Start » Rhetorica Scandinavica » Rhetorica Scandinavica Essäer » Rhetorica Scandinavica Konferencerapporter » Rhetorical argumentation – in biblical texts

Rhetorical argumentation – in biblical texts

av Anders Sigrell

Konferensrapport

Konferensrapport från Rhetorical argumentation – in biblical texts; Lund, 24-27 juli 2000.

Bibliografiskt

Anders Sigrell är lektor vid Umeå universitet.

Rhetorica Scandinavica 15 (2000), s 68-69.

Annonce

Rapporten

Den 24-27 juli träffades en imponerande samling i Lund för att diskutera retorisk argumentation i bibliska texter. Den retoriska analysen av bibeltext är en av de snabbast växande grenarna inom bibelvetenskapen och Lundakonferensen blir den sjätte i en serie konferenser med början 1992; de tidigare har hållits i Heidelberg, Pretoria, London, Malibu och Florens. Det imponerande med samlingen var inte antalet forskare utan snarare den geografiska spridningen och den vetenskapliga nivån på inlägg och diskus­sioner. Det var 47 deltagare (27 med prof. i titeln) från Europa, Afrika, Asien och främst ­Amerika som lyssnade till övergripande teori­diskussioner, metodologiska frågeställningar och konkreta bibelanalyser.

Många av bidragen är utan tvivel av betydelse också för retoriskt intresserade utanför teo­logernas skrå. Bibelvetenskapen har naturligtvis inte några apologetiska ambitioner. Ett uppskattat bidrag var till exempel professor Johan S. Vos fallasianalys av Romarbrevet.

Frågan huruvida Bibeln är en speciell text med behov för speciella analysredskap togs upp i ­flera inlägg. Att det är en helig text som kräver en helig analysmetod förnekades av de som argumenterade för ett inkorporerande av mer moderna analytiska insikter i exegesen. “I don’t blame Aristotles, he was good. But so was Newton and Gallileo as well. We have to move on” sade prof. Lauri Thurén i sitt anförande. Samtidigt argumenterades det insiktsfullt för att den absoluta merparten av konstruktiva analysredskap står att finna hos Aristoteles och övriga antika teoretiker.
Förutom konkreta analys­redskap och –resultat diskuterades betydelsen av ett utvecklat och differentierat diskurs­begrepp, till exempel i prof. Vernon Robbins inledningsanförande.

Flera inlägg ägnades åt den allt annat än enkla, men icke desto mindre centrala termen entymem. Andra diskussionsområden av allmän­retoriskt intresse som bereddes utrymme är till exempel metoder för att göra underförstådd­heter tillgängliga för retorisk analys, publik­anpassningens och den stilistiska förmågans betydelse för påverkansresultatet, sambandet språk-verklighet och konventionernas såväl ­be­gränsande som frigörande inflytande på kommunikationen.

Det övergripande syftet med att göra retoriska analyser är som bekant inte ett deskriptivt ­etikettklistrande, utan att underlätta vår förståelse av texter så att vi märker mer av vår omgivande verklighet och kan förhålla oss så konstruktivt som möjligt till densamma. Men, som prof. Thomas Olbricht övertygande visade, hur klar­görande vårt val av analysmetod än är, gör varje metodval att vissa aspekter inte kommer att uppmärksammas. Har vi en deduktivt rationellt baserad analysmetod, till exempel utifrån entymembegreppet, finns det en risk att argumentativa mönster som inte primärt är rationellt uppbyggda hamnar i bakgrunden, vilket rör till exempel själva berättelsens övertygande kraft.

Att det inte enbart är intellektuellt stimulerande med att fara på konferens kan visas av svaret jag fick av prof. Cosby, Messiah College, på frågan om han trodde det gick bra att ta en gång till av den utmärkta laxlunchen: “I don’t know, but I’ll go for it. It’s much easier to be forgiven than to get a permission. You can quote me on that”.

Det enda lite tråkiga, med få undantag, var att på en retorikkonferens tvingas lyssna till ordagranna uppläsningar av i förväg distribuerade artiklar. Detta trots att konferensledningen sett till att artiklarna distribuerades med den explicita uppmaningen att deltagarna skulle ha läst ­igenom dem i förväg, så att tiden i högre utsträckning kunde ägnas åt fördjupande diskussion. Teori och praktik är inte alltid i skön förening.
Som retoriker känner man sig stolt över hur mycket retoriken utan tvivel har att tillföra bibel­exegesen, samtidigt som man slås av hur mycket skickliga exegeter kan bidra med till en för­djupad retorisk analys och förståelse av texter också i ett vidare sammanhang. Att HSFR:s och The Wenner-Gren Foundations generösa bidrag gjorde att konferensen kunde bjuda på login på Grand hotell med storslagna inlednings- och avslutningsmiddagar, gjorde inte saken sämre.

Även om inte alla av oss har Bibeln som främsta intresse måste det framhållas att det finns all anledning att hålla utkik efter konferens­volymen, som kommer på Emeroy Studies, Trinity Press 2002. Intresserade kan i väntan på det ta del av abstracts på konferensens hemsida, www.teol.lu.se/rhetorical, eller höra av sig till konferensansvarige Anders Eriksson, Teologiska institutionen i Lund.

Anders Sigrell

Professor i retorik vid Lunds universitet.

Latest posts by Anders Sigrell (see all)

You may also like

Kommentera

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. OK Læs mere