Nyckelord: litteratur

“Jeg taler her om Tale–Konstens Misbrug”

Mange forskere med god kjennskap til retorikk har skrevet om Holberg, men hans retorikk og retorikksyn er lite behandlet. Målet med artikkelen er å vise hvordan Holbergs retorikksyn er motsetningsfullt, og et interessant eksempel på retorikkens status i den tidlige opplysningstiden. ­Holberg var dypt forankret i en retorisk tradisjon, men kritiserte den ­senbarokke retorikken i tråd med tidens idealer. Å sette merkelappen ”anti-retoriker” på Holberg blir likevel for enkelt. Hans tekster er for ­avanserte, og hans behov for det jeg vil kalle situasjonell tenkning for stort. Dette viser seg i forhandlingene mellom politisk eller juridisk ­prinsipp og konkrete situasjoner. Artikkelen hevder at dette kan forstås som Holbergs ”naturrettslige retorikksyn.”…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Gammal hederlig opålitlighet

Försåtlig retorik. Den subjektiva sanningen kan ta absolut form, som när berättandet skapar en egen verklighet. Även i filmens och litteraturens fiktion är fakta viktig för att skapa aha-upplevelser och dramatisk spänning. ­Kristian Larsson tar oss på en odyssé genom fiktionens opålitlighet.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Tonen som metafor

Tonen er et begreb, der fylder meget i den offentlige debat. Den er også en central retorikteoretisk term. Imidlertid er det er problem, at der hverken i dagligsproget eller blandt teoretikerne er enighed om, hvad tonen dækker. Dette forsøger artiklens forfatter, der har skrevet ph.d.-afhandling om litteraturens tone, at råde bod på…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

”At då jag qwinna är, jag skrifwa vill som kar”

Kvinnliga författare under svenskt 1700-tal hade generellt sett sämre möjligheter till retorisk skolning än sina manliga kollegor. Dessutom ansågs det inte lämpligt att kvinnor yttrade sig om offentliga ting. Trots detta finner vi ett stort antal kvinnliga författare som låter trycka sina verk under denna tid. Hur gick de till väga för att auktorisera sig som retoriker? I denna artikel analyseras texter skrivna av två av dessa kvinnliga författare. Analyserna utgår från teorier om kön och makt, vilket bland annat innebär att jämförelser även görs med texter skrivna av manliga samtida författare…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Retorisk kritik af skønlitterære tekster

Artiklen slår til lyd for at retorikken skal definere sig selv ud fra en funktionel diskursforståelse. Som del af dette program skal retorikken også forstå litteraturens særlige funktion, som er æstetisk, det vil sige psykodynamisk, snarere end kognitiv eller persuasiv, og den skal levere retorisk kritik af litteratur på dette grundlag. Det er så meget mere nødvendigt, hævder artiklen, som en sådan kritik er en mangelvare, også inden for litteraturvidenskaben. Der gives afslutningsvis nogle bud på hypo­teser om æstetisk virkekraftige egenskaber i litteratur og på en empirisk metodik til udforskning af dem…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Om skönlitteratur som topos i rysk retorik

I kontakter med människor från andra kulturer händer det att vi möter problematiska situationer som inte den skickligaste tolk till fullo kan överbrygga. Till synes enkla ord är bärare av kultur­specifika drag. Även formerna för språklig kommunikation skiljer sig. Detta gäller exempelvis ­sådana saker som tilltal, men även hur man agerar i retoriska situationer och hur man ­argumenterar.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Dramatikens ­mästare

shakespeare

Dramatisk retorik. Det är ingen nyhet att William Shakespeares (1564-1616) pjäser innehåller mycket god retorik. Men det är väl värt besväret att titta närmare på i vilka former talekonsten förekommer i hans pjäser, varför den finns där och vilken nytta vi kan ha av att ­studera den idag.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Verset skal virke

Poes særprægede og forkætrede versifikation har den retoriske funktion, ligesom musik, at hensætte læseren i en drømmeagtig overflod af ‘umiddelbare betydninger’. Det vigtigste umiddelbare symbol i Poes vers er hans brug af novelty, det vil sige en bestandig omgåelse og overgåelse af hvad læseren forventer. Novelty er for Poe et umiddelbart symbol for den himmelske tilstand efter døden, hvor det individuelle jeg er opløst, og hvor enhver sorg og gru over døden derfor er meningsløs…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Språkets språklighet

Artikkelens første del presenterer og belyser konstitutive sider ved den apofatiske retorikk, en spesiell type retorisk språkbruk med bakgrunn i den apofatiske teologi. I annen del analyseres apofatisk retorikk i Dostoevskijs roman Ynglingen. Det vises hvordan en rekke karakteristiske apofatiske grep inngår i romanens narrative ­strategier og språklige struktur. Videre diskuteres den apofatiske retorikks realisering innenfor romanens visuelle dimensjon (bilde, ikon, fotografi), og den parallelle tematisering av visuell og verbal representasjon. Dostoevskijs iøynefallende spill med språkets “språklighet,” dets begrensninger og forgjengelighet, kombinert med det febrilske fokus på nødvendigheten av tale og samtale, kan leses som en ­moderne respons til den apofatiske teologis grunnleggende apori — den som genererer en apofatisk retorikk…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Den litterære kritik af talekunst

