Förord – Esaias Tegnér. Texter och läsningar

Förord

Förord till  ”Esaias Tegnér. Texter och läsningar”, Jerker Blomqvist (red), Retorikförlaget & Tegnérsamfundet 2011, s. 9-11.

Bibliografisk

Författare: Jerker Blomqvist är professor em. i grekiska vid Lunds Univesitet.

Förord – Esaias Tegnér. Texter och läsningar

Annons

4178

När Tegnérsamfundet bildades 1946 var det med syftet att främja studiet av Esaias Tegnér och för att sprida kännedomen om hans person och verk samt om den tid i vilken han verkade. En primär uppgift var att ge ut Tegnérs skrifter i en textkritisk edition på godtagbar vetenskaplig nivå. Det var ett omfattande arbete som kom att ta lång tid att slutföra. Det som hittills har utgivits är Tegnérs dikter och brev, som fyller sju resp. elva band, samt en volym med akademiska tal och skoltal. Dessutom har de brev till Tegnér som finns samlade i Universitets­biblioteket i Lund digitaliserats och gjorts tillgängliga via Internet (http://www.ub.lu.se/samlingar/digitala-samlingar). Vad som återstår att ge ut av trycket är de kyrkliga talen, dvs. huvudsakligen predikningar, kyrkoinvignings- och prästvigningstal, som kom­mer att fylla två eller eventuellt tre volymer. Med utgivningen av dessa arbetar sedan 2003 universitetslektor Barbro Wallgren Hemlin, Göteborgs universitet, inom ett projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Editionsarbetet har blivit mera komplicerat än vad man kunde förutse från början men befinner sig nu i sitt slutskede.
Tegnérsamfundet beslöt att manifestera utgivningsprojektets förestående avslutning med det symposium med rubriken Esaias Tegnér — texter och läsningar, vars resultat redovisas i denna volym. De flesta av Tegnérs kyrkliga tal har tillkommit under hans tid som biskop, och det föreföll därför lämpligt att förlägga symposiet till Växjö. Smålands Akademi har stått som medarrangör. Kontakterna mellan samfundet och akademin har gått via domprost — numera biskop — Jan-Olof Johansson, själv medlem i akademin, och genom hans välvilliga förmedling kunde symposiet dessutom förläggas till Växjö domkyrkoförsamlings församlingshem.
Temat för symposiet specificerades som ”texter och läsningar”. I denna formulering avspeglas arrangörernas intention att frågor som rör utgivning av äldre texter, där problem med textkonstitueringen kan föreligga, samt användningen av sådana editioner eller av enbart handskriftligt bevarade texter som underlag för forskning skulle ägnas särskild uppmärksamhet. Bidragen i denna volym berör i olika grad detta ämnesområde.
De tre första bidragen avhandlar specifikt frågor kring utgivning och tillgängliggörande av texter som enbart eller huvudsakligen finns bevarade i manuskriptform.
Ingemar Rådberg beskriver de problem han mötte under sitt arbete med utgivningen av de predikningar som hölls av Jacob Wallenberg under hans tid som fartygspräst i Ostindiska kompaniets tjänst 1769–1774.
Barbro Wallgren Hemlin ger en redogörelse för sitt pågående arbete med utgivningen av Tegnérs kyrkliga tal och de olika typer av problem som måste lösas i samband med detta.
Louise Vinge ger ett vidare perspektiv på utgivningar av författares litterära kvarlåtenskap och jämför den mera traditionella Tegnérutgivningen med det planerade skapandet av ett digitaliserat Selma Lagerlöf-arkiv, tillgängligt via Internet.
De övriga bidragen i volymen exemplifierar alla — i varierande grad — hur tidigare svårtillgängligt textmaterial, t.ex. Tegnérs brev och hans senare dikter i Tegnérsamfundets utgåvor eller handskrifter i författararkiv som blivit tillgängliga på senare tid, kan användas för litterär eller idéhistorisk forskning.
Sten Hidal definierar Tegnérs ståndpunkter i vissa teologiska eller religionsfilosofiska frågor. Tegnérs kritiska ställningstaganden till det samtida teologiska tänkandet i Sverige kommer till synes främst i de bevarade ­breven.
Anders Jarlert utgår från den paradoxala frågan ”Hördes ljuset?” och ­ut­reder hur det som Tegnér talar om som ”ljus” och ”upplysning” kan ha ­uppfattats — och missuppfattats — av åhörarna till hans predikningar.
Inger Selander konstaterar att Tegnér var den ende bland ledande samtida svenska poeter som aldrig skrev någon psalm, i varje fall för kyrkligt bruk. Å andra sidan visar han sig vara medveten om psalmsångens liturgiska vikt och har vidtagit anstalter för dess befrämjande i Växjöstiftets församlingar.
Christina Svensson behandlar tre dikter som Tegnér skrev eller färdigställde under den svåraste sjukdomsperioden 1840–1842. Under arbetet med att utge dessa dikter i Tegnérsamfundets serie har hon utrett deras delvis komplicerade tillkomsthistoria.
I sitt andra bidrag till volymen behandlar Louise Vinge en aldrig utgiven text av Selma Lagerlöf och dess förhållande till Tegnér. Det rör sig om ett libretto till en opera byggd på Frithiofs saga och med musik av Elfrida Andrée. Den uppfördes aldrig i sin helhet, och det fullständiga librettot finns bara bevarat som ett handskrivet manus i Statens musikbibliotek.
Eva Haettner Aurelius visar på några linjer som förenar Birger Sjöberg med Tegnér. I några fall kan det göras troligt att Sjöberg direkt har påverkats av en formulering i en Tegnérdikt. Ett mera genomgående drag är att Tegnér och Sjöberg båda skapar effekter i sitt bildspråk genom att foga samman högstämt litterära uttryckssätt med det vardagstriviala. Exempel finns både i Kriser och kransar och i de opublicerade texter som bevaras i Birger Sjöberg-arkivet vid Universitetsbiblioteket i Göteborg.

Tegnérsamfundet står i tacksamhetsskuld till dem som medverkade med sina föredrag vid symposiet och som nu har färdigställt sina manuskript för publicering. De har genom detta gett samfundet väsenligt stöd i fullgörandet av dess uppgift att sprida kunskap om Tegnérs ”person och författarskap, samt hans tidevarv”.
För sin verksamhet är Tegnérsamfundet huvudsakligen beroende av anslag från fonder och stiftelser. Symposiet i Växjö och publiceringen av denna rapport har finansierats genom frikostiga anslag från Kungl. Vitterhets­akademien samt Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. På Tegnérsamfundets vägnar framför jag ett varmt tack till dessa akademier.
För arrangerandet av symposiet tillsatte Tegnérsamfundets styrelse en kommitté bestående av Sten Hidal och Rikard Schönström samt undertecknad. Kommittén fick verksamt stöd under sitt arbete bl.a. av Jan-Olof Johansson och Barbro Wallgren Hemlin. Hidal och Schönström biträdde också vid redigeringen av rapporten. Till alla dessa vill jag också rikta mitt varma tack.
En särskild eloge går till personalen vid Växjö domkyrkoförsamlings ­församlingshem, som väsentligt bidrog till att göra detta till ett lyckat sym­posium.

Lund i augusti 2011
Jerker Blomqvist

Läs mere om ”Esaias Tegnér. Texter och läsningar” här

4178


Se även Tegnér och retoriken från 2004:
4148

Author profile

Lämna ett svar