Därför är kvinnor bra talare

Lena Josefsson & Mona Sahlin

Därför är kvinnor bra talare

Finns det en särskilt kvinnlig retorik? Här är ett försök att analysera det föredömliga kvinnliga språket.

Otaliga skämtteckningar visar hur löjliga kvinnor är när de yttrar sig, särskilt om de har en bestämd uppfattning. Varje kvinna som har försökt hävda sig med hjälp av språket har upfattats som så hotfull att hon har utsatts för förlöjligande. Det gäller såväl ­suffra­getterna i artonhundratalets England som lille Fridolfs hustru Selma. Offentligt och privat. En kvinna som utmanar mannens språkmonopol är ett hot. Förlöjligandet riktas mot kvinnligheten. Så är Selma stor och ful, suffragetterna ‘platta’ och snipiga. Se där – inga riktiga kvinnor! Det är påfallande hur ofta makt­löshet beskrivs som kvinnligt medan en kvinna med makt inte kan vara en riktig kvinna. Det ‘hjälplösa’ har ofta varit kvinno­idealet.

En av de första som tar upp kvinnors makt och språkanvändning är Robin Lakoff i Language and Women’s Place (1973). Hon har särskilt studerat meningar som innehåller en bön om bekräftelse – på svenska ofta uttryckt med “eller hur?” Andra forskare har visat att dessa ‘böner’ om bekräftelse finns i alla relationer mellan över- och underordnade. “Powerless language” – kraftlöst/maktlöst språk – är ett uttryck som används. Kvinnor använder språket för att upprätthålla en dialog med andra människor. Man lyssnar, nickar, instämmer.

När de första kvinnorna gjorde sitt intåg i riksdagen så var oron stor bland männen. Inte bara för hur kvinnorna skulle uttrycka sig utan också för vad de skulle tala om. Tänk om ovidkommande frågor skulle ta männens tid i anspråk! Tänk om kvinnorna skulle överväldigas av sina känslor!

Även om vi kvinnor fortfarande har mycket att kämpa mot kan vi glädja oss åt en sak: Männen som alltings mättstock tillhör historien!

Kvinnor – bra talare

Tjänstemän och politiker i Uppsala län var bekymrade över sitt språk. Förstod medborgarna deras tal och skrivelser, deras utredningar? De lät en författare granska deras språk och det resul­terade i boken Ordens makt och maktens ord av Elsie Johansson. Hon granskar bland annat den politiska debatten i landstingsfull­mäktige:

Annons

Kritisk retorikanalys

Kritisk retorikanalys

Behöver du verktyg för att genomskåda och förstå de olika slags budskap som omger och vill påverka oss alla? Både verbala, ickeverbala och visuella? Då är detta boken för dig.

Den främsta målgruppen är retorikstudenter på olika nivåer som står inför uppgiften att analysera retoriska objekt, från enskilda analyser till större uppsatser. Men även studenter från andra discipliner som intresserar sig för text- och bildanalys kan ha nytta av retorikens metodiska angreppssätt. Läs mer...

Read more

Kritisk retorikanalys, kapitel 1

Kritisk retorikanalys, kapitel 1

Brigitte Mral, Marie Gelang & Emelie Bröms: Kritisk retorikanalys. Text. Bild. Actio. Kapitel 1: Retorik som vetenskap Läs mer...

Read more

“Tänk, sa jag [författaren] entusiastiskt: Jag tycker att kvinnorna talar mycket bättre än männen! Dom vågade vara sig själva på ett helt annat sätt! Det fanns mer av kött och blod i det dom sa, dom vågar visa känslor och inte är de så rädda om prestigen heller. När kvinnorna talade, åtminstone vissa, tycker jag ändå att jag såg en verklighet bakom deras ord, åtminstone glimtvis… Kvinnornas språk visade ett ödmjukare förhållningssätt till livet… jag har antecknat några kvinnoord som ‘bara’, ‘kanske’, ‘tror’ …”

