Premiepensionsretorik

Barbro Wallgren Hemlin

Premiepensionsretorik

Är Sverige ett folk av börshajar och finansspekulanter? Under året har vi alla blivit begravda i reklam och utskick om det nya premiepensionssystemet; information som har rört sig mellan plattityder och skickliga försök att påverka.

Det allmänna premiepensionsvalet är över. 4,4 miljoner svenskar ställdes inför att välja bland ca 460 olika fonder och enligt Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) hem­sida (www.ppm.nu) valde en ”stor majoritet” av oss ­också att välja. Men man kan fråga sig hur vi gjorde. 460 fonder och 67 olika fondförvaltare i fondkatalogen, kilovis med reklam i brevlådan och ett i många avseenden svårbegrip­ligt fackspråk. För hur många av oss ”vanliga” vet vad som menas med fundamental analys eller makro­ekonomisk analys? Eller med diversifierade portföljer, tema­tiska investeringsprocesser, Top down tillvägagångssätt (sic!), duration-allo­kering, STOXX 50-aktieindexet, OMX-index och teckningsoptioner (sic!). Och vet vi alla säkert vad som avses med kvantitativ förvaltning, konver­tibla obligationer, stamaktier, optioner eller aktierela­terade värdepapper?

Ja, helt enkelt att välja var det ju inte, men de flesta av oss har tydligen ändå låtit oss övertygas av fondbolagen, som under året drivit en intensiv kampanj för att vi ska välja och för att vi ska välja ”rätt” förvaltare. Precis som alla andra väljare har jag under året som gått fått åtskilliga ut­skick från fondförvaltare. AMF Pension, SEB Trygg Liv, Handelsbanken, Banco, Carlsons Lärarfonder och Merita Nordbanken är några av dem som uppvaktat mig personligen med utskick. Till dessa kommer även t.ex. Läns­försäkringar, vars reklam sannolikt är den som väckt störst uppmärksamhet (där finns t.ex. Gittan – hon som snodde din kille när du hade vattenkoppor) och, sist men inte minst – Fondkatalogen.

Det är denna premiepensionsretorik som kommer att behandlas i den här artikeln.

Fruktan och hopp

Handelsbanken rör sig på klassisk retorisk mark då de i broschyren ”Ditt fondval hösten 2000” skisserar bakgrunden till premiepensionsvalet:

Varför är fondvalet så viktigt!

Den nya pensionen blir lägre än vad vi varit vana vid. Pensionen ska följa den allmänna löneutvecklingen, inte som förut inflationen.

En ATP-pensionär kunde räkna med att få omkring 65% av lönen som pension vid 65 år. I det nya systemet får du vid samma pen­sionsålder räkna med omkring 50%.

Tidigare pensionering innebär ännu lägre pension. Går man i pension vid 61 år, ger det nya systemet ca 35%. Du kan dock på flera sätt förbättra din pension!

Vi står inför ett hot – mindre pengar på ålderns höst, men det finns hopp – om du väljer rätt fonder i premiepensions­valet. Bakgrundsbeskrivningen är saklig men samtidigt vinklad. Den lägger en ändamålsenlig grund för den argumentation som ska komma. I den text som föregår bakgrundsbeskrivningen får vi dessutom en explicit uppmaning: Placera premiepensionen aktivt! (med tillägget ”i Handelsbankens fonder”)

Ont om pengar på ålderns höst är definitivt hotfullt, men det finns ytterligare ett hot inbyggt i det nya pen­sions­systemet:

Den viktiga premiepensionen

Premiepensionen är de 2,5 procentenheter av din allmänna (lagstadgade) pension som du i höst kan välja fondförvaltare för. Dessa pengar kan du alltså placera på det sätt som du tror får dem att växa mest under åren fram till pen­sionsdagen. Väljer du inte placering kommer dina pengar att förvaltas av staten och du kan inte påverka hur de växer. Det kan ge dig många tusen kronor mindre på pensionsdagen. (ur SEB Trygg Liv:s broschyr ”Du kommer att få en del intressant post i år.”, februari 2000)

Om jag inte väljer så kommer mina pengar att förvaltas av staten! Hu!

Utifrån dessa båda bakgrundsbeskrivningar kan vi sluta oss till fondförvaltarnas överordnade tes: ”Välj!” eller snarare ”Välj aktivt!”

