kritiskt granskande

Att lära elever att kritiskt granska den strida ström av information som idag ständigt sköljer över oss anses vara en av skolans viktigaste uppgifter. Dagens IT-samhälle erbjuder en oändlig mängd information samtidigt som medias budskap spelar en stor roll när unga människor bildar sina uppfattningar. Samtidigt gäller det att eleverna förstår att det inte existerar något monopol för tolkningsrätten av sanningen.

I Lpo-94 (läroplan för det obligatoriska skolväsendet) anges att det är ”nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta”. Ett av de gemen­samma målen att sträva mot i kursplanen för de samhällsorienterande ämnena är ”att eleven utvecklar ett kritiskt förhåll­ningssätt till olika informationskällor”. Samhällskun­skapsämnet har som mål att eleverna i ­slutet av det nionde läsåret skall ”kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare”. I ämnet historia anges som mål att eleverna i slutet av det nionde läsåret skall ”kunna reflektera över hur information och pro­paganda har använts förr och används idag som ett medel för påverkan”. Vilket land i denna omvälvningarnas tid – då vi är på väg att ta klivet från det gamla industrisamhället till det nya informationssamhället – vill inte att dess medborgare lever upp till dessa mål?

Tala och analysera

Vid studier i retorik får man lära sig att förbereda, disponera och framföra ett tal enligt retorikens regler. Det har fördelen att man lättare kan analysera andra som talar och övriga som förmedlar information. När man lär sig tala så får man t.ex. lära sig hur viktigt det är att påverka sina åhörares känslor så att de känner för ens sak. Det bör följaktligen också leda till att man som lyss­nare eller mottagare av information blir mer uppmärksam på de känsloargument man själv är mottagare av. Det gäller självklart alla typer av argumentation och uppgifter vilket man kan ha oerhörd nytta av i skolan då eleverna skall lära sig att granska information kritiskt.

Självklart finns det många duktiga lärare som klarar att lära sina elever att granska information kritiskt, men Skolverkets utvärdering visar tyvärr klart och tydligt att långtifrån alla gör det. Därför bör frågan ställas: saknar den svenska skolan tillförlitliga metoder och modeller för hur man lär ut kritiskt granskande? Om så är fallet, vad skulle en retorisk analysmodell i undervisningen kunna ge skolan och lärarna, och därmed också eleverna?

Retorisk analys

Jag vill poängtera att följande inte är någon allenarådande retorisk analysmodell. Jag presenterar nedan de delar jag anser att man kan ha stor nytta av i skolan då information skall granskas kritiskt utifrån olika retoriska analysmodeller jag själv studerat. Det innebär att man frågar sig:
–    I vilken situation framförs informationen? I vilket eller vilka medium? Vem står bakom informationen och till vilka vänder den sig primärt och sekundärt? Finns det några särskilda omständigheter som kan påverka tolkningen av informationen? Sådana omständigheter kan exempelvis vara idéer och tidstypiska strömningar. Idag är det av förklarliga skäl ‘inne’ att värna om miljön. Ett företag som säger sig satsa på miljön vinner automatiskt ett visst gensvar och anses vara ett ansvarstagande och bra företag, vilket lätt tolkas in i kontexten.
–    Vad är syftet med informationen? Hur kan den som står bakom informationen ha analyserat situa­tionen och tänkbara målgrupper? Vad verkar vara det viktiga med informationen? Är meningen att informera, påverka, övertyga, fördöma, hylla eller sälja?
–    Går det att urskilja ett klart motiv eller en tes? Kan tesen vara svår att upptäcka, och i så fall varför?
–    Hur ser argumentationen ut? Innehåller den bevis som statistik och undersökningar, egna erfaren­heter, logiska resonemang, jämförelser och liknande? Är det något som kan tänkas vara utelämnat, och i så fall varför? Försöker den eller de som står bakom informationen att väcka några känslor hos mig, och i så fall hur?

Inom retoriken anses det väldigt viktigt att påverka människors känslor för att övertyga. En god talare vinner störst gensvar när denne inte bara lyckas övertyga åhörarna med sina logiska argument utan även får dem att känna hur rätt han eller hon har. Ett bra exempel är Martin Luther King som använde många och starka känsloargument i sitt berömda tal vid Lincoln Memorial 1963, det som eftervärlden minns som ‘I have a dream-talet’. Den starkt känslomässiga argu­mentationen användes för att visa hur felaktig lag­stiftningen i USA var eftersom den gjorde skill­nad på svart och vit. Ett flertal faktorer bidrog till att lag­stiftningen senare ändrades och många menar att detta tal var en starkt bidragande orsak. Känslo­argument används dessvärre också många gånger i andra syften, t.ex. för att sprida odemokratiska idéer eller för att förena en grupp av människor mot en annan, något vi tyvärr sett alltför mycket av den senaste tiden. Befinner man sig på andra sidan talarstolen eller som mottagare av in­formation gäller det vara extra lyhörd för just detta.
–    Vilken effekt kan informationen tänkas ha både på kort och lång sikt? Vilket uttryckssätt har informationen och hur framförs den? Hur är stilen i språket tänkt att passa ämnet, mottagarna och situationen? Lämnar informationen något öppet för egna tolkningar? Säger stilläget i språket något om människorna, företaget, föreningen mm. bakom informationen? Är de kända för mig, och vad kan det i sådana fall ha för betydelse? Dessa och liknande frågor tror jag en lärare kan ha stor nytta av då eleverna skall lära sig att granska information kritiskt. Naturligtvis kan ett urval av dessa frågor göras beroende på vilken typ av information man arbetar med.

