Retoriken ger synliga elever

Om man kan tala och skriva och dessutom vågar yttra sig emellanåt har man en styrka. På flera gymnasieskolor har man valt att satsa på retorik som valbar kurs. Och det visar sig nu att dessa kurser snabbt blir fullbokade. Vad är det som lockar att frivilligt välja det som de allra flesta vill slippa?

Cecilia Olsson Jers

Retoriken ger synliga elever

Konsten att tala är en kunskap som är efterfrågad både i skola och näringsliv. Även om muntlig framställning  och presentationer ingår i olika ämnen så är det inte nog. Elever har ett stort behov av att behärska kommunikation.

Om man frågar elever vad de skulle vilja lära sig i en retorikkurs är ett av de vanligaste svaren ”jag skulle vilja lära mig att tala så att andra lyssnar”. Om man har den inställningen så är studiemotivationen hög när man startar.

Praktisk retorik

En skola som satsar på retorik som individuellt val är Linnéskolan i Hässleholm. Första året kursen erbjöds valde 14 elever att genomföra den. Andra året gick 30 elever kursen och inför nästa läsår önskar drygt 40 elever att läsa retorik. Samma erfarenhet har andra skolor som inför retorik som valbar kurs – antalet sökande ökar hela tiden.

Retorikkursen vid Linnéskolan är mycket praktisk, och man arbetar efter principen ‘learning by doing’. Eleverna skall dels hålla ett antal förberedda tal under ett läsår, dels ett stort antal oförberedda. Målet är att alla skall ha stått inför gruppen varje gång gruppen träffas.

Är det då rätt att kalla dessa lektioner retorik? Vad är det som skiljer den från muntlig framställning? Skill­naden ligger i den systematiska talträningen, det individuella arbetssättet och elevens metakognition. Ju mer medveten eleven blir om sitt ethos, desto mer tid lägger hon ner både på logos och pathos. Snabbt inser man att ethos skadas om man inte utvecklar sina tal samt skriver tydligare och mer innehållsrikt.

Direkt respons

Eftersom varje tal kommenteras direkt efter framförandet blir responsen väldigt tydlig. Det talade ordet har alltid haft en fördel framför det skrivna eftersom det är direkt och kopplat till rätt situation.

En metod som lärare ofta använder sig av för att få eleven att se och upptäcka sina egna skriftliga felaktigheter är att läsa texten högt. När man skriver ett tal och övar på det hemma hör man eventuella tokigheter själv och blir sin egen kritiker. Eleven har uppnått ett metakognigtivt synsätt, har alltså blivit medveten om sitt eget tänkande och görande i en inlärningssituation.

Det är viktigt att skrivandet och talandet går hand i hand på retorikkurserna. Eleverna kan ibland tycka detta är arbetsamt, men å andra sidan stärks funktionalismen i ämnet när det visar sig att elevens skrivande påverkas i positiv riktning. Att det är så intygar många elever som läser retorik.

– När jag blivit uppmärksam på hur lyssnarna påverkas av mitt språk har jag insett att även mitt skrivna språk behöver bli retoriskt, säger en elev i årskurs tre på Linnéskolan.

– Det innebär mycket arbete att ha valt retorik som individuellt val. Man tänker helt annorlunda än förr. Även i andra ämnen kommer jag på mig själv med att ‘tänka retoriskt’. Att hitta ämnets eller lektionens kärna känns viktigt för att förstå syftet, poängterar en annan elev.

Eftersom skalan av elever som frivilligt väljer att läsa retorik sträcker sig från talängsliga elever till estradörer så finns en dynamik i grupperna som är fruktsam. Alla vill nå fram med sitt budskap.

– Jag kanske inte är mindre nervös inför en redovisning, men jag har lärt mig att hantera min skenande puls, skriver en retorikelev i årskurs två.

Retoriska verktyg och synliga elever

Intellectio, att analysera talsituationen –  Inventio, att hitta material – Dispositio, att ‘ordna’ materialet – Elocutio, att formulera – Memoria, att inlära – och Actio, att framföra. När eleverna har lärt sig denna arbetsgång har de också fått bra verktyg för att bli medvetna om sin uppgift.

Just medvetenhet är grunden för inlärning och eftersom ordet retorik enkelt låter sig översättas  med ”konsten att tala” eller ”tallära” får en retorikelev också användning för sina retoriska verktyg.

I retorikundervisningen kommer syftet snabbt fram. Ett ämne som t ex svenska är svårare att konkretisera för eleverna. När eleven blir medveten om syftet med att läsa retorik blir också ämnet förtätat. På retorik­timmarna skall man lyssna med empati, man skall tala med känsla och man skall kritsera med konstruktivt sinne. Eftersom det är elevens talade ord som är viktiga kan hon inte gömma sig i mängden. Eleven blir synlig. I andra skolsammanhang kan man gömma sig i mängden, göra sig osynlig.

Retoriklektionerna kräver aktiva elever eftersom det är det talade ordet som är huvud­saken på lektionerna.

Kreativa ”aha:n”

Retorikkursen blir en kurs i självförtroende. Elevernas själv­uppfattning ­växer i takt med talen.
Speciellt momentet dispositio brukar medföra många aha-upplevelser. Eleverna får lyssna till många tal, de får idéer och kreativiteten föder ny kreativitet.

Denna effekt får man tyvärr  sällan i skriftliga sammanhang. I och för sig kan man säga att skrivprocessen och talprocesson går hand i hand, men till syvende och sist är ändå det talade ordet snabbare och eleven upp­lever det som att hon lär sig mycket mer på retorik­lektioner. Den nya kunskapen, konsten att lära sig tala, blir väldigt konkret .

Retoriskt raster

Ett svar på den fråga som ställdes i början av artikeln, om vad i retoriken det är som lockar ungdomen, är att den individuella undervisning som alla lärare mer eller mindre strävar efter blir verklig under retorik­lektionerna. Det är eleverna som är huvudpersoner. I de flesta muntliga sammanhang förväntas eleven att kunna reda sig som talare utan att ha fått instruktioner i talarkonst. Men retoriken är ett utlärbart hantverk och den systematiska träningen i talarkonst blir bron mellan de olika ämnena; retoriken binder ihop skolans övriga ämnen. Ungdomar idag vill gärna ha en nyttoaspekt lagd på teoretiska ämnen och retoriken är för­utom teori också en samling praktiska råd.

Ett annat svar är att liksom alla människor är på­verkade av trender inom mode, musik och politik är eleverna medvetna om den retorikvåg som sveper över Sverige. De är nyfikna på nya kurser som erbjuds på gymnasiet.

Ungdomar i dag är kommunikativa och vill lära sig tala offentligt. De vill lära sig tala tydligt. De vill lära sig kommunikationens psykologi. De vill visa att de finns. Många elever upplever det som att de lär sig något helt
nytt när de läser retorik. Även om de tränat muntlig framställning ända sedan lågstadiet är det retoriska synsättet nytt. När ett retoriskt raster läggs över all muntlig och skriftlig produktion blir undervisningen dialogisk. Det är i språkandet som kunskapen blir till.


Författare: Cecilia Olsson Jers är lärare och undervisar i retorik på Linnéskolan i Hässleholm.


Från RetorikMagasinet #6, s 13-14

rm6

Om skribenten

Cecilia Olsson Jers är lektor i Svenska med didaktisk inriktning på Malmö högskola

Skriv et svar