Hur du: Får en god idé

Konsten att få en god idé. Kreativitet har kommit på dagordningen. Varför, kan man fråga? Är det på grund av globaliseringen, de fria marknadskrafterna, samhällsförändringar eller vår självuppfattning? I mina ögon är det en kombination av dessa faktorer. Förmågan att hitta på nya saker som kan omsättas i värde är en av grundstenarna i det liv vi önskar – med alla dessa härligheter och friheter.

Hur du: Får en god idé

Søren Hejne Hansen

Piet Hein sa en gång om konsten att få en idé: ”Konsten är inte att få en idé. Varenda en kan med lätthet få två. Konsten är den att mellan två eller fler ganska allmänna vardagsidéer se vilken som är bra.” Att få en god idé är ett hårt jobb. Det ska ofta till mellan 50 och 100 vanliga idéer innan den goda idén dyker upp. Sett utifrån en teoretisk synvinkel på den kreativa processen består den av två tankesätt – det divergenta och det konvergenta tankesättet. Divergent tänkande är när du använder din högra hjärnhalva – den kreativa delen. Dvs du försöker att se nya möjligheter eller alternativ. Konvergent tänkande är när du använder din vänstra hjärnhalva – den logiska delen. Dvs du söker svar eller värderar.

Tänk efter vilken hjärnhalva du oftast använder? Faktum är att de flesta av oss vanligtvis använder den vänstra hjärnhalvan större delen av vår vardag. Det hänger mycket samman med hela vår uppfostran, vårt utbildningssystem och en arbets­marknad, där vi hela tiden snabbt ska prestera resultat. Det är inte faktorer som främjar ett kreativt tänkande. Därför tvingas vi att själva göra en aktiv arbetsinsats för att frigöra oss från det sedvanliga tankesättet och därmed tränga in i de kreativa resurser som finns i oss själva och andra.

Grön och röd zon

När jag ska vara kreativ eller ska hjälpa andra att få goda idéer så använder jag en enkel metod för att skapa en kreativ process, som jag har mycket goda praktiska erfarenheter av från mitt arbete i dansk industri- och serviceverksamhet. Metoden är användbar antingen du ensam eller tillsammans med andra vill vara kreativ. Den kreativa processen indelas i två steg. Den gröna zonen, som är den skapande fasen av processen, följs av den röda zonen, som är den värderande fasen i processen. Metoden passar det sätt som vår hjärna är van att arbeta på. Vi ska dock vara medvetna om att hålla dessa sätt att tänka på åtskilda för att få en lyckad process och resultat. Om inte, så sker det som alla ofta upplever: Man sitter på ett möte och ska komma på några idéer. En person säger: ”Kom med några idéer för att lösa problemen.” Du föreslår kanske en idé och två sekunder senare kommer kritiken från någon annan. Detta mönster upprepas mycket ofta. Till stor förargelse och frustration för oss själva och andra. Istället bör man starta den kreativa processen med att definiera ett problem som man önskar att generera idéer för. Detta är din utgångspunkt och hjälper dig samtidigt med att hålla fokus under processens gång. Sedan börjar den gröna zonen – att skapa idéer. Skriv ner alla de idéer som du genast kommer på utan att vara självkritisk och var hård mot kritiken över andras idéer om ni är flera personer om att skapa idéer. Sedan går du in i den röda zonen – att värdera idéer. Hela processen behöver inte ta mer än en och en halv timme om det gäller dig själv. Det förut­sätter bara att du håller zonerna skarpt avskilda och med tiden försöker att öva din kreativa förmåga när du får chansen till det. Så kommer du snabbt att uppleva att du blir bättre och bättre på att få idéer på kommando.

Gruppdynamik

Fungerar metoden också i grupp? Låt mig ge ett exempel på att metoden fungerar i grupparbete och på verkliga uppgifter. En gång blev jag inhyrd av pumptillverkarföretaget Danfoss för att träna dess ingenjörer i att lösa några problemställningar i utvecklingsarbetet på ett mer effektivt och kreativt sätt. På kursdagen deltog 20 ingenjörer från olika avdelningar och med skilda arbetsuppgifter. De delades upp i fyra grupper som var och en skulle arbeta med en gruppuppgift, som ­

Annons

skulle vara en problemställning från en utvecklingsavdelning. På förmiddagen arbetade grupperna i den gröna zonen och på eftermiddagen i den röda. I varje zon blev grupperna introducerade och tränade i en rad olika kreativa verktyg som passade till den gällande zonen.