Pro et contra

Enligt Lpo-94 skall föräldrar kunna skicka sina elever till skolan, ”förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen”. Skolan skall vidare ”framhålla betydelsen av ställ­ningstaganden och ge möjligheter till sådana”. I kursplanen för samhällskunskap framgår det att konflikter och konkurrerande bilder av olika fenomen som finns i samhället skall lyftas fram och behandlas i undervisningen. Eleverna skall också i undervisningen få möta ”det pluralistiska samhället med dess olika uppfattningar och åsikter”. Skolverket skriver dock i sin utvärdering att många elever även på gymnasienivå har svårt att se orsaker som ligger utanför en händelses omedelbara sammanhang.

Pro et contra, för eller emot, innebär enligt retoriken att innan man fattar ett beslut skall frågan först genom­lysas utifrån alla olika tänkbara aspekter. Man lyfter fram allt det som talar för, men också emot, en viss idé eller fråga. Det gör man för att komma fram till det bästa beslutet eller ställningstagandet. Man får då chansen att se alla tänkbara argument och väga dem emot varandra. Hur kan då denna metod användas i den svenska skolan?

Pro et contra i skolan

I USA, Storbritannien och Australien ingår retorik och därmed pro et contra-övningar i många skolors undervisning. Eleverna delar in sig i lag och debatterar för eller emot i dagsaktuella och andra viktiga frågor. Det kan gälla allt från fri abort och homosexuellas adop­tionsrätt till vilket parti eller vilken presidentkandidat man bör rösta på. Eftersom eleverna skall kunna argumentera emot sina motståndares åsikter så måste de också sätta sig in i de argument som motståndarna kan tänkas komma att använda. Ibland debatterar man för eller emot något man inte heller kan stå för, vilket skärper ens förmåga att se saker ur olika perspektiv. Istället för att bara acceptera och tycka till direkt, lär man sig att på ett systematiskt sätt genomlysa en fråga ur alla tänkbara aspekter. Genom detta arbetssätt ges eleverna också en viss insyn i den demokratiska processen och hur det demokratiska arbetet går till i den politiska vardagen där de samhällsaktuella frågorna ständigt analyseras och debatteras ur olika synvinklar.

Retoriken i praktiken

Följande exempel passar troligtvis bäst på gymnasie­nivå, men analysmodellen och pro et contra-metoden går naturligtvis att använda sig av betydligt längre ned i åldrarna. Den retoriska analysmodellen och pro et contra-metoden kan användas i undervisningen antingen var för sig eller tillsammans.

Låt oss anta att man i undervisningen arbetar med frågan om EMU är bra för Sverige eller inte. Klassen har fått tag på material och information om EMU från olika politiska partier och intresseorganisationer, artiklar ur tidningar och information från Internet mm. Därefter kan man låta eleverna, t.ex. i grupper, kritiskt granska den information de kommit över genom att låta dem göra en retorisk analys av materialet. Här är det naturligtvis viktigt att läraren är med och handleder och sätter en lämplig nivå på det fortsatta arbetet. Sedan kan de olika grupperna antingen få redovisa vad de kommit fram till var för sig eller så kan en helklassdiskussion följa där man diskuterar, analyserar och ytterligare kritiskt granskar det grupperna kommit fram till.

Nästa steg i processen kan sedan vara att eleverna ­delas in i debattgrupper som får debattera för eller emot EMU. Då måste var och en först sätta sig in i de argument den egna gruppen skall använda. Därefter gäller det för eleverna att komma fram till vad mot­ståndarna kan tänkas komma med för argument och hur man skall besvara dem. Detta kan naturligtvis växa till en oerhört omfattande uppgift med mängder av argument. Då är det viktigt att läraren är med och till­sammans med eleverna försöker finna ut: vilka är de bärande argumenten just den här gruppen skall satsa på? Enligt retoriken är det inte mängden av argument som räknas, utan hur de bär!

Kanske skulle retoriken kunna ge en ännu bättre och mer effektiv samverkan mellan de olika kunskaps­delarna i 2000-talets kunskapande skola. Om man låter eleverna jobba enligt retorikens analysmodell och dess pro et contra-metod så skulle eleverna för det första aktivt få använda olika kunskapskällor för att sammanställa, bearbeta och kritiskt granska information. För det andra skulle de ges chansen att få belysa en fråga ur alla tänkbara aspekter och på så sätt kunna bredda sin förmåga att se de olika uppfattningar och åsikter, konflikter och konkurrerande bilder av olika frågor och fenomen som finns i samhället. För det tredje skulle de under diskussionens och debattens gång även få öva på det som de flesta av oss förknippar retoriken med – konsten att tala övertygande.


Författare: Thomas Hageros studerar retorik vid Uppsala Universitet. Han studerar dessutom vid Lärarhögskolan och har arbetat som lärarvikarie under flera år.


Från RetorikMagasinet #6, s 4-7

Om skribenten

Skriv et svar