Start » Svensk retorik » Svenska talarstolen » Krig som identitet

Krig som identitet

av Peter Ström-Søeberg

President George W. Bush jr. i Kongressen 20 september 2001.

Usama Bin Laden i al-Jazeera, 7 oktober 2001

Krig som identitet

Talarstolen. Det sägs att sanningen är krigets första offer – kanske man kan dra till med en (lite cynisk) parallellism: retoriken är ­krigets första vinnare.

Krigets retorik är en egen genre, där vanlig politisk återhållsamhet och reson försvinner i svulstighet och själv­beröm.

Det ger oss möjlighet att se en mer kraftfull retorik – men också en retorik som närmar sig ren, rå propaganda. Krigets retorik är inte dialogskapande eller -sökande. Krigets retorik har inte som syfte att övertyga en motpart – men att för­stärka medparters mod, styrka och beslutsamhet. Det är en retorik som inte söker att lösa egentliga problem – men som försöker legitimera våldshandlingar. Eller som Hitler skriver i sin Mein Kampf: “Det är inte propagandans uppgift att förnuftigt diskutera vilka av olika Folk som har rätt, uppgiften är enbart att betona den rätt den ska försvara.”

Krigsretorik ska främst skapa och styrka den egna identiteten. En kollektiv identitet av ‘orättmätigt drabbat’ och ‘rätt­vist handlande’.

Och på samma sätt som det är – akademiskt, teoretiskt – intressant att studera alla typer av politiska, juridiska eller sociala tal, är det intressant att studera rättfärdiggörelsen av handlingar, som strider mot våra vanliga begrepp om rätt­visa och förnuft.

Kritiker av kriget i/mot Afghanistan betonar vikten av att “vi i Väst” alltid ska leva upp till demokratiska och civili­serade idéer; anhängare däremot att det onda bara kan fördrivas med ont. Mer än en fråga om vad som är rätt eller fel, är det en fråga om politisk övertygelse och dito legitimitet.

Annonce

För retorikern är det en situation, som både bjuder på exempelmaterial och på frestelsen att bege sig in i moraliska diskussioner om retorikens rätta ansikte. Här ska vi dock hålla oss till exemplets makt.
Som detta nummers talarstol har vi valt att publicera två tal. Dels George W Bush från 20 september, när han talar till kongressen, dels Usama Bin Laden i ett radiotal från 7 ok­tober, som publicerades av arabvärldens svar på CNN,  al-Jazeera (för källkritiska läsare: Bushs tal är hämtat från Vita Husets egen hemsida, Bin Ladens från BBC, med de frågetecken för materialets trovärdighet som mediet betingar).

Sammanställningen ger intryck av att det går att jämföra de två talen. Det är inte alls så säkert att det är förnuftigt; förutom två olika positioner i ett krig, utgör de två talen också två olika positioner i retorisk tradition.

En inte bara västlig, utan till och med amerikansk tradi­tion står mot en arabisk. För våra ögon och öron är det den amerikanska, som förefaller mest ‘naturlig’.

Kanske det går att vända på begreppen: tänk om Bushs tal förefaller lika ‘underligt’ i vissa öron, som Bin Ladens gör i våra?

Vi låter på de följande sidorna huvudpersonerna få ordet. George Bush lät vänta på sig – de första dagarna efter attacken var hans framträdanden ganska lågt hållna, inte minst om man jämför med vapenbrodern Tony Blairs mer distinkta tal. Den 20 september besökte presidenten kongressen, där han skulle hålla det traditionsenliga “State of the Union”-talet.

Usama Bin Laden lät de första veckorna efter attacken bara höra av sig indirekt varje gång bedyrande den egna oskulden för attackerna. När bomberna började falla dök det första direkta uttalandet upp och då som väntat dubbeltydigt med hänsyn till skuldfrågan. Från ‘någonstans bland bergen i Afghanistan’ var Bin Ladens varning också regisserad som gerillasoldatens svar på bombregnet. ✍

 


Frihet och fruktan är i krig med varandra

President George W. Bush jr. i Kongressen 20 september 2001.

