Introduktion
Inledningen till boken ”Retorik för lärare”, Anders Sigrell, Retorikförlaget 2011, s. 10-13.
Bibliografisk
Författare: Anders Sigrell är professor i retorik vid Lunds Univesitet.
Inledning – Retorik för lärare
Retorik, varför då?
“Ooh – håller du på med retorik? Vad intressant.” Den kommentaren får nästan alla idag som läser och funderar kring detta ämne. Retoriken har på senare tid äntligen fått den renässans som ämnet förtjänar. Från att under många år ha varit bespottat från alla håll och kanter, och blivit betraktat som ett politikerverktyg eller ett skumt intresse för insnöade akademiker, får retorik som konst och vetenskap idag allt större uppmärksamhet.
Allt från festtalare till journalister, lärare och andra som känner av kravet på en effektiv kommunikation studerar nu ämnet. Många är de gymnasieskolor som har retorik som tillvalsämne. Snart sagt alla universitet och högskolor har kurser i ämnet. Det finns flera professurer i Retorik, RetorikMagasinet och Rhetorica Scandinavica är två facktidskrifter, man kan läsa en fyraårig utbildning till Retorikkonsult. Nätverket ”En retorikare skola” söker samla de lärare som är intresserade av vad retoriken kan bidra med. Retorik är inte längre ett fult ord.
Hollywood och amerikanska TV-serier har även de dragit sitt strå till stacken genom en oändlig ström av mer eller mindre välskrivna tal. Från filmer som Independence day, Gladiator och TV-serier som Vita Huset har vi fått häpna över snygga formuleringar. Även i Sverige har vi en mängd allmänkända retoriskt välformulerade tal.
Vi minns kanske Göran Perssons tal över Anna Lindh. Andra fina exempel är Tage Danielssons komiska partsinlaga om sannolikheten för en kärnkraftsolycka, eller varför inte kung Carl Gustafs tal 2005, under minnescermonin efter Tsunamikatastrofen i Sydostasien. Alla tydliga exempel på vad som kan åstadkommas med hjälp av retorik och väl genomtänkta språkval.
Vad är då retorik? Är det snygga välformulerade meningar? Nja, om så hade varit fallet hade vi förmodligen kallat våra författare för retoriker, och så är ju inte fallet. Är det då det språk som politikerna använder? Usch, hemska tanke! Det är bara att slå på TV:n när det är politikerdebatt så kommer du snabbt att inse att det på sina håll är illa ställt med det retoriska kunnandet hos vissa i denna yrkeskategori.
Vad är det då?
De ovan nämnda exempeltalen ger en viss vägledning. I Tage Danielssons tal om sannolikheten att en kärnkraftsolycka skulle ha inträffat i Harrisburg har vi ett tydligt och mycket välformulerat tal i konsten att vara ironisk på ett trevligt sätt.
I Kungens tal under minnescermonin hör vi den vackra formuleringen ”Jag önskar att jag hade ett bra svar. Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med ’sedan levde de lyckliga i alla sina dagar’”. En stark och minnesvärd formulering som vi inte glömmer. Och till sist har vi tidigare statsministern Perssons användande av våra känslor för den populära och omtyckta Anna Lindh för att hylla demokratin, socialdemokratisk politik och visa hur viktigt det var att sluta upp kring den förestående EMU-folkomröstningen.
Exemplen visar att talen har ett bestämt syfte. Talarna ville alla uppnå någonting, någonting som du som lärare också vill med ditt tal i olika situationer. Vi ser också att de tydligt förstått vilka som var deras publik och att de därför anpassade stoffet till dem, precis som du också ska göra.
Och nu börjar vi närma oss vad retorik handlar om. Vi ser att någon har ett budskap som ska förmedlas till någon annan på ett effektivt och konstruktivt sätt. Retoriken kan hjälpa oss uppnå de intentioner vi har när vi öppnar munnen eller trycker på tangenterna. Maria Wolrath, retoriklärare på Södertörns högskola, talar gärna om retoriken som en verktygslåda full av hjälpmedel med praktiska handfasta tips för alla som vill förmedla en tanke, försvara något eller kanske hylla någon. Det finns verktyg för hur du argumenterar, hur du bygger upp din trovärdighet och hur du bäst disponerar ditt tal. Och bäst av allt, det finns verktyg för alla. Råden och tillvägagångssätten är smidiga och lätta att anpassa så att de fungerar just för dig i just den här situationen.
Vi väljer språk varje dag. Retorik är den vetenskap som finns för att hjälpa oss välja så konstruktivt som möjligt. Därför upplevs retoriken aldrig som en teknik för de som är skickliga. Den upplevs i stället som en naturlig hjälp, eftersom vi som sagt dagligen väljer språk. Sett på det sättet är retoriken ett eget språk för att kunna tala, tänka och reflektera över hur man kan kommunicera så konstruktivt som möjligt. Och det gäller skriftlig kommunikation, och annan, i lika hög grad som muntlig kommunikation. I den här boken står dock talet i fokus.
Hur gör man då? Lugn, vi kommer till det. Först ska vi titta lite på retorikens historia. För precis som med allting annat så har även retoriken en barndom. Och det kan vara bra att känna till lite om bakgrunden, om inte för annat så för att förstå att retoriken inte befinner sig i ett teoretiskt vakuum utan bygger på en lång och rik tradition.
Läs mere om boken ”Retorik för lärare” här
Liknande artiklar:
Retoriska mirakel i Älvdalen
Psychagogia - inledning
Inledning - Ciceros Om talaren
Alfabetisk översikt av troper och figurer
Professor i retorik vid Lunds universitet.