Resultatet blev att varje grupp genererade mellan 100 och 150 idéer och slutade med fyra bra, konkreta och realistiska lösningar på gruppuppgiften till deltagarnas stora tillfredställelse. Som en ingenjör sa: ”På denna enda dag har min grupp fått lika många idéer – och undersökt dem alla – som det brukar ta en till tre månader att komma fram till.” Sedan dess har denna kurs blivit ett återkommande erbjudande till alla anställda på Danfoss.

Att vara kreativ är inte en vetenskap

Ofta har de flesta av oss en tendens att tro att alla andra är mer kreativa än vi själva eller att man åtminstone måste ha en särskild läggning eller personlighet. Dumheter och strunt­prat! Alla kan vara kreativa. Det är en egenskap vi är födda med men som vi dessvärre har vant oss vid att inte använda. Istället tar vi oftast den första idén till en lösning eller en idé som vi vet har fungerat tidigare och försöker använda den igen. På så sätt är vi ju på den säkra sidan och undgår att bli utsatta för kritik. Vi har en tendens till att ta de första idéer man kan komma på, särskilt under tidspress, istället för att använda en snabb idégivande teknik som kan frigöra oss från vanetänkandet. Att vara kreativ innebär att man också tänker annorlunda och söker nya idéer. Också om detta innebär risker och en osäker väg att ge sig in på. Och det sker inte något bara genom att pröva. Om de idéer man får ändå inte duger så prövar man bara att få fram några nya idéer. Det kostar inget.

Blockeringar och lösningar

Vår egen fackkunskap är en typisk blockering för vad vi är i stånd att uppfatta som varande kreativt – både när vi ska bedöma våra egna idéer eller andras. Därför ska vi våga bege oss ut på lite djupare vatten bort från tryggheten; från erfarenheter och vad vi tidigare provat. Det är oftast när vi beger oss in på områden, där våra erfarenheter är bristfälliga, som det skapas möjligheter för att nya och okända idéer ska uppstå. Detta därför att vi tvingas till att aktivera andra mänskliga egenskaper som nyfikenhet, undran och fantasi. Alla dessa tre områden är viktiga komponenter i vår kreativitet.

Vi kan själva med relativt få medel främja vårt kreativa tänkande och därvid utvecklas vår förmåga att utveckla nya idéer på kommando. Stäng ute störningar utifrån och sätt dig till rätta i bekväm och inspirerande miljö. Ge dig själv tid och ro att börja fundera på ett problem eller ett uppdrag. Var tålmodig – idéerna kommer nödvändigtvis inte med en gång så låt bli att stressa dig själv.

Kreativa verksamheter kan konkurrera

Varför satsar företag resurser på att bli mer kreativa? Det enkla svaret är att danska företag helt enkelt inte kan undvara goda idéer. Goda idéer är grunden för företagens framtid och en av de helt avgörande metoderna för att företagen ska vara i täten i den globala konkurrensen. Man kan inte längre överleva genom att använda den vanliga brainstormingtekniken på ad hoc-basis. De företag, som har insett detta, sätter mer fyr under pannorna och använder konsultfirmor – till exempel Innohow.

Min uppgift är att hjälpa företag med att hitta och implementera de verktyg och metoder som ökar kreativiteten och idéskapandet så det passar företagets kultur, affärsgrunder och utvecklingsmodeller. En av de helt klara fördelarna med att få en konsulent utifrån är att konsulenten inte är hemma­stadd i organisationens normer och kultur. Konsulentens roll är att styra den kreativa processen med en effektiv och mål­inriktad struktur på idéutvecklingen – så kan verksamheten koncentrera sig på att få idéerna. Friska, professionella ögon ger en frisk syn och det höjer betydligt medarbetarnas krea­tiva kompetens och hela företagets förmåga att hitta på. Hittills har det oftast varit de stora industrigiganterna eller forskningsstarka företag jag har arbetat för men detta kommer att ändra sig och den utvecklingen är redan på gång. Jag upp­lever ett ökat intresse för kompetens när det gäller idéutveckling och kreativitet från mindre och mellanstora danska företag eftersom också de påverkas av den globala konkurrensen och huvudsakligen lever på att sälja produkter eller vara under­leverantörer på exportmarknaden. Företagen har insett att de är piskade att vara innovativa för att hålla konkurrenterna stången.

