Har Gud humor?

Recension. Stå-upp-komik har många likheter med retorikens grunder. Inger Lindstedt har läst en ny, liten bok som också rymmer hjälp till talare med behov för humor.

Har Gud humor?

Recension. Mackan Andersson: Jakten på den försvunna skrattet. En komiker söker en skrattande Gud. Arcus förlag, 2006.

Inger Lindstedt

Om Gud har humor är en fråga som ställs av författaren till boken Jakten på det försvunna skrattet. En komiker söker en skrattande Gud. Författaren Mackan Andersson är något så ovanligt som frälsningssoldat och stå-upp-komiker. I den ordningen var det från början, idag är det omvänt.

– Jag brukar ibland, lite skämtsamt, säga att ”jag är desertör från Frälsningsarmén”. Det låter bättre än att säga ”jag har fått sparken från en frivilligorganisation”. Så inleder författaren första kapitlet i boken, och det fungerar som ett lysande exordium – inledning – till en diskussion om stora och svåra frågor och sätter anslaget i boken.

Huvudtemat för boken är frågan om Gud har humor, och Mackan Andersson diskuterar den frågan både initierat och kunnigt – och med humor. Om vi människor är skapade till Guds avbild borde även Gud ha humor – för vi som är avbilden har ju humor och kan skratta.

Men frågan om Gud har humor är kanske inte den fråga som står högst på dagordningen inom retoriken. Däremot hur man kan framföra sitt budskap – inte minst när man predikar. Homiletiken har gamla anor inom retoriken, och Mackan Andersson menar att humor borde vara en del av predikan och en del i att föra ut det kristna budskapet.

Annons

Men hur blir man då rolig? Att det inte är så lätt vet alla som försökt att hålla ett roligt och vitsigt tal på exempelvis bröllop och andra tillställningar. Få av oss skulle ens våga drömma om att dessutom föra in humor i något så allvarligt som en predikan. Och hur gör dom som är roliga?

Det fascinerande med denna bok är att den visar på likheterna mellan retorikens grunder, disposition och utformningen av argumenten, och hur stå-upp-komiker bygger upp sina skämt och sin föreställning. Det är samma regler som gäller för var poängen ska ligga och hur spänningen byggs upp.

Det fina med boken är också att vi här kan lära oss hur man faktiskt skapar roliga skämt, utifrån de flesta enkla saker kan man ”generera” fram roliga och drastiska historier.

Humorprocessen består av fem delar. Den första handlar om hur man skriver en liknelse. Den andra om hur man skriver andra typer av skämt. Sedan ska man redigera sina skämt, del tre. Den fjärde delen handlar om hur man ska strukturera dem. Och den sista delen – det sceniska framträdandet. Inventio, dispositio, elocutio, actio och så förstås intellectio, den retoriska situationen, allt finns på plats.

Att boken dessutom är välskriven och rolig att läsa är ytterligare en förtjänst hos den.

Läs den, och gör succé nästa gång du ska hålla tal – särskilt lovtal behöver en rejäl dos humor för att bli lyckad!

Läs mer om RetorikMagasinet 30.