Texten behöver inte vara bra från början

Retorisk skrivprocess. Har du svårt att komma igång att skriva? Har du många idéer men vet inte hur du ska strukturera? Samlar du information utan att veta vad det ska bli i slutändan?

Texten behöver inte vara bra från början

Jenny Forsberg

Det finns lika många sätt att skriva en text som det finns skribenter. Kanske har du inte hittat just ditt sätt att skriva. Eller också vill du förbättra din metod. Här får du några tips på vägen.

Skrivprocessen har tre faser – eller åttiosju

Förenklat kan man säga att skrivprocessen har tre faser:

  • förbereda
  • skriva
  • bearbeta.

I verkligheten hoppar vi ofta mellan de här faserna när vi ­skriver, vilket är helt i sin ordning. Är du en skribent som behöver ha en tydlig struktur innan du börjar skriva? Eller är det genom att skriva texten som du får ordning på tankarna? Inget sätt är sämre än det andra.

Vem ska läsa din text?

Det första du behöver göra, oavsett vilken typ av text du skriver, är att bestämma dig för – eller ta reda på – vem som ska läsa din text och varför. Vad vill du att läsaren ska veta, tycka och göra när hon har läst texten?

Samla information

När du väl har målgruppen klar för dig är det dags att samla information. Den här fasen i arbetet varierar mellan olika skribenter, situationer och texttyper. Ibland är den här fasen redan avklarad innan arbetet med texten påbörjas: du vet vad du behöver säga, det är bara att skriva ner det. I andra fall behöver du göra intervjuer, läsa böcker eller åka till platser som du ska skriva om och som ligger på andra sidan jorden.

Informationen som du samlar in kanske du sparar i hjärnans hårddisk, skriver ner direkt i dokumentet där du ska skriva texten eller klottrar ner på post it-lappar, servetter och utrivna tidningssidor.

Strukturera din text

En del vill göra ett noggrant synopsis eller en mindmap över texten innan de börjar skriva. Andra hoppar direkt från materialsamlandet till skrivandet.

Om du hör till dem som gör synopsis är det här du bestämmer hur du ska strukturera texten. Olika typer av disposition passar för olika texter. Här följer några sätt att strukturera en text:

  • Skriv det viktigaste först. Fungerar bra för till exempel rapporter, brev och informationsmaterial.
  • Dela in texten i ämnen. En längre text, som en bok eller en utredning, tjänar ofta på den här typen av disposition.
  • Skriv i tidsordning. Passar bra till instruktioner men dåligt för rapporter eller informationsmaterial. Tänk på att läsaren inte behöver veta i vilken ordning du själv samlade in materialet.
  • Associera fritt. Med en associativ disposition låter du tankarna vandra fritt. Det kan passa i skönlitteratur eller kåserier men fungerar inte alls i en pedagogisk text.

Ofta kan en text följa flera olika principer samtidigt. Var noga med hur du strukturerar din text – det kan vara avgörande för hur läsbar den blir.

Kom igång att skriva

Så är det dags för själva skrivandet. Tycker du att det är svårt att komma igång? Vet du inte var du ska börja? Vill du att texten ska vara så bra som möjligt redan från början? Glöm det!

Som du vet kommer det en bearbetningsfas efter att du har skrivit texten. Det är då du ska göra texten bra. I den här fasen behöver du bara skriva ett utkast. Redigeringen och jakten på det perfekta ordvalet kan du skjuta på så länge. Börja var som helst i texten, skriv lite här och lite där. Om du vill kan du öppna ett separat dokument i ordbehandlaren, ett ”kladd­fönster”, där du skriver ner dina idéer huller om buller. När du får ihop ett stycke som du är nöjd med plockar du över det till den egentliga texten. Och snart har du fått ihop en första version av en text.

Går du och väntar på den stora inspirationen? Då ska jag berätta en hemlighet för dig: inspirationen kommer medan man skriver. Visst kan den dyka upp vid andra tillfällen också – och då är det bara att gratulera. Men om du ska skriva en text finns det inget annat sätt än att sätta sig ner och skriva.

Skriv för just din läsare

Ha läsaren på näthinnan hela tiden när du skriver. Det är läsaren som avgör vilka ord du använder. Vilka bakgrundskunskaper har hon? Behöver du förklara några fack­termer? Vilken stilnivå ska du använda?

Vilken information ska vara med? Behöver läsaren verk­ligen få all information du har? Du kommer att behöva sålla i ditt material. Renodla texten så att den innehåller just den information som läsaren vill ha. Var inte rädd för att stryka information bara för att du har lagt tid på att samla in den

– det ingår i skrivarbetet. Och kanske har du nytta av informationen i någon annan text?

Redigera texten

Precis som de andra faserna i skrivprocessen kan redigeringsfasen bli lång eller kort. För en del behövs bara en snabb genomläsning, för andra är det på det här stadiet det stora arbetet görs.

Om du har tid kan det vara bra att låta texten vila någon dag innan du redigerar den.

Om du inte har bestämt dig för vilken struktur texten ska ha är det dags att göra det nu. Det är absolut inget fel att kasta om stycken efter att texten är skriven. Du kan även behöva se över ordval och stil.

Har texten tydliga rubriker? Se till att varje rubrik består av en uppmaning, en fråga eller ett påstående så blir de lättare att läsa. Använd mellanrubriker för att leda läsaren vidare in i texten.

Skriv ut texten när den är färdig och korrekturläs den på papper. Är du osäker på hur ett ord stavas eller böjs? Slå upp det i Svenska Akademiens ordlista. Be gärna en annan klok person att läsa texten också – det är nästan omöjligt att se sina egna misstag.

Hur många faser har din skrivprocess?

Som du har förstått vid det här laget har varje skribent sin egen skrivprocess. Kanske kan du skriva bra texter utan att ägna en tanke åt skrivprocessen. Men den där gången du känner prestationskraven sätta stopp för kreativiteten kan det vara bra att komma ihåg att skrivprocessen har tre faser och att det inte är förrän efter den tredje fasen som texten behöver bli bra.


Jenny Forsberg är språkkonsult i svenska, driver firman Klartext och har skrivit boken Tydliga texter. Snabba skrivtips och språkråd.
Läs mer om RetorikMagasinet 39/40.

rm3940


Om skribenten

Skriv et svar