sedan 1997
Distinktionen mellem sex og gender ændrede grundlæggende vores opfattelse af det menneskelige køn. Og pendulet mellem de to har svinget frem og tilbage gennem halvfjerds års kønsdebat. Men giver distinktionen stadig mening – eller er vi i dag måske bedre tjent med tvetydigheden i det danske ord køn? Läs mer…
Under 1700-talet växte den moderna offentligheten fram. Inom tidigare offentlighetsteori har oftast strävan efter öppna och rationella samtal i den nya offentligheten tagits upp och idealiserats av forskare som Habermas, Arendt och Koselleck. I denna artikel sätts istället det hemliga i fokus – såväl språkliga förklädnader som hemlighållande praktiker. Syftet är dels teoretiskt: begrepp som offentlig, privat och hemlig tas upp i förhållande till modern offentlighets- och retorikteori. Dels diskuteras synen på det hemliga med utgångspunkt från klassisk retorik samt belevade kulturer under svenskt 1700-tal. I dessa kontexter ses retorisk klarhet och rationell argumentation som en norm, men samtidigt präglas den framväxande offentlighetens kommunikation i hög grad av hemlighållande tekniker. Frågan om kön är härvidlag central. En genomgång av material från belevade kulturer (vittra samfund och essäpress) tydliggör den retoriskt ambivalenta och maktdynamiska process där somliga skrivs fram som politiskt habila medborgare i den nya offentligheten och andra utesluts
The use of language and terminology is closely linked to our understanding of sex and gender. The category of intersex is no exception where use of the term itself is subject to heated debate. Ph.D. in rhetoric and Assistant Professor at Princeton University Gayle Salamon examines one of the core issues of this discussion: the relationship between the term intersex and stigma Läs mer…