Rhetorica Scandinavica #84, vol 26 / 2022

90,00 kr

Rhetorica Scandinavica Online, #83 vol 25 2021

Rabatt? Är du medlem i Retorikförlagets vänner så får du 25% rabatt.
Logga in om du redan är god.

Artikelnr: 15084e Kategori: Etiketter: , , , , , , , ,

Beskrivning

Ingår INTE i någon prenumeration – enbart enskild nerladdning eller tillgång via digital prenumeration.

 

Innehåll i detta nummer:


Marie Gelang
Introduktion till temanumret Kroppens retorik

Introduktion s 1-4.


Robert Hariman
Dark Embodiment: The Photographic Silhouette as Rhetorical Form

The silhouette is a visual figure that exemplifies key features of how gestures and other forms operate as means of communication. Through the reduction of information, it activates formal responsiveness including typification, resonance, and uncanny combinations of fit and enigma and embodiment and abstraction. Its communicative value is demonstrated through use as a medium for public advocacy and as a technique in photojournalism. It provides a basis for reflection on important topics in rhetoric, including authenticity, adaptation, trope, and the public.

Abstract s V · Artikel s 5-22.


Cecilia Olsson Jers & Anna Wärnsby

Hinder och frihet: Forskarstuderande reflekterar över actio och pronuntiatio i forskningskommunikation

Undersökningen av 45 skriftliga reflektioner över actio och pronuntiatio från en forskarutbildningskurs i forskningskommunikation visar att de forskarstuderade reflekterar över actio och pronuntiatio i mindre omfattning och på ett mindre personligt sätt än över de övriga faserna i partes. Detta gäller både då kursen gavs i det fysiska och i det digitala klassrummet. De forskarstuderande nyanserar till viss del sin förståelse för actio och pronuntiatio genom att koppla dem till elocutio och memoria. Många utgår från egna behov som talare snarare än publikens behov som lyssnare. De forskarstuderande noterar att kroppsspråkets möjligheter digitalt begränsas och att rösten måste kompensera för det, vilket är förväntat. Beroende på de forskarstuderandes förståelse för actio och pronuntiatio kan dessa ge uttrycksfrihet eller utgöra ett hinder i forskningskommunikation. Resultaten fordrar vidare diskussion om actios och pronuntiatios potential för forskningskommunikation i det fysiska och det digitala rummet.

Abstract s VI · Artikel s 23-38.


Henric Bagerius

Den nakna sanningen: Forsinkede anklager, affekt og afmagt

Sommaren 1932 startade Dagbräckning, den första svenska nudisttidskriften, med målet att få människor att sola, bada och gymnastisera nakna. Den följdes snart av Natur och Hälsa och Solvännen som tillsammans med Dagbräckning bidrog till att väcka intresse för den framväxande svenska nudiströrelsen. Ett återkommande inslag i tidskrifterna var omvändelseberättelser där svenska kvinnor och män beskrev hur det gick till när de blev nudister. I den här artikeln analyseras trettiosex omvändelseberättelser från 1930- och 1940-talen, och av dem framgår hur en narrativ struktur hämtad från ett religiöst sammanhang hjälpte nudisterna att förstå sin nya identitet och övertyga andra om nudismens möjligheter. Med Ernest G. Bormanns begrepp retorisk vision och hans teori om symbolisk konvergens som tolkningsram visar artikeln att nudisterna på det här sättet vävde samman sina erfarenheter till en större berättelse om den frihet som väntade dem som valde att leva nakna.

Abstract s VII · Artikel s 39-59.


Thore Keitum Fisker

Konstitutiv actio. Stemmeføring og kropssprog i retoriske identifikationsprocesser

Denne artikel introducerer begrebet konstitutiv actio i en retorisk kritik af den danske statsminister Mette Frederiksens tale ved coronapressemødet d. 11. marts 2020. Analysen illustrerer, hvorledes retors stemmeføring, kropssprog og mimik bidrager til at konstituere en diskursiv publikumsidentitet. Artiklen anskuer stemmeførings- og kropssprogsmæssige fænomener såsom emfatiske tryk, pauser og blikretning i det perspektiv, der kommer til udtryk i Maurice Charlands konstitutiv retorik (1987). Artiklen søger dermed også at udvide den retoriske forståelse af stemmebrug, der ofte fokuserer på persuasio eller publikums tilskrivning af karaktertræk eller troværdighed til retor.

Abstract s VIII · Artikel s 60-75.


Elisabeth Hoff-Clausen

Eksistentiel kriseretorik – en prædikens eksempel på kropsliggjort tillid under pandemien

De første uger af covid-19 pandemien var for mange en tid, hvor kroppen blev affektivt påvirket af truslen fra en ukendt virus og uvant nedlukning af samfundet. Udover sundhedsfaglige råd og politisk handling var der behov for eksistentiel fortolkning af den usikre situation. Artiklen fokuserer på, hvordan en prædiken transmitteret fra en nedlukket kirke på Bornholm søgte at bevæge de kollektive følelser i trosfællesskabet fra frygt til fortrøstning ved at tale med, om og til kroppen. Med afsæt i Landau og Keeler-Jones’ studie af en tales affektive-emotionelle dimensioner og et fokus på tillid som noget, man føler og gør, analyseres det, hvordan talen i sin retoriske materialitet og sproglige symbolicitet inviterede til taknemmelighed og tillid i nabolaget trods smittefare, usikkerhed og social afstand. Artiklen argumenterer for, at den fremførte tale udgjorde en retorisk manifestation af tillidsfuldhed under en samfundskrise – den satte et eksistentielt eksempel til efterligning, som kunne lindre affekt og muliggøre konstruktiv handling

Abstract s IX · Artikel s 76-93.


Ola Sigurdson

Arkitektur som tredje hud: Om rum, kropp och atmosfär

Hur ska vi förstå relationen mellan rumslighet och förkroppsligande? Detta är inte endast en teoretisk fråga utan också en praktiskt, inte bara en begreppslig fråga utan också en existentiell, inte bara en filosofisk fråga utan också en fråga för arkitekturen. I denna artikel ska jag undersöka relationen mellan rumslighet och förkroppsligande med hjälp av arkitektur och fenomenologi. Eftersom frågan om relationen mellan dessa båda är både teoretisk och praktisk, både begreppslig och existentiell, vill jag försöka att i någon mån göra rättvisa åt dessa dimensioner genom att röra mig mellan för det första arkitekturens bildspråk, för det andra fenomenologins begreppslighet särskilt rörande relationen mellan rumslighet och förkroppsligande till atmosfärsbegreppet och för det tredje några studier i arkitekturteori. Således är denna artikel en explorativ tolkning med syfte att artikulera hur relationen mellan rumslighet och förkroppsligande kan förstås på ett sätt som är allsidigt, klargörande och existentiellt relevant.

Abstract s X · Artikel s 94-110.


Recension:

Christine Isager recenserar Stefan Iversen: Retorik. Tænkepause 95, s i-vi


 

Om detta nummer:

.

Ytterligare information

Version

Fysisk, Digital