Elektronisk vältalighet

Kritiker menar att presentationstekniken påverkar undervisningsinteraktioner och styr studenten mot ett linjärt tänkande. Forskarna menar att Powerpoint begränsar ett konstruktivistiskt perspektiv, misslyckas med att visa på komplexa relationer mellan begrepp, samt att Powerpoint hämmar den pedagogiska kreativiteten, vilket i sig leder till mindre engagerade/passiva åhörare. Lennart Hast diskuterar presentationsprogram som verktyg för inlärning.

Lennart Hast

Elektronisk vältalighet

”Ännu en gång är det dags att dupera min samtid. Träffar jag rätt har jag chans att få mer av min framtid”
Ur låten Istället för musik: Förvirring av Bob Hund (1996).

Inom de flesta kommunikatörsutbildningar är presentationer en naturlig del av undervisningen. Moderna presentationsverktyg som Powerpoint och Prezi har här blivit allt viktigare för genomförandet av effektiva presentationer som ”träffar rätt”. Men hur påverkar de studenterna och deras sätt att göra presentationer? Blir presentationerna alltid till ljuv musik?

Verktyg som underlättar eller hämmar

Förmågan att hålla intresseväckande presentationer är en viktig del av kommunikatörskompetensen. I sin utbildning tränas därför den blivande kommunikatören i att presentera sina slutsatser muntligt och visuellt, ofta med hjälp av någon form av presentationsprogram. Men den som skall hålla i presentationen måste veta vad denne vill säga och hur programmen skall hjälpa till att förmedla det.

Med Web 2.0 har en mängd nya kommunikationsverktyg skapats som underlättar interaktion mellan lärare och studenter och även studenter emellan. Dessa nya verktyg har också framhävts som sätt att underlätta ett konstruktivistiskt pedagogiskt tänkande. Det handlar om att verktygen kan hjälpa studenterna att ta kontroll över sitt eget lärande och underlätta de sociala dimensionerna av lärande, till exempel att de rent konkret underlättar grupparbete.

Datorprogram för presentationsteknik har länge varit viktiga verktyg för kommunikation både inom universitetsvärlden och inom näringslivet. Här har, enligt de båda forskarna Brock & Brodahl, programmet Powerpoint varit standarden sedan det introducerades 1990. På samma sätt menar Hill m.fl. att det finns flera fördelar med Powerpoint. Både lärare och studenter uppskattar programmet. Dessutom menar studenter att Powerpoint förbättrar organiseringen av kursen och förenklar deras anteckningstagande, samt gör undervisningen mer intressant. Powerpoint har dock även kritiserats. Forskare som Tufte, Brock & Brodahl samt Hill m.fl. menar att presentationstekniken påverkar undervisningsinteraktioner och styr studenten mot ett linjärt tänkande. Forskarna menar att Powerpoint begränsar ett konstruktivistiskt perspektiv, misslyckas med att visa på komplexa relationer mellan begrepp, samt att Powerpoint hämmar den pedagogiska kreativiteten, vilket i sig leder till mindre engagerade/passiva åhörare.

Från uttråkad till åksjuk publik

Riskerna med Powerpoint har uttrycks som ”Death by Powerpoint” – att presentationerna lätt blir så tråkiga att publiken somnar. Det kan exempelvis handla om att de innehåller för många bilder med för mycket text, kanske i form av punktlistor, tillsammans med svårbegripliga illustrationer.

Annons

Prezi, som är ett internetbaserat presentationsverktyg där presentationer skapas i en oändligt stor arbetsyta istället för genom ett flertal diabilder, tillåter både en linjär eller en fritt flytande presentation som användaren sedan kan navigera i. Användaren kan också lägga in bilder, figurer, dokument eller filmer i presentationen. En fördel med Prezi är att användaren av programmet kan fokusera på olika delar av presentationen genom att använda zoomningsfunktionen. Det finns också möjlighet för gruppmedlemmar att tillsammans utveckla presentationer. Prezi uppmuntrar enligt flera forskare, bland annat Martin & Noakes samt Perron & Steans, till interaktion mellan lärare och studenter, interaktion mellan studenter och ett mer icke-linjärt tänkande; något som exempelvis är användbart för att stimulera gruppsamarbete.

Enligt Brock & Brodahl har det gjorts få studier av Prezi-användning, men forskare som Conboy m.fl. menar att programmet kräver att läraren behöver vara kunnig i verktyget för att effektivt kunna använda det i klassrummet. En kort introduktion krävs också för att studenterna skall bli motiverade att använda det på ett sätt som underlättar lärandet. Annars kan användaren råka ut för ”Death by Prezi.” Istället för att tråka ut publiken, som vid ”Death by Powerpoint”, handlar det här om att presentatören zoomar in och ut och snurrar runt objekten tills publiken mår illa. Det som exempelvis i grunden kan vara en god idé att visuellt presentera, kan slarvas bort om publiken inte hinner förstå eller ens uppfatta vad man vill säga.

Ökade möjligheter till samarbete

Att unga studenter vuxit upp med ny teknik betyder inte att de automatiskt har kunskaperna att använda nya verktyg för sitt lärande. Därför är det intressant att undersöka hur studenterna upplever presentationsverktyget Prezi i förhållande till det mer traditionellt uppbyggda Powerpoint. Anser de att det är någon skillnad mellan programmen? Använder de dem på olika sätt?