Den goda idén – myter och fakta

”Vi ska bara ha en god idé så ordnar det sig.” Det kan många av oss nicka igenkännande till. I vårt nästan magiska sökande efter goda idéer är vi också öppna för en värld av mystik och tro på vad den goda idén är eller hur den blir till. Det kan vara historierna kring Newton som satt under ett träd, fick ett äpple i huvudet och så var en av Newtons berömda lagar ­skapad. Vi hör historier om konstnärer som väntar på ett plötsligt infall eller inspiration.

Vi behöver dock inte kasta oss in i en massa vilda experiment i hopp om att den goda idén ska komma. Vi kan själva söka efter idéerna genom att utnyttja vår egen kreativa potential, använda kreativa tekniker och på det hela bara använda tid till att generera idéer. När vi så har fått några idéer hur vet vi att vi fått en god idé? Låt mig ge några enkla riktlinjer för vad som är en god idé. Sett från en objektiv synvinkel kan en god idé förklaras och förstås av andra människor. Vi kan visualisera den goda idén och dess fördelar är klara och tydliga. Ur vår egen subjektiva synvinkel kan vi använda våra egna känslor för att se om vi har en god idé. Det ger ofta en behaglig känsla i magen, vi ler, är glada och känner oss fulla av energi och har lust att komma igång med att realisera vår goda idé.

Goda råd

Man befinner sig i en situation där man känner sig lite ute på djupt vatten och ska komma på några nya idéer i all hast. Antingen frågar man andra eller också försöker man att använda de idéer som tidigare har fungerat. Här kan det löna sig att göra en kreativ process. Det är nämligen inte alltid lösningar på ett problem kan hjälpas med en kreativ process. Jag har flera gånger sett att folk tror att det behövs fler idéer när det i verkligheten handlar om att fatta beslut för att komma vidare.

När du ska utveckla en god idé och gärna vill arbeta tillsammans med andra kring den så kom ihåg att lyssna istället för att prata för mycket. Att få dialogen att fungera är helt avgörande. Av samma anledning är vi av naturen försedda med två öron men bara en mun.

Använd kreativa tekniker och variera dem då och då. Om du använder samma framgångssätt, till exempel allmän brainstorming eller mindmapping varje gång, så börjar din hjärna tänka i samma mönster. Resultatet är att du börjar få samma idéer allt oftare och får en känsla av att det inte kommer så många nya idéer.

Försök att utmana din kreativitet

Om man inte törs pröva något nytt emellanåt så utvecklar man aldrig sina kreativa och idégivande egenskaper. Ett bra sätt att hålla sin kreativitet och idérikedom vid liv är att man emellanåt törs hoppa ut på djupt vatten och kasta sig in i en uppgift man inte tidigare försökt lösa. I sådana situationer är man tvungen att använda sin kreativa förmåga därför att ens kunskaper och erfarenheter i uppgiften är sparsamma. På detta sätt pressar du dig själv till att vidga dina gränser, se nya möjligheter och vara kreativ. Börja med några inte så svåra utmaningar för att bygga upp en personlig styrka, tro och tillit till din egen förmåga. Vi kan nämligen alla vara kreativa – även du.

Søren Hejne Hansen är utbildad Business Development Engineer vid Handels- och Ingenjörshögskolan i Herning med specialisering i idé- och konceptutveckling vid Mälardalens Universitet. Han är upphovsmannen bakom konsultfirman Innohow i danska Århus, som hjälper företag att använda kreativitet mer effektivt.

Läs mer om RetorikMagasinet 29.