Hennes karaktäristik sammanfattar några av de viktigaste anledningarna till att kvinnor ofta är bättre talare än män! Så här kan kvinnors tal vara när de är som bäst:
✔    De är konkreta: deras tal tar sin utgångspunkt i vardagen, i det näraliggande. Här och nu har alltid större möjlighet att fånga åhörarnas intresse. Det abstrakta och principiella måste hämta näring någonstans.
✔    De använder exempel ur både sin egen och andras verklighet. Det gör kvinnor trovärdiga.
✔    Deras språk är enklare. Det betyder att fler förstår vad som sägs. (Vilket inte hindrar att många kvinnor döljer sig bakom ett manligt språk av rädsla för att inte leva upp till kraven i den manliga beslutsvärlden.) Det är vår uppfattning att kvinnliga beslutsfattare och chefer ofta har en genomtänkt strategi för hur man kommunicerar på bästa sätt med andra manniskor. Kvinnor bevakar att deras språk inte ska bli ett maktspråk, ogenomträngligt för människor i deras omgivning. Man an­vändar inte sällan språket för att markera makt och avstånd.
✔    De öppnar för dialog genom frågor och mindre tvärsäkra uttalanden. (Vilket kan tolkas som osäkerhet.) Rätt utvecklad är det dock en bra metod.
✔    Talar kort. Ger tid och utrymme till andra.
✔    Talar om människor och relationer till skillnad från män, som talar om saker och handlingar.
✔    Har lätt för att byta ämne beroende på andras intressen.
Dessa ‘typiskt’ kvinnliga sätt att uttrycka sig är god retorik. Redan de gamla grekerna skulle säga att detta är några av grundförutsätt­ningarna för att ett tal ska vara ett bra tal. Likväl upplever många kvinnor att deras sätt att uttrycka sig inte accepteras. Då är det bra för självkänslan att veta att det är kvinnor som gör rätt!

Men det betyder inte att kvinnor alltid har en bättre språklig framtoning. Här några vanliga kvinnliga ‘talfel’:
✔    Visar genom kroppsspråket sin underordnade position – ­kryper ihop och försöker gömma sig.
✔    Talar med pipig och barnslig röst. Rösten är en intressant mätare på att vårt tal i hög grad speglar den kulturella och sociala omgivningen. I takt med att kvinnor stärkt sin ställning har rösten blivit djupare. En djup och låg röst utstrålar makt. Men det finns fortfarande kvinnor som förbarnsligar sin röst, sveper med kjolen och för pekfingret mot munnen när de ska tala. Det är ett uppträdande som inte väcker respekt för och inger tilltro till den som talar.
✔    Ler i de mest oväntade sammanhang, särskilt när “det väsent­liga i talet ska skarpas in.” (Rudolf Rydstedt, docent i retorik). Ett leende är en varm och tillmötesgående gest . Men att le när man vill hävda sin åsikt och slåss för sin sak har motsatt effekt. Det mildrar det som man vill understryka.
✔    Omvandlar påståenden till frågor (se ovan).
Kvinnors problem som talare kan kort och gott beskrivas som att de förminskar sig själva. Genom sitt uppträdande understryker många kvinnor att de inte är farliga. De vill inte riskera att inte bli omtyckta eller bekräftade. Men istället tappar de i trovärdighet och respekt. Tal och uppträdande ska förmedla samma intryck. Då kanske man ibland måste utmana givna mönster och regler.

För kvinnor tillkommer att de ofta är uppfostrade till att vara snälla och medgörliga – till att inte sätta sina egna intressen före andras. I en äldre generation var det direkt olämpligt för en kvinna att tala och uttrycka sin uppfattning. Det var okvinnligt och man kanske inte blev omtyckt. Det gäller fortfarande. En kvinna med skinn på näsan uppfattas fortfarande som okvinnlig i många kretsar. Svenskhet och kvinnlighet samverkar dubbelt till att få oss att avstå från att vara raka och hävda vår uppfattning. Men man måste ibland välja: Vill jag vara omtyckt eller vill jag bli respekterad. Ibland är detta en motsättning. Men tro bara inte att ett ‘kvinn­ligt’ beteende ger dig fördelar då du ska tala !

Mäns strategier för attslippa ta hänsyn till kvinnor

Förvånansvärt många kvinnor berättar att de känner sig non­chalerade eller direkt förtryckta av män. Män slutar lyssna när kvinnor talar, man pratar när kvinnor får ordet, man vänder sig till varandra men aldrig till kvinnor. De utövar språklig miss­handel mot kvinnor. Många kvinnor menar att man helt enkelt inte ser dem, medvetet eller omedvetet. Osynliggörande är en välbekant form av maktutövning.

Här några strategier för att komma till rätta med detta manliga osynliggörande:
✔    Begär ordet först! Då märks du. Dessutom slipper du sitta och oroa dig för vad du ska säga.
✔    Ge andra kvinnor stöd. Instäm i vad de har sagt.
✔    Sänk rösten om du blir avbruten. Att höja rösten eller prata fortare är ingen bra metod. En långsam, tydlig och låg röst illustrerar makt.
✔    Säg ifrån när du blir avbruten. Låt det aldrig passera i tysthet.
✔    Se till att dina frågor står högt uppe på dagordningen. Då blir tiden inte för kort och dina frågor därmed knapphändigt behandlade.

Lena Josefsson är konsult med mångårig erfarenhet som  utbildare i retorik, Mona Sahlin biträdande näringsminister.
Artikeln är ett utdrag från deras bok Tala så alla lyssnar och ­förstår, Hjalmarsson & Högberg 1999, återgiven med vänligt tillstånd från förlaget.

.

Läs mer om RetorikMagasinet 1/1999.