På detta tema genomförde Brock & Brodahl en studie med amerikanska respektive norska studenter. Båda grupperna uppskattade Prezi och använde Prezi-tekniker för att gruppera enheter och skapa en stig mellan dessa enheter. De flesta studenterna använde sig också av multimedia som foton, video och länkar. Flera studenter uppskattade också möjligheten att fler än en användare kunde arbeta på en presentation vid samma tillfälle.

Studien undersökte också i vilken omfattning studenter kunde använda sig av Prezi och dess funktioner och om sättet det vanligen användes på skiljde sig från hur de använde sig av Powerpoint. Som start på studien fick de båda studentgrupperna en timmes undervisning om hur Prezi kan användas. Både studenter och lärare ansåg att presentationerna med Prezi var annorlunda än hur presentationerna hade varit i Powerpoint. De flesta studenterna lämnade Powerpoints linjära flöde och tänkte i form av interaktivitet och engagemangskapande. Att studenter nu, i och med Prezi, kunde använda foton, videos och länkar på ett nytt och spännande sätt uppfattades också som en förändring jämfört med Powerpoint.

Lärarna noterade att de flesta av presentationerna skiljde sig från bulletpointupplägget. Studenterna upplevde Prezi som ett mera ”levande och spännande” än det mera ”begränsade och seriösa” PowerPoint.

Möjligheten att som grupp samarbeta i realtid med en presentation sågs som ett sätt att röra sig bort från det mer statiska och individuella Powerpoint-upplägget. När studenterna bedömde sina egna arbeten menade de flesta (15 av 25) att presentationssättet skiljde sig från traditionella presentationer med punktlistor, så kallade bulletpointpresentationer. Men trots det menade många (14 av 25) även att strukturen inte skiljde sig så mycket från en Powerpointpresentation. Lärarna noterade dock att de flesta av studenternas presentationer ändå skiljde sig från bulletpointupplägget.

Studenterna upplevde Prezi som mer ”levande och spännande” än det ”begränsade och seriösa” PowerPoint. Prezi-presentationerna uppfattades som mer interaktiva och roliga än Powerpointpresentationerna. Samtidigt krävdes det att studenterna var mer kreativa för att kunna skapa en Prezi med ett flöde – det vill säga att kunna lägga upp presentationen som en historia där man kan gå från det stora till det lilla och zooma in och ut.

Interaktivitet och engagemang

Conboy m.fl. har undersökt hur effektivt Prezi är som verktyg för att underlätta lärande. Fokusgrupper anordnades med lärare och studenter som använt sig av Prezi i lärmiljöer. Studentkommentarerna framhöll att upplägget i Prezi, till skillnad från Powerpoint, liknade mindmaps – ett sätt många lär sig på. Lärarna menade också att Powerpoints upplägg inte stödde utvecklingen av förbättrad analysförmåga, det vill säga förmågan att berätta och att tolka. Lärarna menade också att studenterna vid Prezi-användning såg en anledning att komma på lektionerna. Detta eftersom studenterna uppfattade Prezi som mer interaktivt och engagerande.

Ett annat undervisningsexperiment, av Virtanen m.fl., involverade även det innovativa verktyg; Prezi, Twitter och den sokratiska metoden, där den senare är en pedagogisk metod där dialogen ställs i centrum. Fokus låg på hur de användes för att förbättra lärandet för olika lärandekategorier som känsel, hörsel och syn. Resultatet visade att studenterna verkade lära sig mer och uppskatta undervisningen mer när verktygen användes än vid traditionell katederundervisning. Virtanen m.fl. visade även att studenterna, när de använde Prezi, tvingades att öva på att visualisera sina tankar. Forskarna trycker dock på behovet av att planera undervisning med innovativa verktyg noga.

Behovet av en väl genomtänkt idé

Sammantaget kan Prezi, åtminstone enligt de båda forskarna Brock & Brodal, beskrivas som bättre än Powerpoint, men att det finns ett behov av lärarledd undervisning för att kunna lyfta presentationerna. Brock & Brodal ser här tre utmaningar vad gäller Prezi. För det första att vara innovativ och att skapa från noll. För det andra att bryta sig loss från traditionen med punktlistor och sekventiellt upplägg samt att utveckla ett icke-linjärt tänkande. Till sist, att undervisa om presentationsprogram med mer konstruktivistisk prägel, som Prezi, har ett berättigande ur ett pedagogiskt- som ett professionsperspektiv. Detta då mycket av studenternas arbetsliv kommer att bestå att begripliggöra och berätta hur helheten hänger ihop med delarna.
Studenterna ska få verktyg till att tänka både associativt, tematiskt och linjärt. Men den som gör en presentation måste först tänka ut vad den vill säga och hur text, bild och ord ska stödja berättelsen. Tekniken ska hjälpa publiken att förstå, annars fyller den ingen funktion. Den som gör presentationen måste avstå från frestelsen att använda ”alla roliga finesser samtidigt”.

En dåligt genomtänkt idé om hur något skall presenteras kan inte räddas av ett presentationsprogram, hur innovativt programmet än är. Resultatet kan bli, för att återigen citera bandet Bob Hund – ”Istället för musik: Förvirring”.

Lennart Hast adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap, Högskolan i Halmstad.