sedan 1997
Det offentliga samtalet präglas av låtsasargument som halmgubbar, råa överdrifter och rena lögner. I SVTs Aktuellt 28 september syntes fina exempel på ohederliga samtal. Det offentliga samtalet har blivit ett kaos. Bruset är öronbedövande med inspel från ett närmast oöverskådligt antal kanaler: från sociala över personliga till alternativa och traditionella medier. Kampen om dagordningen – Läs mer…
Hur kan en ledare påverka sin medarbetare att ändra beteende? Läs mer…
Enligt antikens samtalskonst präglas det ideala samtalet av vänlighet, måttfullhet och respekt parterna emellan. Aristoteles betonar att mediokritas – den måttfulla balansen mellan ytterligheter – är dess främsta kännetecken. Cicero delar i hans synsätt och utvecklar det vidare. Det goda, det vänliga samtalet blev en förebild för samtalskonsten under många århundraden, bland annat i de franska litterära salongerna på 1600-talet, som skapades av de så kallade preciöserna. Författaren har studerat tre avsnitt av TV-programmet Röda rummet för att pröva, om den klassiska samtalskonstens principer och kriterier för det ideala samtalet även gäller idag – för samtalsstilen i TV-mediet.
När vi samtalar talar vi ofta förbi varandra genom att vi säger mycket indirekt. Våra indirekta meddelanden och signaler vållar många problem, men de är svåra att undgå. Läs mer…
Det offentliga samtalets dynamik och förändring står i blickpunkten för projektet Samtal i samhället. På vems villkor? Forfattarnas intresse är att med dialogteoretiska och samtalsanalytiska begrepp och metoder studera dynamiken inom och mellan olika offentliga arenor. Delprojekten inriktar sig på diskurser där frågor om ansvar, säkerhet och risk, moral och politik står i fokus. Artikeln avslutas med en jämförelse mellan retorik och kommunikationsforskning