Etiken i retoriken

Ida Hanson

Etiken i retoriken

Sambandet retorik – etik är centralt för retoriken som vetenskap, för hur ska annars en kunskap som kan användas till manipulation och verbal förförelse kunna argumentera för sitt existensberättigande? RetorikMagasinet kommer i de följande numren att titta närmare på etiken i retoriken, men börjar med en blick på etikens roll och placering i retorikundervisningen i Sverige.

Det finns de som menar att utgångspunkten och medelpunkten för talarkonstens utveckling är det politiska talet. Men det finns också en djupare förbindelse mellan de sätt på vilka människan alltid har kommunicerat. Denna djupare dimension ryms inom etiken. Det insåg redan Aristoteles som skrev sin Etik just med det politiska samhället i åtanke. Sedan dess har åtskilligt skrivits om etik.

Men studier av etik är inte detsamma som etik i vardagligt handlande, som praktisk kultur. Det tycks som om en ­tidigare generation växte upp i en mer homogen kultur, där etiken till stor del var något man inte själv valde utan något som förmedlades av föräldrar och samhälle. Den genera­tionen kunde uppleva frånvaron av etiska regler som en frihet. För en senare generation, som inte fostrats in i givna etiska normer utan fått lära sig att etik och moral är var och ens ensak, kan vilsenheten bli stor. När vi idag talar om etik är det kanske inte ett tecken på klarare etiskt medvetande utan snarare på motsatsen, ett uttryck för en upplevelse av saknad.

Under antiken var etik och retorik intimt förbundna med varandra. Båda ämnena var discipliner man (män) skolades i, inom den tidens elit. När retoriken idag blivit ett undervisningsämne för den breda allmänheten är det kanske logiskt och naturligt att synen på etik är mer mångfacetterad och inte heller nödvändigtvis följer retoriken såsom den bedrivs vid våra lärosäten.

För att överhuvudtaget kunna diskutera relationen etik och retorik i detta avseende kändes det viktigt att utröna var de båda befinner sig i förhållande till varandra idag. För att kunna besvara denna fråga har jag genomfört en empirisk studie; en kartläggning av förekommande retorikundervisning vid universitet och högskolor i Sverige för att se vilket utrymme etiken ges.

Syftet med studien är att kartlägga de retorikutbildningar som ges vid de svenska lärosätena för att kunna spåra inslag av etik. Där sådana förekommer har jag intervjuat kurs­ansvarig/undervisande lärare om etikens roll inom ämnet.

En liten förhoppning är att artikeln kan komma till användning som en inspirationskälla för studenter som ­önskar fördjupa sig mer i etik, kanske som ett blygsamt bidrag till idéer om kursinnehåll om retoriken i framtiden får status som självständigt ämne.

För en diskussion om etikens roll i dagens retorikutbildning är, enligt min mening, de exempel och synpunkter som framkommit av större intresse än namnen på de personer som uttalat dem. Jag har därför valt att göra dem anonyma; namnen på samtliga intervjuade är fingerade.

Frågorna har ställts i den ordning situationen inbjudit till och formulerats på det sätt jag för stunden funnit bäst för att de ska bli tydliga.

Intervjufrågor, gemensamma för alla, har varit följande:

  • – Diskuteras frågor om etik och moral inom ramen för retorikämnet?
  • Om ja, på vilka nivåer i undervisningen?
  • I vilken omfattning?
  • Används någon specifik litteratur om etik? Vilken?
  • – Vilka möjligheter ges studenter i ämnet att formulera och diskutera en egen grundsyn på människan och hennes roll i samhället och världen?
  • –  Övriga synpunkter och erfarenheter från undervisningen som du vill dela med dig av…
  1. Arne

– Inslag av etik? (Det är tyst en lång stund.) Ja, retoriska aspekter finns i kurserna, retoriken erbjuder ett analys­instrument, rent historiskt har den det. Men upplägg och struktur är inte kopplat till etiska och moraliska begrepp, ordet etik finns inte med i kursplanen. Det gör det däremot i religionshistoria.