I normala fall står Presidenten inför denna församling för att rapportera om Unionens tillstånd. Ikväll finns inte behov för en sådan rapport. Den har redan lämnats av det amerikanska folket.
Vi har sett det som modet hos de passagerare som stormade terrorister för att rädda andra på marken – passagerare som en exceptionell man vid namn Todd Beamer.  Vill ni vara vänliga och välkomna hans fru, Lisa Beamer som är här ikväll. [Applåder.]
Vi har sett Unionens tillstånd i uthålligheten hos räddningspersonal, som har arbetat förbi gränsen för utmattning. Vi har sett flaggor hissas, ljus som tänts, blodgivning, böner har betts – på engelska, hebreiska och arabiska. Vi har sett godheten hos ett kärleksfullt och generöst folk som har gjort främlingars sorg till sin egen.
Medborgare, under de senaste nio dagarna har hela världen självt kunnat bedöma Unionens tillstånd – och det är starkt. [Applåder]
Ikväll är vi ett land som väckts till fara och som kallats till att försvara frihet. Vår sorg har övergått i ilska, och ilskan till beslutsamhet. Vare sig vi ställer våra fiender inför rättvisa eller vi bringar rättvisan till våra fiender så kommer rättvisa att skipas. [Applåder]
Jag tackar Kongressen för dess ledarskap i en så viktig tid. Hela Amerika rördes på kvällen då tragedin inträffade av att se Republikaner och Demokrater tillsammans på trappan till denna Capitol, sjungande ”God bless America”. Och ni inte bara sjöng; ni agerade, genom att överlämna $40 miljarder för att återuppbygga våra samhällen och för att möta de behov militären har.

[…] Den 11’e september utförde frihetens fiender en krigshandling mot vårt land. Amerikaner har varit i krig förut, men de senaste 136 åren har det varit krig i främmande land, förutom en söndag 1941. Amerikaner har lidit förluster i krig förut – men aldrig i en storstadskärna en fridfull morgon. Amerikaner har upplevt överraskningsattacker förut, men aldrig tidigare riktade mot tusentals oskyldiga civil­personer. Allt detta föll över oss på en enda dag – och natt föll över en förändrad värld, en värld där själva friheten ­hotas.
Amerikaner har många frågor ikväll. Amerikaner frågar sig; vem anföll vårt land? De bevis vi har samlat pekar alla mot en löst sammansatt grupp av terrororganisationer som är kända under namnet al Qaida. Dessa är samma mördare som är åtalade för bombningarna av Amerikanska ambassader i Tanzania och Kenya, och är ansvariga för bombningen av USS Cole.
Al Qaida är för terrorism vad maffian är för brottsligheten. Men dess mål är inte att tjäna pengar; dess mål är att omskapa världen – och tvinga dess extrema trosuppfattning på människor överallt.
Terroristerna praktiserar en ytterlighetsform av Islamisk extremism som har förkastats av de Muslimska lärde och majoriteten av det Muslimska prästerskapet – en ytterlighetsrörelse som perverterar de fredliga budskapen i Islam. Terroristernas uppgift befaller dem att döda kristna och judar, att döda alla amerikaner, och att inte göra skillnad mellan militär personal och civilpersoner, däribland kvin­nor och barn.
Denna grupp och dess ledare – en person vid namn Usama bin Laden – är hoplänkade med många andra organisa­tioner i olika länder, såsom Egyptiska Islamiska Jihad och Uzbekistans Islamiska Rörelse. Det finns tusentals av dessa terrorister i mer än 60 länder. De rekryteras i sina egna ­länder och områden och förs till läger på platser som Af­ghanistan, där de tränas i terrorns taktik. De sänds därefter tillbaka till sina hem eller skickas ut att gömma sig i olika länder i världen för att förbereda ondska och förstörelse.
Al Qaidas ledare har stort inflytande i Afghanistan och stödjer Talibanregimen som kontrollerar det mesta av ­landet. I Afghanistan ser vi al Qaidas vision för världen.

[…] Ikväll lämnar Amerikas Förenta Stater följande krav till Talibanerna; Överlämna till USAs myndigheter alla ledare för al Qaida som gömmer sig i ert land. [Applåder]
Släpp alla utlänningar, däribland amerikanska med­borgare, som ni orättvist har fängslat. Skydda utländska journalister, diplomater och hjälparbetare i ert land.
Stäng omedelbart och för evigt alla träningsläger för terrorister i Afghanistan och överlämna alla terrorister och alla i deras olika stödfunktioner till myndigheterna. [Applåder] Ge USA full tillgång till träningsläger så vi kan konstatera att de inte längre är funktionsdugliga.
Dessa krav är ej förhandlingsbara. [Applåder] Talibanerna måste agera, och det omedelbart. De skall lämna över terroristerna – eller dela deras öde.

