Göran Häggs Retorik i tiden är en kokbok som lämnar en fadd smak i munnen. En retorikbok utan retorik, en historisk berättelse utan historia, en uppföljare utan ursprung.
Recension. Handbokstemat tröttar ut, men en ny bok om retorikanalys har ändå sina sidor, där den analytiska mångfalden av perspektiv kommer till sin rätt.
Temaintro: Retorisk kritik, temanummer af Rhetorica Scandinavca, nr 26
Retoriska barn. I artikeln “Overall på!” (RM 12/2001) diskuterade Barbro Wallgren Hemlin viktning av argument med utgångspunkt i hur man som vuxen framgångsrikast argumenterar med små barn. I den här artikeln tar hon istället sin utgångspunkt i hur barn själva argumenterar för att få sin vilja igenom.
Som avslutning på RetorikMagasinets serie om argumentation ser vi på den traditionella argumentationsanalysen. Barbro Wallgren Hemlin presenterar här begreppen relevans och acceptans – med utgångspunkt i en för föräldrar välbekant situation.
Vi har gått igenom argumentationens grunder och motargumentation – nu är det dags för en speciell avart: den politiska argumentationen, den till synes arketypiska retoriska argumentationen. Artikeln fokuserar speciellt på vad det är som utgör en politikers ethos: hur framstår politikern som röst- och trovärdig?
I förra numret av RetorikMagasinet tittade vi på argumentationens grunder – hur ser ett argument ut, hur byggs det upp och hur skiljer man mellan känslo-, auktoritets- och logiska argument? I detta nummer har turen kommit till svaret: hur svarar man på argumentation?
RetorikMagasinet ger här en liten översikt över argumentationens fundament. Vi tar utgångspunkt i Stephen Tolumins argumentationsmodel
Annelie Ljungbergs tal i Malexandermålet bröt mot många konventioner – och kanske var det därför det hade effekt. Matilda Arvidsson visar här hur retorisk situationsanalys kan förklara hur man kan bryta förväntningar och krav – och ändå göra det retoriskt ’rätta’.
Glöm för ett ögonblick detta med ”konsten att tala övertygande” – retoriken är lika mycket ”konsten att granska kritiskt” och lämpar sig därför även för skolämnen som samhällskunskap och historia. Thomas Hageros visar här varför retoriken också bör användas i andra ämnen än svenska.
Dette essay “har haft en større og mere vedholdende indflydelse på udviklingen af retorisk kritik og offentlig talekunst end noget andet enkelt arbejde publiceret i dette århundrede”. Således skrev retorikforskeren Donald C. Bryant i 1958 om dette nummers klassiker: artiklen som fødte den neo-aristoteliske metode inden for retorikken. Ved at understrege retorikkens virkelighedsnære situationsbundethed og…
Recension: Maria Karlberg & Brigitte Mral: Heder och påverkan. Att analysera modern retorik