På snapchat snakr vi oz samn!!! :-)
Anmeldelse: Annette Grønning: Digitale samtaler Läs mer…
Etikett: internet
Fordomsfiskeri og webmaskerade
De fleste forbinder internet-trolls med destruktive plageånder. Men visse typer trolling kan ses som et sofistikeret retorisk maskespil der udstiller ofrenes værste fordomme og kommenterer internettets debatkultur. Läs mer…
Alt hvad du lægger på internettet, bliver ikke til internet
Også i dag føler jeg mig så kedeligt begrænset af mine evner til at gengive mit sprog, at udfolde min legesyge. At nedfælde ord på papir eller taste dem på en skærm føles endimensionelt – hvor meget har forfatteren egentlig flyttet sig siden den første lertavle blev indgraveret engang i Grækenland? Med kendskab til hvad internettet allerede har budt os inden for musik, sundhed, personalisering, overvågning, automatisering, så er internettet først lige begyndt at gøre sit indtog i litteraturen. Läs mer…
“Vi er vist blevet indtaget af Nationen …”
Når debatter på nettet eksploderer, kan det være noget nær umuligt at holde rede på de mange debattørers meninger. Undertiden kommer vores fortolkning af kommunikationen derfor til at bero mere på vores fordomme om netdebat end på indholdet af de specifikke kommentarspor Läs mer…
Internetsøgning er en meningskonstruerende gætteleg
Internettet består af mange tekster og muligheder. Det kræver en målrettet søgeproces når man skal finde noget bestemt – hvad enten det gælder en tekst til læsning, en remixvideo på YouTube eller sladder på Facebook. For at finde frem til et slutprodukt må der altså gå en søgeproces forud, og heri adskiller internettet sig fra de ’gamle’ medier Läs mer…
Internetdebattens blue screen of death
”Folk er afhængige af internettet! Internettet erstatter samvær mellem mennesker med følelsesløs chat! De unge medierer sig bort fra virkeligheden via internettet!” Når påstande som disse flyver os om ørerne, er der ikke noget at sige til at debatten om internettet stadig lever i bedste velgående. Spørgsmålet er hvorfor det ofte går så galt at debatten ender i blå skærm Läs mer…
Kan man lita på en retorikstudent?
Retorik på Wikipedia. Vart vänder du dig om du snabbt vill få reda på någonting? För de flesta av oss är svaret Internet och kanske speciellt Wikipedia. Tack vare att Wikipedia ofta rankas bland de första träffarna vid en sökning med Google så har Wikipedia kommit att få en allt starkare ställning som kunskapskälla. Men kan man lita på det som står på Wikipedia? Och vad står det egentligen om retorik på Wikipedia? En hel del är skrivet av retorikstudenter vid Örebro universitet. Läs mer…
Vad gör du om bloggarna tycker att ditt företag suger?
Talas det om ditt företag på nätet? Är det i så fall din berättelse som sprids bland kunderna eller är det någon annans? Och vad gör du om någon sprider information på nätet som riskerar att skada företaget? Det är dags att vakna upp och inse att det som händer på nätet kan få långtgående konsekvenser? Läs mer…
Kan man lita på vem som helst?
Encyklopedisk retorik. Internetencyklopedin Wikipedia har ingen redaktion och blir hela tiden skriven och omskriven av sina egna användare. Kan man lita på den? Mycket tyder på det – och konceptet kan användas till mycket mer än encyklopedier. Läs mer…
Nätets lek med identiteter
Information & desinformation. Nätet har gjort det möjligt för Usama Bin Laden att leva vidare utan kropp. Men Philip Halldén visar också hur svårt det kan vara att hitta – och lita på – information på nätet, när underrättelsetjänster, terrorister och glada amatörer trängs om det retoriska utrymmet. Läs mer…
Hillarys veckobrev
Retorik i veckobrev. Internet och email som medium för påverkan är förhållandevis obeskrivet. Här ger Brigitte Mral, retorikprofessor vid Örebro universitet, en analys av en rad veckobrev från Hillary Clinton – en first lady som inte gjorde som andra, men som nog visste vad hon gjorde. Läs mer…
Vetenskap online
Det ställs numera allt större krav och förväntningar på forskare och lärare att utnyttja Internets möjligheter för akademisk kommunikation, i form av till exempel distansundervisning, diskussion och presentation av vetenskapliga resultat via nätet. Men vad händer med den argumentativa, akademiska diskursen och traditionen när den ska föras vidare i det icke-linjära mediet ”hypertext”? Brigitte Mral undersöker i denna artikel mediets starka och svaga sidor med avseende på den vetenskapliga och demokratiska dialogen – med exempel från hypertidskriften Kairos.
Denne artikel er premium-materiale. Få tilgang til retorisk kundskab: Digital tillgång – 1 månad, Digital tillgång – Ett halvt år, Digital tillgång – Ett dygn or Retorikförlagets vänner. Allerede tilgang? log ind her