Praktiskt arbetar vi med debattövningar och där kommer moralfrågor upp. När vi argumenterar, håller tal, spelar ­teater, analyserar propaganda och reklam diskuteras sanning och sannolikhet t ex. En annan uppgift är att göra en skriftlig argumenterande analys av retoriska aspekter och sedan framföra det för att övertyga. Då diskuterar vi sådana frågor i anslutning, det går inte att undvika. Studenterna tar upp retoriska men också innehållsaspekter i alla ämnen. Men ord som etik och moral använder vi inte.

Vi har ingen speciell litteratur om etik, eller något systematiserat i den vägen. Studenterna får inte formulera och diskutera sin grundsyn, vilket man eventuellt kan se som en brist, men man hinner inte allt.

Propagandan har sitt värde, men inte lögner. Här ingår att försköna och kategorisera, det framgår av deras analyser att de är medvetna om när detta sker. De får också skapa egna reklambudskap. Rättrådighet handlar ju om att man framför ett budskap man kan stå för. Man kan inte undvika vir bonus – all politik bygger ju på värderingsgrunder.

Jag vill förmedla en analytisk syn på retoriken: hur gör man i texter för att få en viss riktning? Inte bara se verktyget utan även medlet att kunna stå emot påverkan. Men spontana diskussioner ligger på en annan nivå än systematiska – det blir ett annat djup när man reflekterar mer. Vi funderar på att utöka kursen – då skulle ett sådant moment kunna komma in. Än så länge får vi ha fortlöpande diskussioner – och minnas Olaus Petri, jag tror det var hans ord: “Det är inte sanning allt som är sanning likt”.

  1. Erik

Retorik är ett vapen. Det finns en historisk betydelse av ordet; “strid”. Som sådan är den helt amoralisk. Det finns hjältar: Churchill, Roosevelt, Palme, och skurkar: Hitler, Gustav II Adolf, Goebbels – vem och vad man siktar på är upp till en själv. Vi går in på den gamla konfliken mellan Aristoteles och Platon om sanning och sannolikhet. Retorik handlar ju inte om sanning. Snarare, om att göra sanningen sannolik.

Man bör inte använda retorik som lurendrejeri, om man inte själv är en lurendrejare. Vi tar upp “Vir bonus” hos romarna. Pekar på tobaksindustrin och tveksamma bitar i deras marknadsföring.

Ibland får någon för sig att de ska sälja in något, hårdlansera, men auditoriet är kritiskt och brukar reagera. Sedan finns frågor de slåss för och emot: t ex kärnkraft. Däremot är frågan om abort eller ej inte godkänd som debattämne. Det kan vara känsligt för tjejer som själva gjort abort – om det skulle komma en stark abortmotståndare med kraftiga argument.

Däremot frågan angående dödshjälp leder till etiska diskussioner. Många studenter har en mycket bestämd åsikt här. Med kännedom om historien kan jag dock se konsekvenserna av att man börjar experimentera och släpper på denna spärr.

Inom medier & kommunikation finns ett litet moment med retorik, där studenterna examineras i textanalys. De ­förstår snabbt att applicera ett strukturellt tänkande och identifiera ethos, logos och pathos. Detta är ju tekniska ­färdigheter men de lyckas också se mellan raderna, förstå dolda syften bakom. Annars anser jag att det är upp till en själv, till det egna ansvaret.

Kursen är knuten till praktiska övningar, analyser av tal och även lagdebatt. Vi använder ett par huvudböcker och ett tunt häfte med en “tjejbeskyddande inställning”. Etik och moral är inga stora problem. Vi läser tal av Martin Luther King, Mona Sahlin och även Lindbergs tal som hölls under Malexanderrättegången. Talet är analyserat i en artikel i RetorikMagasinet och gäller den situationella kontexten: att Lindberg placerade domaren i en ohållbar situation eftersom han inte kunde avbryta hennes tal. Dessutom hindrade det försvarsadvokaterna att kunna åberopa förmildrande omständligheter. I talet blev de, så att säga, anklagade innan de var dömda.

  1. Anna

Retorik handlar bland annat om heder och påverkan, om trovärdighet. Många ser det som ett maktmedel och manipulation. Våra studenter får i slutet hålla övertygande tal. Uppgiften är att argumentera för en idé eller en ideell för­ening. En kille jag upplevde som kompromissovillig, men mycket verbal och rolig att diskutera med gav ett lite oborstat intryck, hade i korridoren frågat om man får hålla tal om vad som helst. Svaret blev att eftersom det var övning: – ja, men håll dig inom ramarna.