Att skapa välvilja inför uppgiften

För den som vill övertyga är det centralt att hos publiken skapa välvilja och intresse inför uppgiften. Bland fond­förvaltarna försöker man i stor utsträckning göra detta, men den bild man får av valet och röstandet skiljer sig ändå ganska mycket från förvaltare till förvaltare. Hos Handelsbanken är det här med premiepensionsval något ganska trevligt:

I pensionssystemet finns en nyhet som ger dig stora möjligheter att påverka din pension – du får själv välja fonder. Ta chansen – placera premiepensionen i Handelsbankens fonder!

En nyhet som ger mig stora möjligheter att påverka och själv välja. En chans! En rikedom av positivt laddade ord ­skapar en positiv stämning kring valet (och förhoppningsvis kring Handelsbankens fonder).

På framsidan av den fondbroschyr som Banco skickar ut ser vi en bild av ett par i yngre medelåldern som i kärleksfull gemenskap lyckligt studerar en dataskärm. Texten som ackompanjerar bilden är: ”Låt din premiepension växa i Bancos fonder”. I kombination med Bancos hjärte­logotyp och den ”gröna”, trivsamma slogan, ”Växthus för pengar”, får man nog säga att den stämning Banco försöker skapa kring valet är positiv (när jag först såg Bancos slogan associerade jag dock först i en sannolikt oönskad riktning – till växthuseffekten).

SEB Trygg Liv är också måna om den goda stämningen och väljer att skoja lite i inledningen till sin broschyr. Vi kommer alla att få en hel del intressant post i år, konstaterar de, och fortsätter med en uppmaning: ”Se till att hålla brevlådan i god kondition”. För att vi ska vara säkra på hur vi bäst tar hand om våra brevlådor åtföljs uppmaningen av en tecknad bild av två varianter av brevlådor, ”lägenhetsmodell” och ”villamodell”, samt tydliga instruktioner om hur vi ska smörja dem vid gångjärnen, t.ex.: ”Smörj här” (med pil mot gångjärn); ”Och lite här” och ”Se till att stolpen står stadigt”.

Den positiva tonen finns också i AMF:s vårutskick (AMF är den förvaltare som i mitt fall varit flitigast med utskick) där vi får reda på att vi i år har ”världens möjlighet” och att premiepensionen bör komma att växa så att den ger oss ”en rejäl ökning” av den sammanlagda pensionen.

I nästa utskick som når mig i juni har den positiva tonen mattats något. Man nämner fortfarande chansen till en betydligt bättre pension, men den ställs jämsides med vederläggningen av ett möjligt motargument – vi får veta att det nya systemet inte kommer att innebära några nya utgifter för den enskilde.

I det utskick från AMF som når mig den 2/11 har tonen förändrats lite till. Det talas nu inte alls om chanser, utan istället om att det är ”dags att ta fram den [valblanketten] ur ’Valpaketet’ från PPM (Premiepensionsmyndigheten) och få fondvalet gjort”. Med tio dagar kvar till valet försöker man också tänka sig in i mottagarens känsloliv och framhåller att valet inte alls behöver vara svårt och att det inte är något att oroa sig för.

Vad vi ser hos AMF är en sannolikt klok mottagaranpassning. Handelsbankens broschyr nådde mig den 20/10 och Bancos något tidigare. När de kommer är det alltså några veckor kvar till sista (som väl förresten inte var så viktig – man kan ju byta fonder när man vill och hur många gånger som helst) valdagen som i mitt fall var den 12/11. När AMF når mig med sitt sista utskick har tiden krympt och de som inte valt då vill nog just ”få det gjort”.

Vem vill jag vara?

Oavsett min egen iställning till valet står jag dock inför det och om förvaltarna nu lyckats få mig att vilja välja, så måste de förstås också få mig att välja just dem. Förutom att tala om det egna fondbolagets storlek, kompetens, fram­gångar och allmänna trovärdighet, väljer de flesta också att försöka skissera olika bilder av vem jag som väljare är. Alla väljare ska kunna känna att det finns ett alternativ som passar just dem.

