Beskrivning
Innehåll i detta nummer:
Philip Halldén: “Nyretorik och muslimsk vanitaspredikan“
Perelman läst i skuggan av al-Hurayfish. Chaïm Perelman bidrog till att förnya intresset för retoriken som ett ämne värt seriös uppmärksamhet och hans så kallade nya retorik har påverkat mycket av den retorikforskning som bedrivs idag. I följande artikel diskuterar islamologen Philip Halldén den nya retoriken mot bakgrund av en medeltida muslimsk predikosamling, tillskriven al-Hurayfish. Frågan är i vilken mån Perelman kan vara behjälplig i ett studium av detta material. Diskussionen utmynnar i en försiktig kritik av Perelmans argumentationsteoretiskt orienterade retorik.
s. 4-17
Morten Knudsen: “Overtalelse eller forskydning?“
Om retorikkens og den systemteoretiske sociologis forskellige svar på kommunikationens kontingens. Systemteoretisk sociologi har de senere år nærmet sig retorikken på væsentlige punkter. Dels gør den kommunikation til genstand for sin analyse, dels deler den retorikkens udgangspunkt i en problematik om kommunikationens kontingens. Men samtidig lokaliserer den systemteoretiske sociologi ganske anderledes svar på kommunikationens kontingens end retorikken. Det er dette mix af fælles problematik og forskellige svar, som nærværende artikel udarbejder – ud fra et systemteoretisk perspektiv. Artiklen er ikke båret af en idé om at fusionere retorik og sociologi, i stedet lægger den op til at eksperimentere med de empiriske analysemuligheder, til at placere analyserne i en historisk-funktionel sammenhæng og til at styrke disciplinernes respektive foki gennem en gensidig iagttagelse.
Artikel s 18-33
Leif Dahlberg: “Rätt och retorik i Euripides Hekabe“
Artikeln diskuterar juridisk retorik i Euripides tragedi Hekabe. Dramat är uppbyggt omkring tre retoriska tvekamper: mellan Hekabe och Odysseus, mellan Hekabe och Agamemnon, och slutligen mellan Polymestor och Hekabe. Den retoriska strukturen och stilen hos dessa tvekamper är i första hand rättslig. Artikeln presenterar en närläsning av de retoriska duellerna och placerar dessa i sitt juridiska och kulturella sammanhang i 400-talets Aten. Artikeln demonstrerar den centrala betydelsen av rättegångsprocessen för den grekiska förståelsen av rättvisa. Artikeln avslutas med en diskussion av tre separata frågor: Hekabes moraliska karaktär; de enskilda moraliska och juridiska rättigheterna hos personerna och hur deras rättsanspråk driver handlingen; och statusen hos såväl den skrivna som oskrivna lagen i pjäsen.
Artikel s 34-53
Ottar Grepstad: “Georg Johannesens retoriske tanke“
Essay s 54-59
Konferensrapporter
Den 3. nordiske retorikk-konferanse, Oslo, 2006
Om detta nummer:
- Språk: Dansk, svensk, norsk
- Antal sidor: 64
- ISSN: 1397-0534
- Udkom september 2006