Han kom välkammad och uppklädd, inledde med: “Jag skulle vilja tala om den livslögn som vi sprider utan att tänka på det, och som massmedia sprider” osv. i ett långt exordium. Han fortsatte: “Som ni förstår handlar denna livslögn som ni vet om judeutrotningen – som aldrig ägt rum”. Argumentationen var skickligt gjord, så skickligt att man måste hålla med om vissa av argumenten. Där fanns ca 40 studenter, vissa skitförbannade, andra log milt; tänkte på rollspel. Till sist konfronterades han av en flicka som utbrast: “Hur kan du?!” Han sa: “Ja som ni förstår står inte jag för detta – men det är så här de gör.”

Som lärare drog jag öronen åt mig – måste ha en etisk bredd för att hålla ryggen fri! Det finns en klok misstänksamhet mot dem som håller på med retorik. På A-nivå har vi etik i de första föreläsningarna, på B-nivån i form av seminarier.

Det finns en feministisk syn som gäller klassiska kvinnliga talare: “kvinnor har bättre ethos än män, pga bättre moral”, “kvinnor är ej besmittade av det politiska livet som männen – icke konkurrensinriktad hållning”. Eller “retorik är våld, det finns en maktutövning även i samtal”. Allmänt förefaller kvinnor övertygande i sina samtal när det gäller att jämka, kompromissa, skapa gemensamma handlingslinjer så att alla ska känna sig nöjda. Kvinnor är vana vid att uppfostra barn, av förhandlande. Där råder inte samma konfrontation som i samhällslivet. I Reclaiming Rhetorica finns ett kapitel om just samtalskonst.

Boken Heder och påverkan berör bara enkel aristotelisk disposition men ger exempel på använd retorik: Bush – Kuwaitkrisen, Clinton – installationstalet, Ekman – en predikan m. fl. där etiska aspekter kommer in.

  1. Greger

Stort utrymme ges åt etik. Vi läser bland andra Quintilianus, Sokrates och om hur god moral såg ut i antikens Grekland. Omar Swarz beskriver bland annat en “retor” som aktiv i samhället, bryr sig om att ta ställning politiskt eller juridiskt, medan den som bara bryr sig om sig själv är en “idiot”. Men i svensk politik är det svårt att vara aktiv; vi har inte myterna, Aisyfos, Homeros Illiaden eller Odysseus med oss i bagaget längre.

I varje samtal förmedlas en etisk inställning till den man talar med. När man skriver anger man källor som ett uttryck för respekt. “Ära den som äras bör”. Att tänka på konsekvenserna av det man säger och skriver är fundament inom “public speaking”, som det heter i USA. Effektivt lyssnande och kritiskt tänkande är viktigt, man kan inte separera etik och retorik. Det jag undervisar om får också följder.

När vi diskuterar t ex reklam, väljer studenterna olika infallsvinklar, t ex respekt för åhörarna och att ta hänsyn till meningskiljaktigheter. Ansvar för kunskap poängteras och att man är medveten om konsekvenserna av tal och skrift. Även åhöraren har ett ansvar, i form av ett kritiskt sinnelag. Ethos, pathos, logos finns med när vi granskar olika före­teelser.

I Public Speaking av Susan Osborne betonas vikten av att vara tydlig med sina motiv. I reklam vädjas ofta till olika känslor och behov med hjälp av sexuella stereotyper och kvinnomissbruk, en brist på respekt för åhöraren. Jean Kilbourne har sedan sextiotalet arbetat med annonser och reklam och visar hur etik och moral förändras med tiden i boken Deadly Persuasion.

A-kursen är praktisk, etiken kommer in i enstaka kapitel. Vi diskuterar skillnader i synen på retorik – varje tid tycks ha sin egen definition. Studenterna diskuterar inte sin egen grundsyn men når viss insikt genom ett progressivt upplägg av talen. Vi följer en pedagogisk struktur och är måna om att skapa en god atmosfär innan vi börjar med framförande av tal. B-nivån är mer teoretisk, håller en kritisk diskurs.

