Beskrivning
Innehåll i detta nummer:
Klassiker:
Quintilian: ”Om troperne, Institutio oratoria”
Oversat og med efterskrift af Hanne Ishøy. Med introduktion af Hanne Roer.
Introduktion s 7-8 · Oversættelsen s 9-23 · Efterskrift s 24-37
Erik Bengtson: ”Den mytiska argumentationsbasen”
Roland Barthes mytbegrepp i retorisk argumentationsteori. För att vi ska kunna förstå ståndpunkter och argument behöver vi analysera deras bas, det vill säga den socialt och språkligt konstruerade kunskapsgrund som i en situation utgör referensram när språkliga yttranden tolkas, samt när vi tar ställning till ny kunskap och nya ståndpunkter. Ett sätt att synliggöra denna bas är att använda Roland Barthes teori om myter. Det innebär att vi utifrån ett semiologiskt perspektiv betraktar argumentation som mytisk snarare än logisk. I den här artikeln diskuteras mytbegreppet i relation till andra centrala begrepp inom retorikvetenskap, som doxa, topos och narrativ. Dessutom illustreras hur en mytorienterad analys kan genomföras genom en delanalys av Nya Moderaternas retorik under den svenska valrörelsen 2006.
Abstract s 4 · Artikel s 38-56
Christine Isager og Sine Nørholm Just: ”En helt tredje Charlotte. Efterlignende fremførelse og karakterdannelse i “Forklædt som nazist””
Gennem retorisk fremførelse kan man præge sit publikum, men man præger også sin egen karakter. Rækkevidden af denne klassiske lære bliver anskueliggjort i bogen Forklædt som nazist, den 21-årige Charlotte Johannsens fortælling om, hvordan hun infiltrerer et højreekstremt miljø i sin hjemby Århus for siden at beskrive sine oplevelser i samarbejde med to journalister. Johannsens muldvarpehistorie beror på en klar skelnen mellem et autentisk og et konstrueret selv, men denne skelnen er teoretisk uholdbar og viser sig også vanskelig at op retholde i praksis. Med reference til både klassisk retorisk imitatio-pædagogik og nyere tids performativitetsteori læses Johannsens selvfremstilling i stedet som efterlignende fremførelse, der danner – og potentielt også korrumperer – retors karakter, hvormed skellet mellem det offentlige og det private selv opløses, og retoriske enkeltsituationer bliver vanskelige at afgrænse. I dette perspektiv præsenteres Johannsens dannelseshistorie som et typisk snarere end et exceptionelt eksempel på retorisk selvfremstilling.
Abstract s 5 · Artikel s 57-74
Marcus Willén: ”Det slutna rummets offentlighet”
Om epideiktisk frimurarretorik. I denna artikel analyseras ett minnestal hållet år 1793 inom Svenska Frimurare Orden, ett tal som framförs i en socialt sett sluten miljö med rikets högsta makthavare närvarande. I talet hyllar Gustaf Adolf Reuterholm den mördade Gustaf III, bortgångna frimurarbröder liksom den omyndige Gustaf IV Adolf. Detta ställer stora krav på anpassning av det epideiktiska talets retoriska strategier. Vilka konsekvenser får en talsituation med tre olika hyllningsobjekt för talets form och innehåll, särskilt när talaren dessutom eftersträvar att legitimera sin egen maktställning?
Abstract s 6 · Artikel s 75-90
Recension
Mats Landqvist recenserar Joan Leach och Deborah Dysart-Gale (red.): ”Rhetorical questions of health and medicine”, s. 91.
Artikelrop / CFP
Temanummer om Aristoteles Retorik, s. 86.
Om detta nummer:
- Språk: Dansk, svenska
- Antal sidor: 96
- ISSN: 1397-0534
- höst 2012
- DOI https://wwww.doi.org/10.52610/MTHW5359
