Kan man lita på en retorikstudent?

Retorik på Wikipedia. Vart vänder du dig om du snabbt vill få reda på någonting? För de flesta av oss är svaret Internet och kanske speciellt Wikipedia. Tack vare att Wikipedia ofta rankas bland de första träffarna vid en sökning med Google så har Wikipedia kommit att få en allt starkare ställning som kunskapskälla. Men kan man lita på det som står på Wikipedia? Och vad står det egentligen om retorik på Wikipedia? En hel del är skrivet av ­retorikstudenter vid Örebro universitet. 

Kan man lita på en retorikstudent?

av Anders Eriksson

För många elever och studenter har Wikipedia kommit att bli den självklara kunskapskällan. Vid en undersökning av gymnasieungdomars användning av Wikipedia vid årsskiftet 2007-2008 i Stockholm framkom det att 98% hade använt Wikipedia någon gång och 87% hade använt denna digitala encyklopedi den senaste månaden. Om vi ser till hela världen är Wikipedia idag den sjunde mest besökta webbplatsen på Internet, efter Google, Facebook och YouTube. Så mycket som sju procent av all världens internetanvändare besöker Wikipedia varje dag. Det innebär att i april månad 2008 hade Wikipedia 55 820 000 unika besökare. Enligt trafikundersökningsföretaget Alexa stannar besökarna fem minuter per besök på Wikipedia och i genomsnitt 58 sekunder per sida.

Hela världens vetande

Målsättningen med Wikipedia är samla hela världens vetande. Detta är en encyklopedisk ambition fullt i klass med den franska encyklopedin utgiven av Diderot eller den närmaste konkurrenten Encyclopædia Britannica. Ambitionen att samla hela världens vetande kommer från den retoriska traditionen där man förväntade sig att den som talade offentligt skulle vara allmänbildad. Ordet encyklopedi kommer från grekiskans enkyklikos paideia, allmänbildning. Men när Cicero och Quintilianus ställer höga krav om allmänbildning på en talare förväntar de sig kanske för mycket. Ingen kan veta allt. Uppslagsverken och encyklopedierna tillkom för att man snabbt skulle kunna få svar på en fråga genom att söka i dessa kunskapskällor. Men kunskapen förändras snabbt. Så fort en uppgift nedtecknats blir den föråldrad, som när Sovjetunionen föll samman och tryckta uppslagsverk fortfarande innehöll uppgifter om det forna imperiet. Därför behöver uppslagsverk uppdateras, idag oftare än någonsin. Wikipedia som digital kunskapskälla har här en stor fördel jämfört med tryckta uppslagsverk. Dessa är ofta nationella projekt som de svenska Nordisk Familjebok och Nationalencyklopedin. Wikipedia skiljer sig också från dessa genom att Wikipedia har som målsättning att finnas på alla världens språk.

 

 

Global encyklopedi

Wikipedia är en global encyklopedi. Det finns idag närmare 17 miljoner artiklar på 275 olika språk. Den engelskspråkiga Wikipedian är störst med närmare 3,5 miljoner artiklar. Sedan kommer de tyska och franska versionerna med över en miljon artiklar. Wikipedia finns i hela världen. Den minsta versionen av Wikipedia är skriven på Kanuri, ett språk som talas av fyra miljoner människor kring Tchadsjön. Den versionen har bara en artikel. Den svenskspråkiga versionen kommer på elfte plats med 372 369 artiklar. Uppgiften kommer från den 18 oktober 2010 och uppdateras två gånger per dygn. Det tillkommer ungefär 110 artiklar varje dygn på den svenska versionen av Wikipedia, så när du läser detta finns antagligen mer än 380 000 artiklar.

 

Wikipedia finns i hela världen. Den minsta versionen av Wikipedia är skriven på Kanuri, ett språk som talas av 4 miljoner människor kring Tchadsjön. Den versionen har bara en artikel.

 

En annan sak som skiljer Wikipedia från traditionella encyklopedier är att medan dessa är elitprojekt skrivna av akademiskt skolade vetenskapsmän och utgivna på stora etablerade förlag, ofta med statligt understöd, så skrivs artiklarna på Wikipedia av användarna själva. Wikipedia är en del av Web 2.0, webbplatser som kännetecknas av att de är socialt inriktade och icke-exkluderande vad gäller möjligheten att delta. Wikipedia bygger på wikiteknik, ordet wiki kommer från ett hawaiiansk ord som betyder snabb. En wiki är en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt. Vem som helst kan alltså gå in och ändra i artiklarna på Wikipedia. Svenskspråkiga Wikipedia har ungefär 195 000 användare varav drygt 3000 är aktiva genom att själva bidra. Människor i hela världen kan bidra till hela världens vetande.

