Beskrivning
Innehåll i detta nummer:
Anne Ellerup Nielsen, Hanne Nørreklit og Morten Sønderskov: ”Ledelsescoaching”
Denne artikel undersøger magtforholdet i kommunikationsprocesserne og dermed i den sociale verden i forbindelse med ledelsescoaching, således som begrebet præsenteres i “Lederens Grønspættebog”. Gennem en retorisk og diskursiv analyse af, hvordan coahing-begrebet kommer til udtryk i forhold til veletablerede ledelsesdiskurser, viser artiklen, at der er en forskydning mellem den grundlogik og de budskaber som “Lederes Grænspættebog” hviler på og så måden de kommunikeres på. Denne forskydning er et resultat af, at managementbranchen lukrerer på elementer fra sportscoaching, der er baseret på indre motivation og stimuli fra spillernes side. Med ledelsescoaching søges principper fra sportscoaching overført på ledelse i virksomheder, hvor coachingformen går ud på, at ydre stimulering fra en coach skal skabe en følelse af indre motivation og engagement hos medarbejderne. Her knækker filmen tilsyneladende, fordi autoriteten ikke placeres hos lederen, men i selve ledelsessystemet. Brug af forskellige retoriske former og iscenesættelsesdiskurser er med til at sætte dette spil i relief.
s. 4-22
Kjersti Fløttum: ”Polyfonisk interaksjon via IKKE i vitenskapelig diskurs”
Personmanifestasjon og argumentasjon i vitenskapelige artikler er sentrale studieobjekter i KIAP-prosjektet (Kulturell Identitet i Akademisk Prosa). Dette bidraget viser hvordan den syntaktiske nektingen IKKE signaliserer tilstedeværelse av så vel forfatters stemme som mer eller mindre presise stemmer fra det vitenskapssamfunnet som forfatters argumentasjon er rettet mot. Denne interaksjonen analyseres i et polyfonisk perspektiv som gir grunnlag for å foreslå ulike pragmatisk-retoriske funksjoner IKKE kan ha i en vitenskapelig tekst. Forklaringen for de foreslåtte funksjonene støtter seg på et vitenskapsretorisk syn, slik det er utviklet av Lawrence J. Prelli. I analysen av en utvalgt språkvitenskapelig enforfatter-artikkel demonstreres det hvordan syntaktisk nekting som brukes gjennomgående i hele teksten, kan bidra til et subtilt argumentativt spill mellom de ulike stemmene. Spillet har et opplagt retorisk siktemål, som avdekkes av polyfonianalysen. Det vil bli hevdet at denne typen språklig analyse bidrar til en nødvendig konkretisering av den vitenskapsretoriske ”skapelsesprosessen” som har som sitt resultat en vitenskapelig artikkel.
Artikel s 23-40
José Luis Ramírez: ”Retorik som humanvetenskaplig kunskapsteori”
Retorik är något mycket viktigare och mycket bredare än en teknik eller en träning i att åstadkomma en effekt. Det handlar då inte bara om att använda språket på ett effektivt sätt, utan om att förmå lyssna på vad språket säger och förstå vad det visar. På samma sätt som positiva vetenskaper (med naturvetenskapen som paradigm) försöker förklara en existerande företeelse, kan man säga att varje konst – som till exempel retoriken – också har sin vetenskapliga förklaring. I ena fallet förklaras vad någonting är, i det andra förklaras hur någonting görs. Det handlar egentligen inte bara om en, utan om två former av vetande eller vetenskap: en kunskap om fakta (lat. facta = det givna eller det redan gjorda) och en kunskap om handlingar; man skulle kalla det facienda (= det som ska göras, och på vilket sätt).
Artikel s 41-59
Pd.D.-præsentation
Eric Bylander presenterar sitt avhandlingsarbete.
Anmeldelser
Hanne Roer anmelder Chaïm Perelman: “Retorikens imperium. Retorik och argumentation” med inledning, översättning och kommentarer av Mats Rosengren. · Lars Pynt Andersen anmelder Brigitte Mral & Larsåke Larsson (red): “Reklam & retorik. 10 fallstudier”
Konferencerapport
Linda Söderlindh, Gudrun Weiner & Patrik Wikström rapporterar från Cape Town
Om detta nummer:
- Språk: Dansk, svensk, norsk
- Antal sidor: 80
- ISSN: 1397-0534
- Udkom september 2004