  1. Cecilia

Retorik som modell används för dess stora paralleller till dagens journalistik Aristoteles texter har en underliggande etisk dimension som också bör finnas i det journalistiska förhållningssättet.

Etiken finns alltid där. Man bör skriva bra, intresse­väckande och ha sanningsunderlag, ta hänsyn till den enskilde vid namngivning, tänka på hur man beskriver en människa, inte minst i kriminaljournalistik.

Diskussioner kommer i anslutning till litteraturen eller när de får analysera journalistiska texter.

Om studenten får formulera och diskutera sin egen grundsyn? Vi läser texter och diskuterar, vi har i tentamina stora textanalyser. Målet är att de ska kunna tillägna sig ett eget förhållningssätt. Impulser får de genom andra texters fallgropar och schabloner.

Varje gång de försöker skildra verkligheten måste de fatta ett eget val, inte bara språkligt utan etiskt. I utbildningen vill vi ge en grund, så att de i lugn och ro ska ta till sig dessa ­frågor. Kursen har funnits på schemat sedan 1970 och i ­flera rapporter har man frågat om det var något speciellt studenterna kom ihåg som de tyckt var bra. Svaret blir bland annat just de etiska frågorna, som “aldrig diskuteras på redak­tionerna – det går för fort, nyhetsjagandet tar över”.

Det finns ett stor behov och intresse för att löpande diskutera etiska frågor, inte minst i yrkesförberedande syfte – men innehållet konkurrerar om utrymmet. Jag tycker vi ­följer en röd tråd men skulle önska att det var ännu tyd­ligare schemalagt. Det blir inte mer än yrkesetik, men du uttrycker dig etiskt genom texter och program och bör vara med­veten om det på grund av den stora genomslagskraften.

  1. Johanna

Vi diskuterar etik, Platons kritik mot retoriken ur ett historiskt perspektiv; den handlar delvis om att retorik kan ses som omoralisk. Det finns både goda och onda talare. Ur etisk synvinkel ser jag retoriken som ett verktyg. Som ­mentor har jag haft en numera pensionerad man, själv tysk jude, som menar att det är en medborgerlig plikt att lära sig retorik – för att kunna klä av onda människor deras för­måga att manipulera.

Men vi har inte etik som eget moment, inte någon speciell lektion. Däremot ingår det i alla introduktionskurser att tala om detta; vilken kritik kan riktas mot retoriken, varför är det viktigt att ha ett etiskt perspektiv osv. Eventuellt kommer det kanske att vara möjligt i en fortsättningskurs. Som kurslitteratur har vi bland andra “Konsten att manipulera ett sammanträde” och den får många olika reaktioner. Någon student har menat att den skulle lära ut ojusta knep, men den vill tvärtom avtäcka dem. Boken är retoriskt etisk rakt igenom.

Någon specifik bok om etik ryms ej inom kursen. Kanske i fortsättningskurs skulle man kunna lägga mer tonvikt på filosofiska aspekter. Studenterna formulerar inte någon egen grundsyn. Däremot får de göra en sammanfatting av de 10 bästa och sämsta råden i Cassirers bok. I motiveringen kommer etiken in.

Vad jag skulle göra om någon student visar sig vara Sverige­demokrat eller öppet främlingsfientlig vet jag inte. Har inte råkat ut för det, men haft andra partipolitiskt ak­tiva. Möjligen har jag en felaktig bild av verkligheten men studenterna tycks vara för smarta för att inte se genom t ex Sverigedemokraternas argument. De kommer snarare och vill analysera just deras propagandaartiklar, vill analysera politiska partier och deras ibland ljusskygga budskap.

Av 20 studenter är minst 5 jurister och de vill se retorik som obligatoriskt moment. För dem är det viktigt med en egen syn på människan och människovärdet. Det är nyttigt att fundera över hur man själv tänker. Jag betonar vikten av att vara klar över sitt eget mål, sitt fokus – ofta behöver man skriva för att se om en tanke är färdigtänkt. T ex när det ­gäller främlingsfientlighet, en negativ inställning till homosexualitet är det nyttigt att formulera sig skriftligt för att klara tankarna, se hur jag värderar andra.

