Nyckelord: debatt

Medvetna misstolkningar

Leta upp detaljer i motpartens argumentation. Se om det finns möjlighet att någon skulle kunna bli kränkt. Förstärk mest möjligt. Repeat. En tillspetsad metafor som söker att beskriva ett visst beteende/vissa gruppers människosyn, en metaforisk glidning där ursprungsmetaforen används för att bygga en metaforisk spänning i lösningen på nämnda beteende. Och sen en ny, tredje…

Det ohederliga samtalet

Det offentliga samtalet präglas av låtsasargument som halmgubbar, råa överdrifter och rena lögner. I SVTs Aktuellt 28 september syntes fina exempel på ohederliga samtal. Det offentliga samtalet har blivit ett kaos. Bruset är öronbedövande med inspel från ett närmast oöverskådligt antal kanaler: från sociala över personliga till alternativa och traditionella medier. Kampen om dagordningen –…

Men det får man väl inte säga i det här jävla landet!

Jon1

Det finns en föreställning om att vissa frågor är tabu i svensk politisk debatt. Det är en klar överdrift, men bara misstanken om censur är förstås politiskt sprängstoff som gynnar missnöjespartier och höger­extrema krafter. Det finns inte desto mindre en retorisk ordning i debatten som tycks skakas om när vissa hegemoniska ståndpunkter utmanas, något som kommer till uttryck genom att reaktionerna i debatten präglas av attityder och affekter, snarare av en än mera sakinriktad debatt. Vad är det för en hegemoni, och hur kommer den till uttryck?…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Att argumentera i besvärliga situationer

Reflektion. Ska/ska inte diskutera med extrempartier och deras sympatisörer-frågan diskuteras i andra länder än Sverige. Orla Vigsö har läst en fransk bok om ämnet, där Philippe Breton gör sin ställning klar och ger sina ­läsare verktyg till debatterna.…

Ska, ska inte?

jimmie_akesson_6juni05

 Debattdilemma. Ska man ta debatten med Sverigedemokraterna eller inte? Det är ett mediaskapat dilemma som döljer ett annat, falskt dilemma: bilden av invandraren som antingen kriminell eller i behov av hjälp. Elaine Eksvärd uppmanar till att lyfta blicken.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Bryr sig makt om kön?

stego

 Genus i media. Christel Titti Tunebing har sett på medias framställning av fyra nya ministrar i Reinfeldts regering – alla hamnade i blåsväder på grund av obetalda tv-avgifter och svarta löner till barnvakter, men två klarade sig undan. Med berättar- och status-teorier ser vi varför det var kvinnorna som fick gå.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

När ord sätter ramar

Debatt-teknik. I diskussioner svävar många ord i luften. Medan några ord visar ett stilistiskt grepp sätter andra de ramar som debatten sker inom; en ram som både kan rymma debattörens etiska och ideologiska värderingar. Ditte Thøgersen ger här en introduktion till det debattstrategiska begreppet framing och råd om hur man ska undgå att föra en diskussion inom motståndarens ramar.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Bloggar: en demokratisering av ordet

Demokratiska tangentbord. Journalister och etablerade tidningar har inte längre ensamrätt på den offentliga debatten. Bloggare erbjuder alternativa källor och kampen står om läsarna. Ulrika Ingemarsdotter ser här närmare på ett retoriskt fenomen, som kanske kommer att ändra vår uppfattning av media och journalistkårens roll.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Karismatestet

Retorisk kamp. När Bush och Kerry möts i debatt inför 60 miljoner TV-tittare kan det avgöra vem som blir president i USA de kommande fyra åren. Det handlar inte bara om politiska åsikter utan nog så mycket om att ­klara karismatestet och visa väljarna, att man har det som krävs för att klara president­ämbetet.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Kan man debattera med extremister?

Retorik & etik. Om retoriken utnyttjas för oetiska och tveksamma ändamål, vem bär då ansvaret? Den som lärde ut retoriken, retoriken i sig – eller enbart den som använder den? Peter Cassirer har tittat på retorikens roll i några debatter med företrädare för extrema politiska åsikter.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Ändstation Bryssel

De retoriska troperna är ett kraftfullt och färgstarkt inslag i det politiska språket. I en allt hårdare kamp om uppmärksamhet och utrymme på den massmediala scenen utgör de ett effektivt verktyg för politiker och journalister som vill fånga väljarnas och mediepublikens intresse. Slående formuleringar fastnar i minnet – och hittar oftast vägen till tidningsrubrikerna.
I artikeln intresserar sig Nina Dahlbäck för användningen av metaforer i det ­politiska språket i en tid av ökande medialisering. I fokus står bildspråket i den ­finländska EU–debatten.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Nå gidder jeg ikke diskutere med deg mer!

Kritiske tunger uttaler seg stadig om den moderne mediedebatten. Den er overflatisk, uinteressant, usaklig, rein underholdning, verbal skittkasting og en fare for demokratiet. Men hva er det som språklig sett skiller den moderne mediedebatten fra andre samtalesjangere? I denne artikkelen behandler Margareth Sandvik diskusjon, debatt og krangel med den hensikt å trekke opp skillelinjer og særlig peke på hva som skjer ved overgangen fra debatt til krangel…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Den norske EU-debattens retoriske paradoks

Få europeiske land har hatt så mange, grundige og langvarige debatter om medlemsskap i EU som Norge. Ottar Grepstad har funnet et retorisk paradoks i tida fram mot folkeavstemningen 28. november 1994: Til tross for et altomfattende engasjement ble retorikken i EU-debatten annerledes enn situasjonen skulle tilsi. Og han mener nyere dansk teori om stemmesamlende og stemmeflyttende retorikk krever en nyansering…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här