 

Tillförlitlighet

Kan man då lita på en encyklopedi där vem som helst kan skriva artiklar? Kvaliteten skiftar naturligtvis mellan de olika språkversionerna. De engelska och tyska versionerna är de mest tillförlitliga. Där är det många användare som går in och granskar de olika ändringsförslag som tillkommer. Tanken är att ju fler deltagare som redigerar artiklarna desto bättre blir kvaliteten. Detta kan naturligtvis ifrågasättas. Har massan eller eliten rätt? Tidskriften Nature gjorde 2005 en jämförelse av Wikipedias och Encyclopaedia Britannicas behandling av vetenskapliga artiklar. Svenska Dagbladet upprepade 2006 mönstret och jämförde artiklar i Wikipedias svenska språkversion med motsvarande artiklar i Nationalencyklopedin. Den tyska tidningen Stern mätte 2007 Wikipedias tyska språkversion med uppslagsverket Brockhaus internetupplaga. Utfallet var positivt för Wikipedia, särskilt i Sterns och Natures jämförelser. Den svenska Wikipediaversionen blev långt ifrån utklassad även om Nationalencyklopedin dömdes till klar segrare.

Wikipedias tillförlitlighet är störst när det gäller snabbt föränderlig kunskap där många användare bidrar till det gemensamma kunskapsbygget. I Retorikmagasinet 2006 nämner Niels Pedersen och Anders Due Tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 som exempel på sådan snabbt föränderlig kunskap. På Wikpedia upprättades snabbt en databas med information om krisen och många användare uppdaterade artiklar som berörde ämnet. Definitionen av en tsunami ändrades inte, men den aktuella betydelsen blev en annan i och med de många dödsfallen. Kunskapen om en tsunami kunde sättas in en ny kontext och länkas inte bara till naturvetenskapliga fakta utan även till uppgifter om Thailand, turism och svenska räddningsinsatser. Kunskap är kontextuell och föränderlig.

 

Artikeln Retorik

För RetorikMagasinets läsare kan det vara av intresse att se vad det står om retorik på Wikipedia. Artikeln med uppslagsordet ”retorik” omfattar knappt 2000 ord och är uppdelad i avsnitt som historia, retoriska begrepp, att lära ut retorik, retorisk analys, modern retorik och retorik i Sverige. Det överlägset längsta avsnittet är en genomgång av retorikens och talets delar. De tre sista avsnitten är mycket korta och utgörs närmast av uppräkningar av analysmetoder och namn.

Ett kvalitetsmått på en artikel är de referenser som anförs. Här blir utfallet negativt. Artikeln om retorik har bara fyra referenser, och alla kommer från internet: en webbkurs från Rensselaer Polytekniska institut 1996, en till nätförlaget AdLibris försäljning av Hellspongs Konsten att tala, en till ur.se där länken är död och en referens till Gideon Burtons hemsida Silva Rhetoricae vid Brigham Young University. Detta borde rättas till. Innehållsligt innehåller dock artikeln inga större felaktigheter.

 

Ett kvalitetsmått på en artikel är de referenser som anförs. Här blir utfallet negativt

 

Genom att titta på länken ”visa historik” kan man se hur artikeln gradvis har förbättrats under årens lopp. Artikeln var en av de tidiga artiklarna på den svenska Wikipedia och skapades den 11 maj 2003. Då hade artikeln bara 96 ord och var mest en lista med olika termer. Den inledande meningen löd: ”Retorik är kunskapen om hur man ska tala både praktiskt och teoretiskt”. Större delen av innehållet tillkom den 26 juli 2003 genom att användaren E23 slog ihop informationen på olika undersidor till en längre artikel. Totalt har artikeln redigerats närmare 270 gånger. Gradvis har kvaliteten på artikeln blivit bättre. Den inledande meningen lyder 20 oktober 2010: ”Retorik är en vetenskap som av Aristoteles beskrevs som konsten att finna det som i varje situation är ämnat att övertyga.” Huvudartikeln om retorik är en mycket välbesökt artikel, bara under september månad 2010 hade sidan 8700 besök.

Ett annat kvalitetsmått är antalet länkar till andra artiklar på Wikipedia. Det finns ett sextiotal länkar från huvudartikeln till andra artiklar. I texten markeras dessa med blå färg och genom att klicka på dessa ord kommer man snabbt vidare till den andra artikeln. Under avsnittet ”partesmodellen” finner man exempelvis länkar från orden ”inventio”, ”dispositio”, ”elocutio”, ”memoria” och ”actio” till respektive artiklar. Däremot saknas länkar till ”intellectio” och ”emendatio”. Dessa ord är då rödmarkerade. Det innebär att det ännu inte finns någon artikel på Wikipedia för dessa uppslagsord. Det är alltså fritt fram för vem som helst av RetorikMagasinets läsare att ge hela världen kunskap om dessa grundläggande begrepp.

Projekt Retorik på Wikipedia

För att råda bot på den brist som finns på Wikipedia när det gäller retorikämnet har jag under ett antal år låtit mina studenter vid Örebro universitet skriva artiklar på Wikipedia som en del av kursen Retorik B. Det är exempelvis tack vare Anna Quists kunskaper i html-kod som många av de sextio länkarna ovan har tillkommit. När många användare tillsammans vill åtgärda ett kunskapsområde på Wikipedia kan man starta ett wikiprojekt. Ett sådant projekt fungerar som en sammanslutning av användare som delar ett intresseområde men utgör också en referensresurs för ämnet. För närvarande finns det drygt hundra projekt på svenska Wikipedia, grupper som skriver om så skilda ämnen som runstenar, telekom, filosofi, Kalle Anka och svenska ortnamn i Estland. Spretig­heten i dessa ämnesområden säger något om vilka artiklar som finns på Wikipedia men som antagligen saknas i andra encyklopedier.

