Nyckelord: actio

Råttan i retoriken

Framsida50

Vi känner alla till procentuppställningarna: att kroppsspråket utgör 55% av ett budskap, rösten 38. Men även om siffrorna är korrekta, är de ändå till 100% fel. Den mest kända myten om kommunikation är en vandringssägen som får folksagan om råttan i pizzan att framstå som vetenskapligt belagt.…

Retoriske ressurser i elevers muntlige framføringer

Artikkelen presenterer en analyse av 15-åringers muntlige presentasjoner i klasserommet. Hensikten er å undersøke hvordan elevene uttrykker personlig engasjement i stoffet de formidler, og hvordan de søker å etablere kontakt med tilhørerne. Datamaterialet bygger på videoopptak av muntlige presentasjoner i 9. klasse, og analysen er multimodal. Vi ser på kombinasjonen av verbalspråklige ressurser, kroppslige ressurser (blikk, gester og positur) og materielle ressurser (særlig presentasjonsteknologi). Analysen identifiserer de retorisk vellykkede strategiene i elevenes presentasjoner, og løfter frem gode eksempler fra noen norske klasserom…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Förord – Actiokapitalet

4168

Introduktion Inledningen till boken ”Actiokapitalet – retorikens ickeverbala resurser”, Marie Gelang, Retorikförlaget 2008, s. 10-20. Bibliografisk Författare: Marie Gelang disputerade på denna avhandlingen i retorik vid Örebro Univesitet. Förord – Actiokapitalet I tidigare studier och under mitt mångåriga yrkesliv inom sjukvården, teatern och skolan har den mellanmänskliga kommunikationen och då speciellt kroppsspråkets funktion fascinerat mig.…

Retorik som kampsport

Retorik och ju-jutsu. Kan en kampsport ge stöd åt retoriken? Retoriken åt en kampsport? Inte så självklart, men Orla Vigsö ser sina intressen förenade i situationer där man möts av en aggressiv motpart som man gärna vill ha till stånd en saklig diskussion med.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Tummens tecken

Fingerretorik. Tummen, kungen av fingrarna, är omstridd och minst sagt svårtolkad. Åtminstone om du tar med dig den till andra teckenkulturer. Här visar Magnus Carl­sson tummens betydelse från fallos­symbol över rumpskrapa till ölhitkallare.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Den intentionelle stemme

– Tale og taleundervisning i et retorisk perspektiv. Der er i øjeblikket stort fokus på stemmen. Den beskrives, analyseres og fortolkes flittigt inden for mange fagområder både i betydningen af fysiologisk objekt, auditivt fænomen, musikalsk instrument og psykologisk udtryksmiddel. Markedet for stemme­behandling er derfor også vanskeligt at overskue både for brugeren og for den udøvende talelærer. ­Denne artikel diskuterer taleundervisning ud fra et retorisk perspektiv og forsøger at indkredse krav, som ­intentionel kommunikation stiller til stemmebrug. I sidste halvdel af artiklen fokuseres der på stemmen som et aspekt af formidling. Der plæderes for, at retorikere i højere grad inddrager deres viden om stemmen i kritik af mundtlige talehandlinger, fordi detaljeret analyse af talefunktioner kan være med til at afdække en tales persuasive potentiale. Fokus på stemmen får desuden kritikeren til at imødekomme mundtlighedens performative ontologi.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Sälj, min docka!

dockor1

Retoriska dockor. När debatten stormar om reklamens skruvade kvinnoideal lyser kritiken av skyltdockor med sin frånvaro. Ändå står skyltdockan där som en del av stadsmiljön lika välrepresenterad som reklampelarnas bilder. Marie Gelang ger oss här en undersökning av hur skyltdockors ickeverbala budskap förmedlas i stadsmiljö…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Kroppen som argument

ledarelogo

RetorikMagasinet 10. ”Går det att kommunicera med kroppen? Vad signalerar jag, när jag gör så här? Kan jag använda kroppen med­vetet retoriskt? Har den ett eget språk? Och hur viktigt är då detta kroppens språk? Det är några av de frågor som vanligtvis ställs om kroppsspråket – och svaren visar sig ofta variera stort. I…

Bör kvinnor sära på benen?

Statue

Retorikens klassiska ideal är skapade med den manlige talaren som modell, i en värld som förvägrade kvinnan status som människa. De klassiska ”manliga” idealen krockar med det klassiskt kvinnliga kroppsspråket. För att lösa krocken och modernisera actioteorierna måste retoriken ta hjälp, både av teaterns kunskaper om hög- och lågstatus och av feminismens begrepp.…

Talaren som artist

cogito

Teoretiska anvisninger för skrivande av spännande och goda tal finns det nog av. Med listor, begrepp och tjocka böcker har man kartlagt det intellektuella arbetet med tal. Men vad med det praktiska framförandet? Där får man kanske gå till teatern för att hitta inspiration, råd och utmanande övningar…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Den retoriske krop

Nutidens bøger om kropssprog siger at kroppen er det vigtigste i kommunikation. Hvem har ikke hørt om kroppens procenter? Tilbage i 1700-tallets elocutionistiske retorikker blev kroppen også dyrket, og dét med en entusiasme som holdt sig langt ind i 1800-tallet. Ved at sammenholde de tidlige kropsdyrkere med vor tids søger denne artikel at afklare kroppens funktion i retorisk kommunikation. Funktionen kan ikke opgøres i procenter, og den skal ikke teatraliseres…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Ferdiglagde tanker?

I artikkelen “Retorisk spontanitet og kontroll” i Rhetorica Scandinavica 14 (2000) ­hevder Lars Nyre at etablert retorisk teori ikke makter å gripe det spontane og nyskapende ved retorisk praksis. Men denne påstanden bygger på et feilaktig motsetningsforhold mellom det konvensjonelle og det autentiske.…