Kurt Johannesson, professor emeritus i retorik, Uppsala har gått bort i en ålder av 84 år. Närmast anhöriga är hustrun May och barnen Christina, Elisabeth, Henrik och Fredrik med familjer.
Kurt Johannesson var den moderna svenska retorikens förgrundsgestalt. I allt från historiska översikter och akademiska kursböcker till det mäktiga tyska uppslagsverket Historisches Wörterbuch der Rhetorik framhålls han som en av den skandinaviska retorikens allra viktigaste företrädare och föregångare. Under sina tolv år som professor i retorik vid Uppsala universitet, från 1988 till 2000, etablerade han retorik som ett akademiskt ämne i Sverige, tryggt förankrat i de klassiska skrifterna alltsedan Aristoteles, men också som en modern kommunikationsvetenskap med samhällsrelevans. Han betonade alltid retorikens betydelse för demokratin, inte minst i etiskt hänseende. Målsättningen var att ge alla som vill delta i det offentliga samtalet de verktyg som behövs för en välgrundad samhällsdialog.
Kurt Johannesson började sin vetenskapliga bana med den litteraturvetenskapliga avhandlingen I polstjärnans tecken – Studier i svensk barock, (1968) som behandlade nylatinsk och svensk vältalighet i Sverige under senare delen av 1600-talet. Den följdes av en mängd vetenskapliga utgåvor, översättningar och vetenskapliga arbeten med fokus på renässansens och barockens svensk- och latinspråkiga litteratur. Bland de mer omfattande arbetena kan nämnas hans studie av den danske historieskrivaren Saxo grammaticus (1978) samt Gotisk renässans (1982), som ägnades bröderna Johannes och Olaus Magnus som politiker och historieskrivare. Så sent som 2018 publicerades en storslagen översättning av Johannes Magnus latinska Goternas och svearnas historia från 1554. Ett återkommande tema var just att denna tidens litteratur måste förstås mot bakgrund av den tidens allt genomsyrande retoriska skolning. I början av 90-talet ledde han dessutom det fleråriga tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Arbetarrörelsen och språket” som genererade en lång rad vetenskapliga arbeten om den svenska arbetarrörelsens retorik. År 1983 kom den mera populärt skrivna Svensk retorik som under 80-, 90- och 00-talet följdes av nya utgåvor och ett flertal böcker i både praktisk och teoretisk retorik som alla har satt djupa spår i universitetsutbildningarnas litteraturlistor och överlag i svensk akademisk retorikutbildning. Genom allt detta arbete bidrog han till en kraftig renässans för retoriken som vetenskapligt studium i vårt land.
Parallellt med det vetenskapliga arbetet var Kurt Johannesson en central gestalt bakom återetableringen av retoriken som undervisningsämne vid svenska universitet. Han var den förste som började ge mindre kurser i retorik vid Uppsala universitet kring år 1980 och han var den drivande kraften bakom skapandet av ämnesavdelningen för retorik, där han själv blev första föreståndare, vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet år 1987. Den var länge den enda i sitt slag i landet. Under 1990-talet skapade och undervisade han på en bred uppsättning mindre retorikkurser som en kort tid efter hans pensionering år 2000 skulle komma att bilda stommen i retoriken som ett akademiskt ämne i egen rätt i Uppsala.
I en intervju från år 2000 fick han frågan om vad han själv ansåg sig ha betytt för retoriken. Han svarade på sitt ödmjuka sätt: – ”Har jag gjort något för retoriken, är det väl att göra den känd.” Han gjorde mycket mer än så. Vi är många som är djupt tacksamma över att ha haft honom som lärare, handledare, forskningskollega och vän. Han hade inte bara en bred och djup humanistisk bildning utan också en ovanlig förmåga att med till synes lätt hand förmedla sina rika kunskaper i både tal och skrift. Hans senare böcker i retorikens historia, teori och praktik, bl.a. Retorik eller konsten att övertyga (1990) och Tala väl (2001) har haft stor betydelse också långt utanför den akademiska världen, för journalister, politiker och andra, genom att öka medvetenheten om ordens makt och manipulationens faror. Kurt Johannesson var en framstående akademiker och en mycket vänlig och omtänksam person, alltid lyhörd för andras åsikter och idéer. Hans verk och gärning kommer att leva kvar i mångas minne under lång tid framöver.
Brigitte Mral, professor emerita i retorik, Örebro universitet
Janne Lindqvist, docent i retorik, Uppsala universitet
Mats Rosengren, professor i retorik, Uppsala universitet
Otto Fischer, professor i retorik, Uppsala universitet