Sedan tre år tillbaka finns även ett wikiprojekt för retorik. Inom projektet uppmuntrar jag deltagarna att skriva artiklar om retorik på Wikipedia. Jag har gjort det som en del av undervisningen där mitt syfte har varit att låta studenterna skriva riktiga texter som inte bara läses av läraren inom en kurs utan även kan läsas av andra efter kursens slut. Uppgiften innebär att utforska ett ämne, sammanfatta det, disponera stoffet, presentera ämnet i en god språkdräkt, belägga det med källor och länka till andra artiklar på Wikipedia. En biprodukt är dessutom att studenterna lär sig källkritik, för hur tillförlitliga är nu de artiklar som vi retorikstudenter skriver på Wikipedia? Fler och fler lärare har börjat använda Wikipedia i sin undervisning, inte bara som ett sätt att söka information utan även redovisa kunskaper.

Hösten 2007 skrev studenterna i Örebro artiklar om retorikens grundbegrepp såsom: Pistis, Ethos, Pathos, Inventio, Elocutio och Actio. Hösten 2009 skrevs artiklarna i samband med en kurs om retorik­analys och behandlade ämnen som metaforanalys, pentadanalys, klusteranalys och Kenneth Burke. Hösten 2010 skrevs artiklarna i samband med en kurs i klassisk retorik där studenterna behandlade berömda personer ur retorikens historia. Artiklarna om Korax, Tisias, Gorgias, Aspasia och Isokrates tillkom under kursens gång, samtidigt som artiklarna om Platon, Aristoteles, Cicero och Quintilianus utökades väsentligt med avseende på deras betydelse för retoriken.

De flesta artiklarna studenterna skrivit har länkats till huvudkategorin retorik. Till denna huvudkategori finns det sex underkategorier: argumentation, kända tal, retoriker, retoriska personer, stilfigurer och stilistik. Denna indelning av retorikämnet kan tyckas något märklig. Varför finns det ingen underkategori för retoriska begrepp eller retorikanalys? Svaret är helt enkelt att ingen har gjort en bättre indelning och att så här kan det bli när en encyklopedi växer underifrån utan central styrning. Hur ska man förresten kategorisera retorikämnet? Kan man verkligen föra Platon till kategorin ”retoriker”? Anders Hallberg valde att göra det. Borde Kenneth Burke tillhöra samma kategori?

Retorik på Wikipedia

Du använder antagligen Wikipedia som kunskapskälla. Man skall alltid vara källkritisk, men överlag har Wikipedia en acceptabel tillförlitlighet. De artiklar om retorik jag har läst har inte innehållit några större felaktigheter. Visst skulle referenserna kunna vara mera utförliga ibland, men som en av administratörerna anmärkte är artiklarna i detta avseende faktiskt bättre än många andra artiklar på Wikipedia.

Du skulle kunna använda Wikipedia som kunskaps­spridare. Vad gör du om du tycker att Wikipedia inte håller måttet? Wikipedia har en välkomstsida där man presenterar hela projektet och beskriver hur man kan deltaga. Där finns en sida som heter ”svar på vanliga invändningar”. Till den som klagar på den låga kvaliteten på Wikipedia svarar man: ”Men bidra då anonymt eller med en pseudonym tills du förbättrat innehållet till en nivå då du är beredd att sätta ditt namn på det. Många högt kvalificerade människor gör det, och vi tycker att det är bra.” Om du vill sprida kunskap om retorik är du välkommen med i Projekt Retorik på Wikipedia. Studenterna i Örebro är med i projektet. Du som läser RetorikMagasinet kan också vara med och samla åtminstone en liten del av världens vetande, den som handlar om allmänbildning i retorik.


Läs mer:

Alexa. Traffic details http://www.alexa.com/siteinfo/Wikipedia.org

Använda Wikipedia i undervisningen http://sv.Wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4nda_Wikipedia_i_undervisningen

Kategori Retorik. http://sv.Wikipedia.org/wiki/Kategori:Retorik

Projekt retorik http://sv.Wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_retorik

Pedersen, Niels M.L. & Due, Anders, ”Kan man lita på vem som helst?” RetorikMagasinet 31, September 2006, s. 11-14.

Spetz, Einar ”Wikipedias fel och brister: En angelägenhet för biblioteken?” Förstudie från Regionbibliotek Stockholm, 2008. http://www.regionbiblioteket.stockholm.se/upload/_Dokument/Wikipedia.pdf

Strindberg, August (1999) Köra och vända. Stockholm : Bonnier


Anders Eriksson är universitetslektor i retorik vid Örebro universitet.

Läs mer om RetorikMagasinet 45.

RMS45

Om skribenten

Lämna ett svar