Beskrivning
Innehåll i detta nummer:
Klassikeren: Lloyd F. Bitzer: “Den retoriske situation“
I 1968 skrev amerikaneren Lloyd F. Bitzer en artikel som forkastede den gængse opfattelse af retorikken som en ‘overbevisningens kunst’. En tale kan være nok så kunstfærdig og overbevisende, og dog ikke retorik, hævdede Bitzer. Det retoriske afhænger af om den konkrete situation rummer et problem som kalder på handling, og om taleren henvender sig til et publikum som er i stand til at formidle denne handling. Med en længe savnet præcision forankrede han således retorikken i realiteternes verden og gjorde den til en problemløsningens kunst. For første gang på dansk, oversat og med introduktion af Jens E. Kjeldsen.
Artikel s 6-17
José Luis Ramírez: “Konsten att tala – konsten att säga“
Att tala och att säga är inte detsamma. De är dock beroende av varandra. Att tala är handling, att säga är att göra. Därav uppstår två komplementära uppfattningar av retorik. José Luis Ramírez menar att ”konsten att tala” kräver ett grundläggande antropologiskt perspektiv. Retoriken blir då, i konkurrens med filosofin, en grundvetenskap som påverkar all mänsklig kunskap, i synnerhet den praktiska kunskapen som innebär handlingsförberedelse och problemlösning.
Artikel s 18-25
Barbara Gentikow: “Retorikk og resepsjon“
Massekommunikasjon er et opplagt felt for retorisk forskning. Men denne forskningen er bare såvidt begynt. Særlig underbelyst er auditor-instansen og resepsjonsprosessen i et retorisk perspektiv. Den foreliggende artikkel gjennomgår tradisjonelle kommunikasjonsmodeller innenfor medievitenskapen i forhold til det retoriske kommunikasjonsbegrepets både målrettede og dialogiske karakter. Artiklen plederer for en retorisk vending av resepsjonsforskningen innenfor medievitenskapen og prøver å bidra til at retorisk forskning også på andre felter utvikler større interesse for auditor og resepsjonsprosessen.
Artikel s 26-41
Jette Barnholdt Hansen: “Musicus Poeticus“
Barokkens komponist var ikke et ‘geni’, men derimod en ‘lærd’ med en bred videnskabelig baggrund. Hans opgave var ikke at udtrykke sig selv og sine følelser, men at få musikken til at udføre bestemte retoriske funktioner. For barokkomponsiten var retorikken både æstetik og et praktisk redskab i den musikalske skabelsesproces. Jette Barnholdt Hansen redegør her for barokkens komponistbegreb, musicus poeticus, og viser hvordan retorikken er en integreret del af det musikalske værk.
Artikel s 42-50
Drude von der Fehr: “Poetisk kunnskap“
Inntil nylig har den italienske humanisten og professoren i retorikk i Napoli, Giambattista Vico (1668-1744) blitt viet liten oppmerksomhet. Hans verk bør igjen bli aktuelt lesestoff. Mellom Vicos tenkning i La Scienza Nuova rundt den poetiske kunnskapen og dagsaktuelle diskusjoner av pragmatisk og retorisk karakter finner vi påfallende likhetstrekk.Vicos teori om de retoriske figurenes betydning for vår kunnskap er av generell interesse innenfor de humanistiske fagenes epistemologi. Grunnen til dette er den vekt Vico legger på retorikkens inventio-aspekt og de konsekvenser han trekker av dette, både når det gjelder å forstå hva vitenskapelig tenkning er og når det gjelder forståelsen av menneskets vesen.
Artikel s 51-63
Eric Bylander: “Kanske en statsminister?“
Försvarstal förekommer både inom och utom domstolarna, men tar sig olika uttryck. Ett känt exempel på ett utomprocessuellt försvarstal i Sverige är den socialdemokratiska partiledar-kandidaten Mona Sahlins tal. Efter anklagelser om kontokortsfusk väcker hon stor uppmärksamhet när hon försvarar sig vid en presskonferens den 16 oktober 1995. Eric Bylander har studerat Sahlins retoriska tillvägagångssätt och analyserat det ur en juridisk infallsvinkel
Artikel s 64-69
Recensioner
Øivind Andersen: “I retorikkens hage” anmeldes af Lars Boje Mortensen
Ottar Grepstad: “Det litterære skattkammer. Sakprosaens teori og retorikk” anmeldes af Christian Kock.
Om detta nummer:
- Språk: Dansk, svensk, norsk
- Antal sidor: 80
- ISSN: 1397-0534
- september 1997
- https://doi.org/10.52610/QEFI3257