Hos AMF räknar man med tre huvudtyper av väljare: en som ”inte vill ta större risker med pensionen”, en som kan tänka sig ”att ta något högre risk” och en som ”vill ha pengarna där det händer saker just nu” och som är intresserad och därför ”vågar ta en större risk”. Hos Handelsbanken konstaterar man att ”Aktivt förvaltade aktiefonder” är ”för dig som är ung eller beredd att ta en högre risk”. Vem de andra typerna av fonder är till för specificerar man inte lika explicit.

Jag frågar mig: Vad är roligast, att vara en som inte vill ta större risker eller att vara en som är ung och vill vara ”där saker händer just nu” och som är beredd och som vågar? I beskrivningarna av de olika väljartyperna ligger en hel del manipulation, för precis som i annan reklam handlar det till stor del om att vädja till mottagarens drömmar om vem man vill vara och om vilken värld man vill tillhöra. För nog är det väl så att fondförvaltarna helst vill att vi inte bara ska välja just dem, utan att vi också ska välja aktie­fonder hellre än räntefonder?

Denna misstanke förstärks när jag går över till att studera den omfattande och rika Fondkatalogen. Katalogen omfattar, som de flesta vid det här laget vet, fyra huvud­avdelningar: Aktiefonder, Blandfonder, Generationsfonder och Räntefonder. Varje valbar fond presenteras med nummer, namn, information om fonderna samt uppgifter om tillgångar, utveckling och riskfaktor.

Ur premiepensionsretorisk synvinkel är det framför allt fondnamnen och informationstexterna som är intressanta och när man studerar dessa framträder vissa skillnader mellan katalogens fyra huvudavdelningar.

Aktiefonder

I den avdelning som omfattar de 217 aktiefonderna är nyckelorden aktiv (t.ex. aktiv förvaltning, aktiv strategi, aktivt aktieval, aktivt miljötänkande), tillväxt (bl.a. i sammansättningarna tillväxtföretag, tillväxtbolag, tillväxtfond, tillväxtvärdepapper, tillväxtpotential, tillväxtorienterade, värde­tillväxt) och överträffa eller slå.

Fondnamnen är ofta anknutna till temat ’aktivitet’ och vi kan t.ex. välja att satsa våra pengar på Industrifinans Aktiv, Aktiv Teknologiförvaltning, Aktiv Sverigeförvaltning, Aktiv Utlandsförvaltning, Handelsbanken Europa Aggressiv, SKAPA Aktiefond Kina, Frontrunner I European Value Fund, Alfred Berg Pension Offensiv, Skandia Fond Aktiefond Allt-i-Ett-Offensiv, Catella Reavinstfond eller Handelsbanken Reavinstfond .

Aktiefondernas namn innehåller i många fall andra starkt positiva ord som ofta anknyter till vår tids ”allmänna platser”. Exempel på detta är Folksams Framtidsfond, Robur Kommunikationsfond (som både innehåller ett ord som för de flesta idag är positivt laddat och säger något om fondens inriktning – multimediaområdet), MSDW SICAV US Equity Growth Fund och Trevise Tillväxt­fond (de båda sistnämnda med ett av nyckelorden). Inbjudande låter också Invit Aktiefond (som f.ö. vill skapa en ”attraktiv avkastning över åren” – undrar hur en oattraktiv avkastning skulle se ut?) och Lannebo Vision. Och till vad associerar vi när vi hör fondnamnet ”Absolut Strategi”?

Intressanta ur associationsperspektiv är även alla de fonder som innehåller ordet småbolag, t.ex. Carnegie Småbolagsfond och Carlson Småbolagsfond. För mig ­träder Gnosjö-andan fram med det genuina, småskaliga, skogsdoftande och trygga. Kontrasten till den stora finans- och industrivärldens tematiserade investerings­processer, finansfördelar och resurseffektivitet är stor. Samma typ av känsla väcker också t.ex. fondnamnen Roburs Norr­Mix och Roburs Skogsfond. Klokt är nog emellertid att inte okritiskt följa denna känsla – tryggheten är endast skenbar och alla fonderna har en riskfaktor över 20 ­(många räntefonder har en riskfaktor på 0).