  1. Fredrika

Vi har ingen litteratur om etik, men den löper som en röd tråd genom retorikhistorien. Studenterna analyserar texter, och skriver egna men vi har inte hittat någon bra litteratur. Däremot diskuterar vi principen “var går gränsen?” Är det rätt att lära ut något som kan missbrukas? Hur kan lyssnarna reagera?

Jag tror på retorik som ett helhetsbegrepp. En del är att hålla tal och göra analyser, men när det gäller blivande lärare behöver de också vara beredda på vad som väntar dem i skolan. Till exempel om en elev skriver väl, men har ett innehåll som de ej kan stå för? De behöver känna till faror och möjligheter. Retoriken har blivit mer problematiserad; efter andra världskriget kom en ny retorik. Grunden för den ­måste vara en plikt att som lärare i retorik tala om etik. Vir bonus har vi dock inte diskuterat; jag anser att nivån på kursen är för låg för att införa detta.

Vi är två som håller i kursen, en språkvetare och en filosof och arbetar med tal, argumentation och debatt, inlämningsuppgifter som ska vara retoriskt skrivna för att kunna övertyga. Vi trycker på att studenterna ska kunna förbereda sig på rätt sätt, inta ett förhållningssätt. Det går före det spontana.

Om vi tittar på kvinnliga talare? Ja, absolut! Vi tar upp bland annat Brigitte Mrals texter för att lägga uppmärksamhet på kvinnors tal, vi ser på debatter och studenterna får fundera över vem de stödjer – och varför. Ställer du denna fråga till männen också?

När det gäller debattämnen har jag inte varit med om att det skulle råda några tabun. Däremot var det en gång som debatten blev infekterad. Den rörde en text om Förintelsen och analysen spårade ur. Vi hade en elev med invandrarbakgrund i klassen och studenten som författat analysen gjorde inte klart sin egen hållning. Det lät som om hon höll med den som skrev artikeln, som var invandrarfientlig.

Man måste skilja mellan innehåll och framställningssätt. Vi kan diskutera “nonsens-ämnen” som t ex “flytta semestern till hösten” för att skapa medvetenhet om själva tekniken i övertygande argumentation. De får tänka över: vad hände?, varför tycker ni som ni tycker?, vad gjorde att ni ­ändrade hållning?

  1. Beata

Kursen är praktisk och det ingår ingen specifik del om etik. Men frågorna kommer upp emellanåt. Under enskilda ­samtal kommer ofta frågan upp; “Hur långt får man gå, det gäller kanske en bostadsrättsförening, för att få min vilja genom, när jag vet att jag får med mig folk som egentligen inte förstår?”

Någon egen grundsyn får de inte tillfälle att formulera, men i diskussionen om ethos-argument, kommer det upp. Om retoriken vore ett huvudämne kanske, men så länge det ligger som praktiskt färdighetstränande ämne är det svårt att få in. I grundkursen, däremot, finns ett moment om etik. Men när vi talar om studenter, från media/kommunikation, marknadsföring, juridik, som läser olika former av retorik handlar det om politik, makt, klass och kön, där finns de etiska frågorna hela tiden.

Jag är rädd att retoriken går åt andra hållet – där man inte tar upp dessa frågor. Frågan är vad vi ska utbilda till? Den gode mannen eller praktiskt hantverk? Enligt min mening har det blivit ännu mindre av “den gode mannen” i dagens ­retorik.

Ta t ex massmedieföretagen och journalistisk etik, vad står egentligen i de pressetiska reglerna? Och hur ser det ut i retoriken? Det är skilda perspektiv. Advokaternas etik? I vems syfte används retoriken? Man får enas om konsensus. Humanister, samhällsvetare och jurister kan enas, men det finns en grupp tekniker som jag tror aldrig har reflekterat, som inte står säkert i dessa diskussioner, vill undvika dem.

Efter ämneskonferensen i retorik 1997 är jag inte lika övertygad om att finna en samsyn mellan olika orter, men det är ju bra med spridning i inriktningen på retoriken. Idag beror retoriken av vad du som lärare förmedlar av din syn – det beror på vem som är lärare.

Ofta handlar det ju inte om ett val mellan ont och gott, utan om att skilja mellan två småonda ting. Hur väljer vi då? Samtalet, dialogen är det som kommer i fokus här. Dialogpedagogik ser jag som förrädisk. Den är inte jämlik – man tror man varit med på lika villkor, men så har ej varit fallet. Bättre då med agiterande retorik, den vet man var man har.

