Elizabeth Zetterholm
Glad och bra röstvård
Recension. Lotta Juhlin: Den goda kommunikationen. Rösten, kroppsspråket och retoriken. Studentlitteratur 1999. 139 sidor + CD. Anne-Monica Larsson: Röstresurser – hur Du utvecklar och tränar Din röst. Moni Röst 1998. 101 sidor.
Under 1990-talet har det utkommit ett flertal böcker i ämnet kommunikation. Dessa tar upp ämnen som retorik och konsten att övertyga samt hur man förbereder föredrag och offentliga framträdanden. I en del litteratur finns även något kapitel om rösten, rösthantering och kroppsspråk. Många av dessa böcker inom populärvetenskapen försöker få med allt som rör muntlig framställning, vilket ofta leder till att författaren inte fördjupar sig i något delmoment. Behovet av litteratur med fokusering på de olika momenten inom kommunikation ökar då dessa böcker ofta väcker både intresse och nyfikenhet, men också skapar förväntningar att finna litteratur för att kunna gå vidare och fördjupa sig. Ämnet kommunikation ligger väl i tiden och speglar behovet av att kunna tala inför publik, men även vikten av att kunna informera och kommunicera i vardagslivet. Det är förvånande att man ännu inte lagt in ämnen som retorik, framträdandeteknik och röstvård som obligatoriska ämnen i grund- eller gymnasieskolan i Sverige.
Lotta Juhlin tar i sin bok Den goda kommunikationen. Rösten, kroppsspråket och retoriken upp flera av de ovan nämnda delarna i muntlig framställning, medan Anne-Monica Larsson i Röstresurser – hur Du utvecklar och tränar Din röst koncentrerar sig mera på själva rösthanteringen. Som talpedagoger och föredragshållare har både Lotta Juhlin och Anne-Monica Larsson mycket erfarenhet att dela med sig av. De ger båda ger många goda råd om rösthantering, men nämner även lite om röstbesvär, att det kan förebyggas genom en god röstteknik, och praktiska råd inför framträdandet. Juhlin har en litteraturlista i slutet av sin bok, vilket är värdefullt för läsaren, både för fördjupning på egen hand och som information om författarens källor.
Anne-Monica Larsson ägnar hela boken åt röstvård, medan Lotta Juhlin ägnar en del av sin bok åt rösten. De betonar vikten av en god rösthantering för trovärdigheten i framförandet och poängterar att talarens röst påverkar lyssnaren. Illustrationer med enkla förklaringar om röstapparatens olika delar och funktion är grunden för att man ska kunna förstå sambandet mellan en riktig andningsteknik och en hållbar röst. Det behövs inga förkunskaper för att förstå dessa avsnitt och författarna går heller inte in så djupt på detta att man blir förvirrad. De utelämnar sådant som ofta återfinns i kurslitteratur om rösten, ex. akustiska dimensioner samt det muskelarbete i struphuvudet som påverkar stämläpparnas rörelser. I stället koncentrerar de sig på det som är enkelt att ta till sig och som alla kan förstå och träna på egen hand. Genom ljudexempel (på en medföljande CD-skiva hos Juhlin) och med hjälp av noggranna och fina illustrationer av Sinikka Mäkivierikko (hos Larsson) är det lätt för läsaren att utföra de många praktiska, enkla och välmotiverade övningarna. Här använder sig Juhlin ofta av inte-pedagogiken för att förklara. Det poängteras av båda författarna att rätt andningsteknik såväl som tydlig artikulation är viktigt för en talare. Det finns ett samband mellan god rösthantering och förmåga att fånga lyssnarens intresse, vilket borde motivera alla talare att träna sin röst. Juhlin ger några röstprov på hur viktigt detta är när hon beskriver olika röstkvaliteter. Fördelen med möjligheten att bifoga en CD-skiva till litteraturen är tydlig.
Båda författarna talar om att både rösten, kroppsspråket och orden har betydelse för vår kommunikation, speciellt när vi vill övertyga någon om vår idé. De är överens om att kroppsspråket har så stor betydelse som 60% för genomslagskraften i budskapet, rösten står för 30% och orden för resterande 10%. Juhlin motiverar detta med att synen är det sinne vi litar allra mest på, därefter hörseln.
Att kroppsspråket verkligen har stor betydelse går inte att förneka, men jag ställer mig tveksam till denna indelning i procentsatser. Personligen tror jag att röstkvalitet och prosodi (intonation, betoning, talrytm, röststyrka) spelar en mycket mer framträdande roll än vad författarna anser. Exempel på det är vår kommunikation via telefon, radioprogram vi lyssnar på eller där känslor och ord inte stämmer överens.
Juhlin ger själv flera exempel på röstens betydelse, utan kroppsspråket, på den CD-skiva som medföljer hennes bok. Rösten, kroppsspråket och retoriken hör samman och det är svårt att dra några gränser och att göra värderingar av dess olika betydelse för genomslagskraften i budskapet. Larsson har en poäng i att kvaliteten på varje delkomponent är viktig för helheten. Det måste finnas en samhörighet mellan vad som sägs och hur man säger det. Jag menar att man kan förstärka sitt budskap med hjälp av kroppsspråket när man blir medveten om vikten av den icke-verbala kommunikationen, men att kroppsspråket också kan ha den rakt motsatta effekten och ge intryck av att jag inte alls menar vad jag säger. Men man får inte underskatta att en god rösthantering är viktig för trovärdigheten i en talsituation. Detta gäller såväl i ett föredrag som i exempelvis en telefonists sätt att bemöta kunder.
Vi borde alla öva oss i konsten att förmedla och tolka verbal kommunikation, lika väl som den icke-verbala kommunikationen. Om det är som Juhlin menar, att språket bygger broar mellan människor och kulturer, borde vi då inte vara mera angelägna om att träna upp oss i den verbala kommunikationen?
Vi behöver inte alla sikta mot en talarstol eller föreläsningssal, men det finns nog alltför många människor som är rädda för att höra sin egen röst i en kommunikationssituation där flera än två talare är inblandade.
Dessa båda böcker med övningar ger bra handledning i rösthantering, de är lätta att förstå för nybörjaren och nyttiga för alla talare. För många som är beroende av rösten i sitt arbete, ex. lärare, borde röstövningar vara lika självklara som övriga förberedelser. Sambandet mellan rösten och budskapet är viktigt i den goda kommunikationen och utan medvetenhet om detta kan föredragshållaren bli en förlorare trots kunskap i sitt ämne och övriga praktiska förberedelser inför talet. ❧
❧ Elisabeth Zetterholm är doktorand
vid institutionen för lingvistik på Lunds Universitet
Artikeln från RetorikMagasinet #5, s 27-28.