Också informationstexterna är intressanta att studera. I vissa fall är de strikt informerande (i den något sådant ­finns, man övertygar också genom att vara saklig), t.ex.: ”Fonden placerar 50% i svenska aktier och 50% i utländska aktier” (Carlson Lärarfond 28-44 år), men ofta har informationen genom bl.a. positivt laddade ord fått en mer argumenterande karaktär. Som väljare lockas jag t.ex. av fonder som investerar i företag som är ledande, högkvalitativa, finansiellt attraktiva, topprankade, resurseffektiva, framgångsrika och i aktier som har tillväxt över snittet, god tillväxtpotential, maximiränta, stor kapitaltillväxt osv. För väljare med ideella och solidariska intressen tillkommer aspekter som miljö och etik (dessa båda aspekter finns också i fondnamnen, t.ex. Roburs miljöfond).

En synnerligen positiv informationstext som många troligen lagt märke till är Skandia Fond Aktiefond Europas: ”Här får du uppleva den dynamik som karaktäriserar den gemensamma marknaden”. Den smått euforiska känsla inför marknaden som förmedlas återfinns inte i någon annan av katalogens texter. På samma sätt är det personliga tilltalet ovanligt – det är bara Skandia som på detta sätt försöker komma sina presumptiva väljare lite när­mare. (Andra exempel på den personliga karaktären i Skandias tilltal är: ”Här får du tillgång till världens största aktie­marknad” (deras USA-fond, vars text uppenbarligen slog an på mig – den finns med i mitt val); ”En balans mellan stora och små företag som vi tror har framtiden för sig” samt ”Med hela världens börsnoterade företag får du en bra spridning på riskerna”).

Aktie- vs ränte-, bland- och generationsfonder

Om man jämför inslaget av positivt laddade ord i de informationstexter som gäller aktiefonderna med i synnerhet dem som gäller räntefonder, finner man i de senare mer av strikt information och mindre av positivt laddade beskrivningar. Som väljare får vi t.ex. reda på att räntefonderna placerar i ”räntebärande papper i svenska kronor” (SEB Premiefond Penningmarknad) eller att ”fonden har internationell spridning och består av obligationer” (Soge Monde Oblig). I några fall görs lite mer reklam för fonden men de övertalande inslagen är då av en annan karaktär än de som gällde aktiefonder. När en räntefond framhålls handlar det om att den satsar på obligationer eller värdepapper som har fasta intäkter, högsta kreditvärdighet och som är säkra, högkvalitativa, kreditriskfria och långfristiga och om att den bedriver konservativ förvaltning och ger fast avkastning – kort sagt: den ger trygghet.

Också namnen på räntefonderna talar sitt tydliga språk: HQ.SE Likviditetsfond, Ansvar Avkastningsfond, JPM Europe Fixed Income Fund, Sverige Ränta och Alfred Berg Obligationsfond. Aktiemarknadens aktivitet smyger sig dock in på några ställen och vi kan, även om vi nu inte vill ta några risker med våra pensionspengar, få en smula aktivitet i vårt fondval genom t.ex. Aktiv Likviditetsförvaltning och Aktiv Obligationsförvaltning.

Åtminstone någon aktivitet kan vi väl också förvänta oss av räntefonden Skandia Fond Penningmarknadsfonden som beskrivs som en ”trygg fond med siktet inställt på att överträffa bankräntan”…

Intressanta skillnader när det gäller graden av försök till övertalning finner vi också om vi jämför aktiefonderna med blandfonderna och generationsfonderna.

Blandfonderna investerar, som vi numera vet, i både aktier och räntebärande papper och risken man tar är således lägre. I några få av de informerande texterna förekommer övertalande uttryck som ”Postbankens helhetslösning”, men i de flesta fall ges neutral information av typen: ”Placerar i Sverige och utlandet i aktier och räntebärande papper” (Roburs Mixfond Pension). Av den för aktiefonderna typiska aktiviteten märks ytterst lite (aktiv tillgångsfördelning, aktiv omfördelning).

De övertalande inslagen när det gäller blandfonderna finner vi istället i fondnamnen. Nyckelord är trygghet, försiktighet, balans och helhet och vi kan t.ex. se hur Alfred Berg i denna avdelning satsar på fonderna Alfred Berg Balanserad och Alfred Berg Försiktig (jfr Alfred Berg Offensiv bland aktiefonderna). Samma inslag finner vi också hos AMF Pensions Balansfond och hos Skandia Fond Allt-i-Ett-Försiktig. Skandia satsar även på helhet genom Skandia Fond Paraply Fonden (fondnamnsfloran innehåller f.ö. ganska många fall av märkliga särskrivningar) och samma satsning ser vi hos Länsförsäkringar som bl.a. erbjuder Totalfonden. Trygghet finner vi t.ex. hos Salus Ansvar Öhman Safeguard Sverige och Aragon Trygg­hetsfond.

