Konfliktfyllt val

Hur redovisas bäst – på ett allsidigt och icke-tendentiöst sätt – de politiska partiernas budskap inför ett val? Samma problem vart fjärde år på alla redaktioner och i år har väl tendensen varit tydligare än någonsin: skillnaderna mellan de olika partierna visas bäst genom att fokusera på detaljförslags konflikter med andra detaljförslag. Folket vill ha drama, action och tydliga konflikter – verkar det som att redaktionsledarna tänker.

Och det är mycket möjligt att de har rätt i det antagandet, men frågan är om det ur ett demokratiskt och retoriskt perspektiv är det bästa.

Forskaren Anders Sigrell har definierat retorikens demokratiska ideal som att skapa möjlighet för “ett reflekterat ställningstagande”. En i denna mening ‘god’ retorik ska alltså inte bara propagera ensidigt, men låta åskådare, läsare eller samtalsparter bilda sig en egen uppfattning på en solid grund av argument. Men vem bryr sig om sådana akademiska och högtflygande filosofiska distinktioner? Inte den som betraktar väljare som boskap, som oförmögna till intellektuell aktivitet. Och ser man till en stor del av den information och propaganda som de senaste månaderna har fyllt tv-rutor, radiovågor och brevlådor, då är det denna syn på mottagaren, väljaren, som råder. Att väljarna inte förstår den komplicerade verkligheten, att man måste inrikta sig på en minsta gemensam nämnare för att nå fram med budskapet.

Och tolkar man detta hårt, påminner det mest om den propaganda, som utmärker sig genom en konsekvent antidemokratisk retorik: jag är klokare och mer insatt i politikens komplexa värld än du. Jag har svaret, du behöver inte tänka – rösta på mig, då blir allting bra.

Annons

Praktisk argumentation

Grundbok i retorisk argumentation - för alla som argumenterar eller behöver genomskåda andras argumentation. Läs mer...

När för några år sedan en demokratiutredning konstaterade att allt fler partier prioriterar direkt kontakt med väljarna – via telefon, Internet, adresserad post eller på torget – reagerade flera representanter från media med förfäran: Hur skulle det gå om inte mediernas redaktionella mellanhänder först filtrerade budskapen? Skulle fältet då inte ligga öppet för allehanda propagandistiska, manipulatoriska tilltag? Tyvärr visar också denna inställning på en bekymmersam elitism och besynnerlig brist på förtroende för de egna läsarnas intellektuella förmåga. Vilka certifikat eller medel gör media bättre på att genomskåda politisk retorik än de väljare budskapen riktas till?

Det är nästan så att valkampanjerna och mediaspekulationerna inför den demokratiska högtidsstunden, valdagen, framstår som den mest antidemokratiska perioden. Men inte kan det väl vara så?

PSS