  1. Karin

Etik? Ja, ganska mycket, men vi rubricerar det inte så. ­Kursen är inriktad på att studenten ska kunna finna och uttrycka den egna rösten. Här ingår etik och moral. men omfattningen av diskussionerna är svår att uppskatta. Kursen bygger på att vi bjuder in kvinnliga gästföreläsare som har det offent­liga talet som yrke; en lärare, en journalist, en präst, en politiker, förra terminen en skådespelare, ibland en jurist. I samråd med mig ger de studenterna en uppgift att skriva kring. Vi följer en röd tråd.

Studenterna bedriver fältstudier; besöker institutioner där offentliga tal hålls, en juridisk, en kyrklig och en politisk. Det handlar om trovärdighet; hur det uttalade ordet står i relation till det bakomliggande motivet är en fråga om etik och moral. Alla föreläsare berör detta i någon utsträckning.

Någon specifik litteratur om etik? Nej, studenten är fullt upptagen med att lära sig argumentationsteknik, våga stå kvar med darrande ben, pejla in röstläget, försöka tro på att “det jag säger är värt att lyssna till”.

Att formulera och diskutera en egen grundsyn i olika frågor är vad kursen handlar om. Argumentationskonst handlar inte om munväder, utan om att individens egen röst ska kunna höras. Sedan kan de använda retoriken som med­veten teknik för att föra fram sitt budskap.

  1. Inger

Vi arbetar med retorik och journalistisk etik i flera moment. Etiken arbetar vi med både teoretiskt och praktiskt; bland annat så att aktuella texter och tidningsklipp analyseras både utifrån mediernas inneboende maktperspektiv och från mottagarhåll.

Ja, studenterna får formulera en grundsyn i sina examens­arbeten om makten, medierna och demokratin, utifrån ett individperspektiv. Vi jobbar både med makro- och mikroperspektiv. Etiken kommer också in i journalistutbildningen på 80 p och berör vetenskaps-, forsknings- och journalistisk etik.

  1. Hans

(Skrattar när etiken kommer på tal.) Det är löjligt nog så att det behövs, men det finns inte något bra sätt att behandla etik inom retoriken. Det finns ingen lärobok. Däremot har vi diskussioner, t ex vid analyser; “är de etiskt godtagbara?” “Kan den som uttalat detta kan gå hem och se sig i spegeln utan att flacka med blicken?” Eller när man utelämnat något i en text: “vad, när och varför har man gjort detta?”< Genom löpande diskussioner av t ex propaganda kommer ett förhållningssätt fram, vad som är trovärdigt, moral och sanning i olika vinklingar, men formulering av en egen grundsyn förekommer inte.


Läs mer

I intervjuerna hänvisas till följande litteratur:

Mathilda Arvidsson: “Ett tal – två situationer”, RetorikMagasinet 6/2000.

Peter Cassirer: Konsten att manipulera ett sammanträde, Studentlitteratur 1994.

Maria Karlberg & Brigitte Mral: Heder och påverkan, Natur&Kultur 1998.

Jean Kilbourne: Deadly Persuasion, Free Press 1999.

Brigitte Mral: Talande kvinnor, Nya Doxa, 1999. [Ny utgåva 2011 på Retorikförlaget: Talande kvinnor.]

Susan Osborne: Public Speaking, Houghton: Mifflin Academic 1999.

Andrea A. Lunsford (red.): Reclaiming Rhetorica: women in the rhetorical tradition, Univ. of Pittsburgh Press 1995.

Quintilianus: Institutio oratoria.

Omar Swartz: The Rise of Rhetoric and Its Intersections with Contemporary Critical Thought. Westview Press, 1988.

Ämnesbeskrivning Retorik”, ämneskonferencen i Uppsala 1997. Se Rhetorica Scandinavica 12/1999.

.


Ida Hanson studerar retorik vid Södertörns Högskola. Intervjuerna är gjorda för hennes uppsats “Etiken inom modern svensk retorikutbildning – vilket utrymme får den?”, Södertörns Högskola 2001.

Läs mer om RetorikMagasinet 13.

rm13

Om skribenten

Lämna ett svar