Varför övertalningsförsöken när det gäller blandfonderna inte återfinns i de informerande texterna utan i fondnamnen kan man förstås spekulera över. Ett möjligt antagande är mottagaranpassning. AMF rekommenderar i sin diskussion av väljartyper och fondval den som ”inte vill ta några större risker med pensionen” och som kanske är ”mindre intresserad av ekonomi” att välja just deras blandfond. För att vinna en riskobenägen och ekonomiskt ointresserad väljare är det kanske ett klokt val att satsa på att dragningskraften finns i fondnamnet. Vi kan också konstatera att svåra ekonomiska facktermer av den typ som angavs i början av denna artikel är mycket sällsynta i beskrivningen av blandfonderna.

En viss övervärdering när det gäller graden av ekonomiskt ointresse bland väljarna får emellertid sannolikt tillskrivas Banco som erbjuder fonden Banco Mini Pension.

Särskilt framträdande när det gäller den fjärde typen av fonder, generationsfonderna, är den nästan totala avsaknaden av övertalningsförsök. Fonderna har namngivits ungefär enligt mönstret, fondförvaltare (ev.) + generation/premie/pension + åldersgrupp/pensionsår (SPP Generation 30-tal/SEB Premiefond 55/Pension 2020), och beskrivningen av fonderna är strikt informerande, t.ex.: ”För dig född mellan 1938 och 1944, anpassad för pensionsstart år 2006” (Nordbanken). Nyckelorden i denna avdelning är anpassning, nedtrappning och stegvis omplacering.

Också här ser vi sannolikt en anpassning till mottagare och situation. Enligt min erfarenhet är det just generationsfonderna som fått bäst genomslagskraft i den kampanj som föregick premiepensionsvalet. Merita-Nordbankens reklam ”Premiepensionen!” med foton av människor i olika åldersgrupper har sannolikt setts av de flesta väljare och även övriga förvaltare har varit idoga i marknadsföringen av sina generationsfonder. En sannolikt korrekt bedömning av situationen är nog att många presumptiva väljare av generationsfonderna redan känner till vad det är och tycker att de verkar enkla och säkra – de båda huvudargument som har framförts till stöd för dem i marknadsföringen.

En intressant iakttagelse när det gäller Merita-Nordbankens nyss nämnda reklam för generationsfonder är att de fyra yngsta åldersgrupperna (födda 65-69, 70-74, 75-79 och 80-84) alla konkretiseras av kvinnor, medan de tre äldsta (födda 38-44, 45-49 och 50-54) alla konkretiseras av män. De unga kvinnorna är alla vackra och dekorativa, de medelålders och äldre männen alla distingerade med en tydlig air av framgång och makt (två av dem t.ex. med välansade gråsprängda skägg av företagsledartyp). Att Merita-Nordbanken så påtagligt bidrar till att förstärka schablonen om kvinnors och mäns roller är förhoppningsvis en olycklig tillfällighet, men icke desto mindre mycket beklagligt.

Vart hör jag?

Fondkatalogens båda ytterpunkter är alltså aktiefondernas aktivitet, offensivitet och tillväxt och räntefondernas säkerhet, trygghet och likviditet. Där emellan finner vi Blandfondernas balans, försiktighet och helhet samt Generationsfondernas anpassning och stegvisa omplacering. Fondförvaltarnas maning är: Välj aktivt!; Välj oss! och (mindre explicit) Välj aktiefonder! Våga!

Och frågan är: Vad ska jag välja? Vart hör jag?

När det gäller mitt eget fondval måste jag tyvärr konstatera att en genomgång av den typ jag nu gjort inte hanns med. Valet gjorde jag istället, sannolikt i likhet med många andra, snabbt och intuitivt. Och när jag tittar på hur jag valt kan jag konstatera att jag förefaller ha tagit till mig de olika bilderna av väljartyper och att jag tydligtvis hellre är en sådan som ”är ung” och ”vill ha pengarna där det händer just nu” – en som är ”beredd på”, ja rent av ”vågar ta risker”, än en sådan som inte vill ta ”några större risker med pensionen”. Att jag inte kunde motstå att välja bara aktiefonder och att Alfred Berg Pension Offensiv kom med i mitt val är kanske tecken nog på att jag väl är en av de väljare som gjort precis som fondförvaltarna ville.

