Rhetorical argumentation – in biblical texts

Konferensrapport

Konferensrapport från Rhetorical argumentation – in biblical texts; Lund, 24-27 juli 2000.

Bibliografiskt

Anders Sigrell är lektor vid Umeå universitet.

Rhetorica Scandinavica 15 (2000), s 68-69.

Annons

Retoriken

Nu finns ett av humanvetenskapernas viktigaste verk för första gången på svenska. Med insiktsfulla och klargörande noter tar översättaren Johanna Akujärvi med läsaren på en resa till det antika Grekland, till retorikens, filosofins och vetenskapernas födelse. 2:a utgåvan 2022. Läs mer...

Introduktion – Aristoteles Retoriken

Aristoteles: ”Retoriken”. Översatt och med inledning av Johanna Akujärvi. Med fyllig introduktion av Janne Lindqvist. 2:a utgåvan, Retorikförlaget 2022. doi: https://doi.org/10.52610/CUDB7074 Introduktionen Retoriken som retorik Janne Lindqvist Aristoteles Retoriken är den givna utgångspunkten för en stor del av den moderna retoriken och rentav för retorikämnet som sådant – eller så påstås det i Läs mer...

4180

Rapporten

Den 24-27 juli träffades en imponerande samling i Lund för att diskutera retorisk argumentation i bibliska texter. Den retoriska analysen av bibeltext är en av de snabbast växande grenarna inom bibelvetenskapen och Lundakonferensen blir den sjätte i en serie konferenser med början 1992; de tidigare har hållits i Heidelberg, Pretoria, London, Malibu och Florens. Det imponerande med samlingen var inte antalet forskare utan snarare den geografiska spridningen och den vetenskapliga nivån på inlägg och diskussioner. Det var 47 deltagare (27 med prof. i titeln) från Europa, Afrika, Asien och främst Amerika som lyssnade till övergripande teoridiskussioner, metodologiska frågeställningar och konkreta bibelanalyser.

Många av bidragen är utan tvivel av betydelse också för retoriskt intresserade utanför teologernas skrå. Bibelvetenskapen har naturligtvis inte några apologetiska ambitioner. Ett uppskattat bidrag var till exempel professor Johan S. Vos fallasianalys av Romarbrevet.

Frågan huruvida Bibeln är en speciell text med behov för speciella analysredskap togs upp i flera inlägg. Att det är en helig text som kräver en helig analysmetod förnekades av de som argumenterade för ett inkorporerande av mer moderna analytiska insikter i exegesen. “I don’t blame Aristotles, he was good. But so was Newton and Gallileo as well. We have to move on” sade prof. Lauri Thurén i sitt anförande. Samtidigt argumenterades det insiktsfullt för att den absoluta merparten av konstruktiva analysredskap står att finna hos Aristoteles och övriga antika teoretiker.
Förutom konkreta analysredskap och –resultat diskuterades betydelsen av ett utvecklat och differentierat diskursbegrepp, till exempel i prof. Vernon Robbins inledningsanförande.

Flera inlägg ägnades åt den allt annat än enkla, men icke desto mindre centrala termen entymem. Andra diskussionsområden av allmänretoriskt intresse som bereddes utrymme är till exempel metoder för att göra underförståddheter tillgängliga för retorisk analys, publikanpassningens och den stilistiska förmågans betydelse för påverkansresultatet, sambandet språk-verklighet och konventionernas såväl begränsande som frigörande inflytande på kommunikationen.

Det övergripande syftet med att göra retoriska analyser är som bekant inte ett deskriptivt etikettklistrande, utan att underlätta vår förståelse av texter så att vi märker mer av vår omgivande verklighet och kan förhålla oss så konstruktivt som möjligt till densamma. Men, som prof. Thomas Olbricht övertygande visade, hur klargörande vårt val av analysmetod än är, gör varje metodval att vissa aspekter inte kommer att uppmärksammas. Har vi en deduktivt rationellt baserad analysmetod, till exempel utifrån entymembegreppet, finns det en risk att argumentativa mönster som inte primärt är rationellt uppbyggda hamnar i bakgrunden, vilket rör till exempel själva berättelsens övertygande kraft.

Att det inte enbart är intellektuellt stimulerande med att fara på konferens kan visas av svaret jag fick av prof. Cosby, Messiah College, på frågan om han trodde det gick bra att ta en gång till av den utmärkta laxlunchen: “I don’t know, but I’ll go for it. It’s much easier to be forgiven than to get a permission. You can quote me on that”.

Det enda lite tråkiga, med få undantag, var att på en retorikkonferens tvingas lyssna till ordagranna uppläsningar av i förväg distribuerade artiklar. Detta trots att konferensledningen sett till att artiklarna distribuerades med den explicita uppmaningen att deltagarna skulle ha läst igenom dem i förväg, så att tiden i högre utsträckning kunde ägnas åt fördjupande diskussion. Teori och praktik är inte alltid i skön förening.
Som retoriker känner man sig stolt över hur mycket retoriken utan tvivel har att tillföra bibelexegesen, samtidigt som man slås av hur mycket skickliga exegeter kan bidra med till en fördjupad retorisk analys och förståelse av texter också i ett vidare sammanhang. Att HSFR:s och The Wenner-Gren Foundations generösa bidrag gjorde att konferensen kunde bjuda på login på Grand hotell med storslagna inlednings- och avslutningsmiddagar, gjorde inte saken sämre.

Även om inte alla av oss har Bibeln som främsta intresse måste det framhållas att det finns all anledning att hålla utkik efter konferensvolymen, som kommer på Emeroy Studies, Trinity Press 2002. Intresserade kan i väntan på det ta del av abstracts på konferensens hemsida, www.teol.lu.se/rhetorical, eller höra av sig till konferensansvarige Anders Eriksson, Teologiska institutionen i Lund.