[…] Amerikaner frågar sig – varför hatar de oss? De hatar det de ser i denna församling – en demokratiskt vald regering. Deras ledare är självutnämnda. De hatar våra friheter – vår religionsfrihet, vår yttrandefrihet, vår rösträtt, vår rätt att demonstrera och att vara oense.
De vill störta existerande regeringar i många muslimska länder, såsom Egypten, Saudi Arabien och Jordanien. De vill driva ut Israel ur Mellanöstern. De vill driva ut kristna och judar ur stora områden i Asien och Afrika.
Dessa terrorister dödar inte enbart för att släcka liv, utan för att störa och släcka en livsstil. Med varje avskyvärd handling hoppas de att USA skall skrämmas, dra sig tillbaka från världen och överge sina vänner. De är mot oss, för vi står i deras väg.
Vi luras inte av deras låtsade medkännande. Vi har sett deras sort förut. De är alla arvtagare till alla de mördande ideologierna från 20’e århundradet. Genom att offra människoliv för att tjäna sina radikala visioner – genom att överge alla värderingar utom viljan till makt – följer de i fascismens, nazismens och totalitarismens fotspår. Och de kommer att följa i dessa fotspår hela vägen, till dess den tar slut: i historiens omarkerade grav över övergivna lögner. [Applåder]
Amerikaner frågar sig: Hur ska vi utkämpa och vinna ­detta krig?
Vi kommer att dirigera varje resurs vi har – varje diplomatisk kontakt, varje underrättelseverktyg, varje polisiär möjlighet, allt finansiellt inflytande och varje nödvändigt krigsverktyg – för störandet och krossandet av det globala terrornätverket.
Detta krig kommer inte att bli som kriget mot Irak för ett decennium sedan, med ett bestämt område som skulle befrias och en snabb upplösning. Det kommer inte att se ut som kriget ovan Kosovo för två år sedan, där inga marktrupper användes och inte en enda amerikan förlorades i strid.
Vårt svar involverar mycket mer än direkt eldgivning och isolerade attacker. Amerikaner ska inte förvänta sig ett slag, utan en långvarig kampanj, olik allt annat vi hittills sett. Den kan innefatta dramatiska, TV-sända attacker, och hemliga operationer – hemliga även när det går bra. Vi kommer att strypa terroristernas ekonomiska tillgångar, vända dem mot varandra, fösa dem från plats till plats tills det inte ­finns någon rast eller någon ro. Och vi kommer att förfölja länder som tillhandahåller hjälp eller uppehälle för ter­rorism. [Applåder] Från och med idag kommer varje land som fortsätter att hysa eller stödja terrorism att anses som USAs fiende.

[…] Man har gjort oss ont. Vi har lidit stor förlust. Och i vår sorg och ilska har vi funnit vår mission och vår stund. Frihet och fruktan är i krig med varandra. Fortsättningen för ­mänsklig frihet beror nu på oss. Vår nation – denna generation – ska lyfta ett mörkt hot om våld från vårt folk och vår framtid. Vi ska samla världen mot detta mål genom våra an­strängningar, genom vårt mod. Vi skall inte tröttas, vi skall inte avvika och vi skall inte misslyckas. [Applåder]
Riktningen på denna konflikt är inte känd, dock är dess resultat säkert. Frihet och fruktan, rättvisa och grymhet, har alltid legat i krig och vi vet att Gud inte står neutral mellan dem. [Applåder]
Vi skall möta våld med tålmodig rättvisa – i förvissning om det rätta i vårt mål och med förtroende för den seger som komma skall. I allt som ligger framför oss, må Gud ge oss vishet, och må Han vaka över Amerikas Förenta Stater.
Tack
[Applåder].


Frihet och fruktan är i krig med varandra

Usama Bin Laden i al-Jazeera, 7 oktober 2001.

I Allah vare lovad och vi bönfaller Honom om hjälp och för­låtelse.

Vi söker vår tillflykt hos Allah från ont och våra missdåd. Den som Allah vägleder är riktigt vägledd men den som Allah låter vandra, för honom kommer man inte finna någon beskyddare som kan leda honom in på rätt väg.

Jag vittnar om att det inte finns någon annan Gud än Allah och Mohammed är Hans slav och Profet.

Den allsmäktige Allah träffade USA på dess mest sårbara punkt. Han förstörde dess största byggnader. Allah vare lovad.