Och så här verkar det ha gått

Att döma av valstatistiken på PPM:s hemsida är jag inte ensam om att ha tillmötesgått fondförvaltarna. Idag (27/11) finns 2 280 921 medborgares val bokförda. Av t.ex. Alfred Bergs fonder har Alfred Berg Pension Försiktig gått sämst och bara valts av 766 personer (2 236 499 kr att förvalta), medan Alfred Bergs Pension Offensiv har gått bäst och valts av 10 096 personer (38 480 200 kr). HQ. SE:s resultatlista toppas av den nya och sannolikt ganska riskfyllda Rysslandsfonden med 34 710 väljare (104 644 617 kr) och har i botten HQ.SE Likviditetsfond, som endast dragit till sig 282 väljare (879 613 kr). På samma sätt ser det ut för de flesta andra förvaltare – aktiemarknad i topp och räntemarknad i botten.

Riktigt illa har det emellertid gått för AXA Rosenberg som med småbolagsfonden (som alltså är en aktiefond) European Ex-UK Small Cap Alpha Fund innehar dagens bottennotering – 27 väljare. AXA Rosenberg har över huvud taget haft det svårt; av deras 15 fonder har endast två dragit till sig fler än 200 väljare och hela 10 fonder ­finns med bland de 27 som lockat färre än 100. En förklaring till att det gått så illa kan vara att fondnamnen är på engelska (och dessutom långa och svårbegripliga). En genomgång av de fonder som enligt dagens statistik ligger på ”färre-än-100-listan” visar nämligen att alla utom två har namn helt på engelska (ett av undantagen är Pla­ceringsfonden Evli Corporate Bond, som alltså har ett delvis engelskt namn).

Reflexioner i samma riktning föder jämförelsen mellan AXA Rosenbergs bottennoterade småbolagsfond och de fonder av samma typ som har det svenska småbolag med i namnet. Av de senare har ingen färre än 6000 väljare och toppnoteringen innehas för tillfället av Roburs Småbolagsfond Europa med 57 004 väljare. Man kan också notera att även övriga småbolagsfonder med engelska namn har dragit till sig ganska få väljare – toppnoteringen innehas såvitt jag kan se av Five Arrows Smaller Companies Fund med 4338 väljare medan de flesta övriga har noteringar under 1000.

En klok retorisk strategi i detta val kan således ha varit att vända sig till svenska väljare på svenska (även om det naturligtvis är många väljare som har ett annat modersmål än svenska). För uttrycken small cap eller smaller compa­nies har åtminstone för mig ingen övertalande kraft – där finns inga granar och ingen trivsam småskalighet. På djupet är vi kanske inte fullt så anglifierade som det sägs?

Avslutningsvis kan vi konstatera att det av dem som gjort aktiva fondval förefaller vara fler som, i likhet med mig, har velat våga, än som velat ha trygghet. Vi kan också notera att när det gäller antal väljare, har det hittills gått bäst för Roburs Aktiefond Contura med 519 509 väljare och 1 773 092 557 kr att förvalta (anledningen torde väl vara att de haft en värdeutveckling på 534.2% under de senaste fem åren, så att välja dem verkar ju inte egentligen inte särskilt riskfyllt).

Men om man istället ser till vem som toppar listan över störst tillgångar att förvalta inställer sig ändå frågan: Hur bra var premiepensionsretoriken? Gick inte hoten fram? För där, allra överst, återfinner vi – den statliga Premiesparfonden med 413 461 ”icke-väljare” och 4 567 516 870 kronor i kapital.

Och dessutom fanns det faktiskt några som attraherades av Banco Mini Pension också – närmare bestämt 1293 stycken. Så kanske är vi ännu inte ett folk av börshajar och finansanlytiker. ❧


Författare: FD Barbro Wallgren Hemlin är forskare och lärare i svenska och retorik vid Göteborgs Universitet.


Artikeln finns i RetorikMagasinet 8, s 4-9.

Author profile

Barbro Wallgren Hemlin är universitetslektor i svenska vid Göteborgs universitet

Lämna ett svar