Beskrivning
Innehåll i detta nummer:
Klassikeren: Cornelius Tacitus: “Dialogus de oratoribus”
Kvifor har talekunsten forfalle? Det kjem av latskapen til dei unge, av likesæla til foreldra og evneløysa i skulen, meiner Messalla i Tacitus’ Dialogus de Oratoribus. For Maternus er den viktigaste grunnen ikkje moralsk, at folk har gløymt fedreskikken, men politisk: keisarane har skapt fred i riket. Den store retorikken høyrer til i utrygge og opprørske tider. Tida og tilhøva legg avgrensingar på talekunsten. Dette må ein akseptere, for fred og tryggleik er betre enn eit utrygt samfunn der talekunsten er stor. Omsett til nynorsk av Hermund Slaattelid, som óg har skrive introduksjonen
Artikel s 4-24
Philip Halldén: “Demostenes på arabiska”
Med begreppet retorik avses ofta en specifikt västerländsk tradition. Huruvida termen kan utsträckas till att omfatta också likartade förteelser i andra kulturer, till exempel inom islam, där intresset för talekonst alltid varit stort, är inte självklart. Philip Halldén ger här en översiktlig introduktion till retorikvetenskap inom islam och uppmärksammar det faktum att den delvis har samma historiska rötter som den västerländska. En slutsats är att problematiken kring retorikens identitet bör innefatta en diskussion om den retoriska traditionens utsträckning utanför västerlandet.
Artikel s 25-32
Per Hasle & Torben Braüner: “Systemudvikling – logos eller mythos?”
Systemudvikling opfattes nemt som en rent teknisk og logisk disciplin. Grundbegreber i programmering synes da også umiddelbart at kalde på en sådan opfattelse. Imidlertid leder retorikkens opfattelse af analysen af en sag som en konstruktiv søgen, Quaestio, til en anden opfattelse. Systemudvikling ses her i et teoretisk lys, som vil føre til ændrede prioriteter i praksis. Dén væsentlige del af systemudvikling, som ofte kaldes domæne-modellering, ses nu som en sagsfremstilling, faktisk som en konstruktion af en mythos, snarere end en afbildning af domænets kendsgerninger. Men også en sådan mythos skal være sagligt begrundet og kan fremdeles nyttiggøre begreber fra klassisk logik.
Artikel s 33-45
Carl Martin Allwood & Jan Bärmark: “Retorik i forskningsansökningar”
Ett intressant sätt att se retorikens roll inom vetenskaperna är forskarnas ansökningar om medel till sina projekt. Allwood och Bärmark tar i denna artikel sin utgångspunkt i ett antal centrala innehållskategorier i en ansökan för att närma sig de argument forskarna använder sig av när syftet är att erhålla forskningsmedel. De olika innehållsdomänerna som tas upp i en ansökan ses som retoriska resurser. Författarna har i allt analyserat 32 ansökningars retorik – och funnit både livfulla exempel och teoretiska poänger. Retoriken i ansökningar ses som ofrånkomlig i och med att forskarna är motiverade skribenter.
Artikel s 46-59
Kjell Lars Berge: “Retorikken & tekstologien”
I artikkelen drøfter Berge retorikkens status og anvendelighet i forhold til nyere tekstvitenskaper, nærmere bestemt det Berge kaller sosiotekstologi. I artikkelen blir de sentrale teoretiske posisjoner i denne versjonen av tekstvitenskapen presentert. Forfatteren vurderer til slutt på hvilken måte en slik forståelse av tekst, tekstnormer og tekstkulturer kan kommunisere med ulike måter å forstå retorikken og den retoriske tradisjonen på.
Artikel s 60-73
Projektpresentation
“Svensk Sakprosa” presenteras av Jan Svensson
Om detta nummer:
- Språk: Dansk, svensk, norsk
- Antal sidor: 80
- ISSN: 1397-0534
- Udkom juli 1998
