genre

En revsende takketale, en politisk mindetale, en juridisk lejlighedstale. Retoriske taler skal i teorien tjene særlige formål i en given situation og kontekst, men ligesom man i naturen oplever krydsninger mellem forskellige arter, ser man det også i taler. I sidste ende er det et spørgsmål om genre og de fordele og ulemper der naturligt kan følge med

Det pragmatiske genresyn forstår genrer som handlinger der fortolkes ud fra sociale konventioner. Følger man ikke konventionerne, risikerer man at ens udsagn opfattes som upassende. Sådan en socialt baseret genreforventning måtte præsident Clinton forholde sig til under Lewinsky-skandalen. Han måtte simpelthen skifte genre for at få opbakning af befolkningen

Singler, som også kaldes “long reads”, er et journalistisk fænomen der trækker tråde tilbage til Herman Bang og er blevet genoplivet i den digitale verden. Det er narrativ ikke-fiktion der giver modtageren mulighed for fordybelse. Som retorisk genre er singlen stadig ny og svær at definere, men her får du en introduktion til det stadig mere populære medie.

Under svensk medeltid försågs många kyrkklockor med inskrifter och dessa var ofta författade på latin. Klockorna hängdes därefter upp i kyrktorn och klockstaplar och hade därför en tämligen avgränsad läsekrets. Frågan om läsare och texternas funktion blir central. Förevarande artikel vill diskutera dessa inskrifters funktion och syfte i det medeltida samhället med hjälp av olika retoriska infallsvinklar, främst utifrån begreppen ’retorisk situation’ och ’genre’. Avslutningsvis skisseras en möjlig definition av ’varaktighetens retorik’, (alltså hur en inskrift får retoriskt kraft) utifrån den tidigare diskussionen

Revolutionerande retorik. I filmen ”Festen” har tal och ­traditioner en helt central roll men de ställer allt på huvudet. Sonens hyllningstal till fadern på högtidsdagen blir en an­klagelse om incest. Ett genrebrott i ett tal är inget att leka med. Läs varför.

I Rhetorica Scandinavica 9/99 presenterade Stina Hansson och Anders Eriksson ett stort projekt för att studera de ­klassiska talövningar som kallas progymnasmata. I nr 18/01 av tidskriften med Kjell Lars Berge och Per Ledin som temaredaktörer ägnades hela innehållet åt en diskussion av modern genreteori. I artikeln nedan söker Lennart Hellspong knyta ihop de två trådarna. Han tar upp den genreteori som avtecknar sig i progymnasmata och tar den till utgångspunkt för en diskussion om genrer, retorik och skrivpedagogik.

Temaintro: Retorik & Genre, temanummer av Rhetorica Scandinavica, nr 18

I hvilken grad er eksplisitt undervisning en hjelp til sjangerbeherskelse? Vil man for eksempel skrive bedre fortellinger etter å ha blitt gjort oppmerksom på hvordan fortellinger er bygd opp og hvilke retoriske virkemidler som karakteriserer sjangeren? Hvor viktig er i det hele tatt eksplitt formkunnskap for skriveferdigheten? Slike spørsmål har stått i sentrum i den skrive­pedagogiske debatten de siste tiårene, og Frøydis Hertzberg gir her en oversikt over de ulike posisjonene i forskningen på området

Stina Hansson visar i denna artikeln hur retorikens genrebegrepp med fördel kan användas vid tolkning av Anna Maria ­Lenngrens dikt: ”Några ord til min k. Dotter, i fall jag hade någon” – och hur tolkningen tar form efter läsarens genreval

Artikkelen forsøker å vise hvordan en retorisk sjangeranalyse kan kaste lys over Jostein Gaarders bestselgende ungdomsroman Sofies verden. Det teoretiske utgangspunktet er Lloyd F. Bitzers begrep om den retoriske situasjon, særlig slik det er blitt videreutviklet av Carolyn R. Miller i artikkelen ”Genre som sosial handling”. Hvordan kan vi snakke om en retorisk ­situasjon når vi har å gjøre med en skriftlig tekst? Og hvilke sjangerstrategier finner vi i en bok som på omslaget kaller seg ”en roman om filosofiens historie”?

Den grønne bølge, der er skyllet ind over de vestlige samfund i de seneste årtier, har ikke alene gjort miljøet til en central værdi, men har også skabt nye genrer og en ny retorik. Denne artikel analyserer to genrer inden for hotellernes miljø­kommunikation, nemlig den grønne hotelfolder og det grønne kort, og inddrager eksempler fra Scandic-hotelkæden, der er gået i gang med ”at give sine værelser tilbage til naturen”. I forlængelse af analysen tages der hul på en diskussion om ­fordele og ulemper ved genreanalyse inden for anvendt diskursanalyse set i lyset af den retoriske genreforskning

Genrebegrebet står centralt i nyere retorisk teori. Det er derfor naturligt, at det også spiller en væsentlig rolle i retorisk ­kritik. Men hvilken rolle skal genrebegrebet spille i den kritiske praksis? I denne artikel opridser Lisa Storm Villadsen hovedtrækkene i denne diskussion, som den er foregået i det amerikanske retorikmiljø, og med udgangspunkt i syns­punkter fra Bakhtin, Todorov og Burke giver hun et bud på genrebegrebets funktion i retorisk kritik