Dette essay “har haft en større og mere vedholdende indflydelse på udviklingen af retorisk kritik og offentlig talekunst end noget andet enkelt arbejde publiceret i dette århundrede”. Således skrev retorikforskeren Donald C. Bryant i 1958 om dette nummers klassiker: artiklen som fødte den neo-aristoteliske metode inden for retorikken. Ved at understrege ­retorikkens virkelighedsnære situationsbundethed og orientere den retoriske kritik mod talens virkning hos de faktiske tilhørere bidrog Wichelns væsentligt til udskillelsen af retorik som et selvstændigt fag fra litterturvidenskab. Oversat til dansk og introduceret af Lisa Storm Villadsen.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Reduplikk til Søren Kjørup

Reduplikk Författare: Erik Bjerck Hagen er førsteamanuensis ved seksjon for allmenn litteraturvitenskap, Universitetet i Bergen. Rhetorica Scandinavica 9 (1999), s 52-53. Dupliken är till Søren Kjørups replik till temanumret om dekonstruktion, Rhetorica Scandinavica 7 (1998) Replikk til Søren Kjørup Temaet for OSSA’s 7. konference var Dissensus & The Search for Common Ground. Konferencen afholdes hvert…

Skepsis, konservatisme & pragmatisk sandhed

Replik Författare: Søren Kjørup är professor i de humanistiske videnskabers teori vid Roskilde Universitetscenter och professor II i litteratur- og videnskabsteori vid Universitetet i Oslo. Rhetorica Scandinavica 8 (1998), s 65-67. Replikken er til temanummeret om dekonstruktion, Rhetorica Scandinavica 7 (1998) Replik till Dekonstruktionstemanumret Temaet for OSSA’s 7. konference var Dissensus & The Search for…

Duplikk til Jørgen Holmgaard

Duplikk Forfatter: Erik Bjerck Hagen er førsteamanuensis ved seksjon for allmenn litteraturvitenskap, Universitetet i Bergen. Rhetorica Scandinavica 8 (1998), side 64-65. Duplikken er til Jørgen Holmgaards ”Replik” til temanummeret om dekonstruktion, Rhetorica Scandinavica 7 (1998) Duplikk til Jørgen Holmgaard Temaet for OSSA’s 7. konference var Dissensus & The Search for Common Ground. Konferencen afholdes hvert…

Retorikken, dekonstruktionen & den postmoderne skepsis

Paul de Mans retorikbegreb er problematisk, for ikke at sige mærkeligt. Hvordan kan man hævde at kommunikation ikke er mulig – netop på grund af retorikken? Alligevel advarer forfatteren til denne tema-replik mod overfladisk at affeje den dekonstruktivistiske skepsis. Dekonstruktionen har været med til at synliggøre store erkendelsesmæssige problemer i vor tid – problemer som kun kan løses gennem en mere stringent og radikalt gennemtænkt retorik end den vi hidtil har kendt…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Dekonstruksjon og retorikk

Få litteraturvitenskapelige trender har blitt møtt med så mye ukritisk tilslutning og fordømmelse som dekonstruksjonen. Denne artikkelen forsvarer den litteraturvitenskapelige dekonstruksjonens retorikk-forståelse mot utfallene fra Brian Vickers, tar til orde for en pragmatisk tolkning av dekonstruksjonen og antyder til slutt hvordan dekonstruksjonen faktisk bør kritiseres.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Paul de Mans retorik

Problemet med språkets mening är inte ett verkligt problem utan ett teoretiskt. För de Man finns det endast en mening med mening. Men i hans försök att visa att meningen inte kan förstås, glömmer han bort att vardagens meningar alltid förstås på det ena eller andra sättet. Michael Gustavsson visar i denna artikel hur de Man faller i samma språkuppfattningsfälla som den metafysik han kritiserar: att teorier inte kan förklara mening entydigt betyder inte nödvändigvis att människor inte kan…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

En bevegelig hær av metaforer…

Nietzsches berømte utsagn om at sannhet er “en bevegelig hær av metaforer, metonymier og antropomorfismer…” markerer ifølge Paul de Man et vendepunkt i tenkningen omkring språk, litteratur og retorikk. Som innledning til temaet i dette nummeret gir Ellen Mortensen her en introduksjon til dekonstruksjon og retorikk slik disse forstås hos Friedrich Nietzsche og Paul de Man…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Den begrænsede retorik

Fra Korax og frem til vore dage er retorikkens historie en historie om ”generaliseret begræsning”, skriver Gérard Genette i 1970. Den helhedsforståelse af retorikken som vi møder hos Aristoteles og Quintilian har indskrænket sig til den moderne retoriks to porcelænshunde: metafor og metonymi. Genettes artikel beskriver begrænsningens historie og husker os på at vi ikke kan erstatte den generelle retorik med en figurteori.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här