Praktisk argumentation, inledning

Inledningen från boken Charlotte Jørgensen & Merete Onsberg: Praktisk argumentation. Grundbok i retorisk argumentation.

Inledning

Argumentation är ett brett ämne som kan angripas på olika sätt. Denna bok riktar in sig på vanligt argumentationsbruk och syn­vinkeln är retorisk.

Retorik kan kort definieras som läran om ändamålsenlig framställning i tal och skrift. Ämnet omfattar olika del­områden, varav argumentationslära är ett.

Annons

Vi argumenterar i mycket olika situationer: Över middagsbordet diskuterar familjen vem som ska diska. Klockan 10 söndag morgon vill Jehovas vittnen ta sig in genom din dörr för att frälsa dig. I tv presenterar partierna sina program i samband med ett annalkande val till riksdagen. På tidningarnas insändarsidor går vågorna högt för eller emot fri abort. Gemensamt för dessa situationer är att vi förväntar oss att få presenterat välgrundade ståndpunkter. I den bredaste meningen är argumentation resonemang, där det ingår minst två informationer varav den ena utgör grunden för den andra. I vårt första exempel kunde pappan föreslå att Peter diskar i dag, därför att Lena gjorde det i går. Om pappan däremot sätter stopp för diskussionen genom att säga: Peter diskar! eller: Jag diskar! har vi inte att göra med argumentation.

Förutsättningen för all argumentation är tvivel och ar­gumenta­tionen syftar till att övervinna tvivlet. Om inget tvivel är möjligt, finns det inte heller något behov att lägga fram grunder. Bakom varje argumentation ligger ett ”varför?”, antingen hos en själv eller hos andra. När man börjar argumentera är det för att hitta ett svar, oavsett om man överlägger med sig själv vad man ska tycka eller om man försöker vinna andras anslutning kring en ståndpunkt.

Traditionellt skiljer man mellan demonstratio, som en vetenskaplig bevisföring enligt matematisk förebild, och argumentatio, som är resonemang mellan människor i konkreta situationer. För demonstratio är målet att nå fram till sann kunskap, för argumentatio att uppnå anslutning. Reglerna för demonstratio beskrivs i logiken medan retoriken tar hand om argumentatio. Logikens regler är fasta och oföränderliga, oberoende av användarna. Det låter sig inte göra att ställa upp motsvarande universella regler för den retoriska argumentationen därför att den alltid är förankrad i en kommunikationssituation och styrs av sändarens önskan att vinna mottagarens anslutning.

Vi kan nu definiera retorisk argumentation som kommunikation, där sändaren söker mottagarens anslutning till en grundad ståndpunkt. Denna definition gäller för huvudparten av argumentation i det praktiska livet, som är vad denna bok tar upp. Praktisk argumentation handlar oftare om att rättfärdiga ståndpunkter för att vinna anslutning än om att härleda sanningar. Det gäller till exempel i de fyra olika praktiska situationer vi beskrev i början av detta avsnitt. I den första situationen uppstår argumentationen därför att det finns tvivel om vem som ska ta disken. En handling ska utföras och det behövs ett snabbt beslut. Om problemet löses genom argumentation accepteras det förslag som rättfärdigas på bästa vis. Om de två Jehovas vittnen över huvud taget ska göra sig någon förhoppning om att frälsa mig, måste de ge mig en grund för att inte genast slå igen dörren i ansiktet på dem. I tiden inför ett riksdagsval måste partierna argumentera för hur de står i valets politiska frågor så medborgarna kan fatta beslut om vem de vill rösta på. Även om det finns en lagstadgad rätt till fri abort dyker frågan upp igen och igen och såväl anhängare som motståndare behöver känna till argumenten i debatten för att bli bekräftade i sina ståndpunkter eller revi­dera dem.

Med de fyra exemplen har vi visat vilken typ av argumentation vi beskriver i denna bok, nämligen den som söker an­slutning. Vi kommer inte att ta upp frågan om hur man påtvingar andra sina ståndpunkter i frågor som redan på förhand är avgjorda genom makt. Med argumentation menar vi alltså något annat än den massiva påverkan som man till exempel känner igen från politisk propaganda i totalitära stater. Som vi ser det, innebär uttrycket ”att vinna anslutning” att sändaren erkänner mottagarens frihet att ansluta sig eller inte. Vi betraktar därmed argumentation som en dialogisk process.

Vi tar därför avstånd från dem som – oavsett om de kommer från retorikämnet eller inte – sätter likhetstecken mellan retorik och mani­pulation, det vill säga de som påstår att retorik handlar om att över­tala en viss publik med vilka medel som helst. Vi skiljer principiellt mellan retorisk effektivitet och kvalitet. Därmed är retorikens uppgift också att ­ifrågasätta om det som rent faktisk fungerar även går att försvara ur etisk synvinkel eller utifrån ämnesmässiga kvalitetskriterier. Vad som då är god argumentation ges det knappast något slutgiltigt svar på och inte heller några ofrånkomliga regler för. Det hänger ihop med retorikens pragmatiska grundprincip: Att texten måste förstås och värderas i sin kommunikationssituation.

Vissa ämnen och yrken har sina egna typiska kännetecken vad gäller argumentation. Argumentation inom olika områden som juridik, biologi, religion, konst, etik och näringsliv har sina egna sär­drag. I kontrast till dessa ämnesspecifika argumentationssystem står en argumentation som inte hör till ett bestämt ämne och som vi alla har gemensamt.

Argumentationsteorin skiljer på motsvarande vis mellan specialiserad och allmän argumentation. Denna bok handlar i första hand om det sistnämnda; den tar upp en argumentation som typiskt vänder sig till medborgaren i det offentliga rummet, till exempel som man ser den i politiska debatter, hälsofrämjande kampanjer eller på tidningarnas insändar­sidor. Men de analytiska greppen går också att använda på den specialiserade argumentationen. Med andra ord kan de användas oavsett om argumentationen utspelar sig inom ett bestämt yrke eller i det vardagliga livet.


Bibliografiskt

Charlotte Jørgensen & Merete Onsberg: Praktisk argumentation. Grundbok i retorisk argumentation

2:a utg., Retorikförlaget 2017, s 13-16.

Latest posts by Charlotte Jørgensen (see all)

Kommentera