Här är USA. Fylld av fruktan från norr till söder och från öst till väst. Allah vare lovad.

Det som USA får ett smakprov av idag är väldigt litet jämfört med det som vi har fått erfara under tiotals år.

Vår nation har fått erfara denna förödmjukelse och detta förakt i mer än 80 år.

Vår nations söner har blivit mördade, dess blod har spillts, dess heliga platser attackeras och det regeras inte enlighet med  vad Allah har påbjudit.
Trots detta är det ingen som bryr sig.

När den Allsmäktige Allah skickade en muslimsk konvoj, Islams frontsoldater, lät Han dem förstöra USA.

Jag ber den Allsmäktige Allah att förhöja deras ställning och bevilja dem Paradiset. Han är den som är kapabel att göra så.

När dessa försvarade sina förtryckta söner, bröder och systrar i Palestina och i många andra muslimska länder, ­höjde världen sin röst. De otrogna ropade, följda av hycklarna.

En miljon irakiska barn har hittills dött i Irak trots att de inte har gjort något fel.

Trots detta har vi inte hört något fördömande av någon i världen eller om någon fatwa från ledarnas ulema [organisation av muslimska lärda personer, red.].

Israeliska stridsvagnar och larvbandsfordon rycker även in i Palestina, i Jenin, Ramallah, Rafah, Beit Jala och andra muslimska områden för att utösa ödeläggelse och vi hör inga höjda röster eller några åtgärder vidtagas.

Men om svärdet faller på USA efter 80 år, reser hyckleriet sitt huvud och beklagar döden för mördare som har för­orenat muslimernas blod, ära och deras heliga platser.

Det minsta man kan säga om dessa människor är att de är moraliskt fördärvade. De kämpar för osanning, stödjer bödeln mot offret, förtryckaren mot det oskyldiga barnet.

Måtte Allah tilldela dem det straff de förtjänar.

Jag menar att saken är klar och tydlig.

I efterdyningarna av den här händelsen, när nu överord­nade i USA har talat, med Bush i spetsen, denna ledare för världens otrogna, borde varje muslim skynda för att försvara sin religion.

De ryckte arrogant ut med sina män och hästar och ­hetsade även de länder som tillhör Islam mot oss.De ryckte ut för att strida mot den grupp av människor som hade deklarerat sin tro på Allah och vägrade att överge sin religion.

De ryckte ut för att strida mot Islam i terrorismens namn.

Hundratusentals människor, unga som gamla, blev mördade på den mest avlägsna punkten på jorden i Japan. [Möj­ligen en referens till atombomberna över Hiroshima och Nagasaki, red.]

[För dem] är detta inget brott, snarare rättvisa.

De bombade Irak och ansåg det vara rättvisa.

Men så inte när ett dussin av dem mördades i Nairobi och Dar es Salaam, när Afghanistan och Irak bombades och alla hyck­lare stod bakom ledaren över världens otrogna; bakom då­tidens Hubal [avgud som dyrkades av hedningar innan Islams uppkomst, red.], nämligen USA och dess anhängare.
Dessa incidenter uppdelade hela världen i två regioner, en med tro där det inte finns något hyckleri och den andra av otrogna, från vilken vi hoppas att Allah ska beskydda oss.

Tron och förändringens vindar har blåst upp för att förflytta falskheten från Profeten Mohammeds [Arabiska] halvö, må Allahs böner vara med honom.

Vad beträffar USA, berättar jag för det och för dess befolkning de här få orden; jag svär vid den Allsmäktige Allah som lyfte himlen utan stöttepelare, att varken USA eller den som bor i USA, kommer att åtnjuta säkerhet innan vi kan se säkerhet som en verklighet i Palestina och innan alla otrogna arméer lämnar Muhammeds land, må Guds fred och välsignelse vara med honom.

Allah är god och ära åt Islam.

Må Guds fred, barmhärtighet och välsignelse vara med dig.


Svensk översättning: Maria Ström/Stajka Orensztajn

Hela George Bushs tal finns på Internetadressen
http://www.whitehouse.gov/news/releases/2001/09/20010920-8.html

Usama Bin Ladens tal är översatt från engelska, hämtad från BBC, se
http://news.bbc.co.uk/hi/english/world/south_asia/
newsid_1585000/1585636.stm

-{youtube}ZMj9g6WRLfQ{/youtube}


 

Läs mer om RetorikMagasinet 12.


 

You may also like

Kommentera

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. OK Læs mere