Nonfictionality, Function, and Salience

Focusing on different treatments of the same nonfictional entity, Huntington’s disease, in two global fictions, Ian McEwan’s Saturday (2005) and Lisa Genova’s Inside the O’Briens (2015), this paper seeks to understand the affective, ethical, and aesthetic dimensions of crucial problematic moments in each. It deploys the concepts of status (fictional, nonfictional, or a blurring of the two), function (how does the particular element contribute to the larger narrative purpose) and salience (how significant is that function for that larger purpose) in order unpack the rhetorical logic of those passages. This unpacking leads to a more positive view of McEwan’s construction of Saturday than the one offered by many of McEwan’s previous critics as well as a general defense of Genova’s construction of Inside the O’Briens. More generally, the essay offers new insights into the interaction of local nonfiction and global fiction

Denne artikel er premium-materiale. Få tilgang til retorisk kundskab: Digital tillgång – 1 månad, Digital tillgång – Ett halvt år, Digital tillgång – Ett dygn or Retorikförlagets vänner. Allerede tilgang? log ind her

Läs mer…

Multiverktyg för argumentation

Antikens retoriker kämpade hårt för att systematisera retoriken. Ett resultat av vedermödorna är stasisläran: ett multiverktyg som kan användas för argumentation i alla ämnen. Med dess hjälp kan man sätta ihop slagkraftiga argument och säkerställa att åhörarna bygger
sina ställningstaganden på solid argumentation Läs mer…

Vad gäller saken?

Den klassiska statusläran erbjuder ett förbisett redskap för retorisk argumentationsanalys – ett redskap som kan användas för att beskriva och analysera offentlig oenighet av många olika slag. Inte minst kan den användas för att analysera kampen om vem som ska få tillskrivas värdeladdade begrepp som ”manlighet”, ”frihet” och ”demokrati”, men i förlängningen också kampen om hur dessa begrepp ska definieras. Artikeln syftar till att tydliggöra denna användbarhet i ett antal tänkta analysexempel, men avslutas också med en kort analys av ett verkligt fall: debatten om den svenska vänsterpartiledaren Lars Ohlys förhållande till demokratin i TV-programmet Uppdrag granskning

Denne artikel er premium-materiale. Få tilgang til retorisk kundskab: Digital tillgång – 1 månad, Digital tillgång – Ett halvt år, Digital tillgång – Ett dygn or Retorikförlagets vänner. Allerede tilgang? log ind her

Läs mer…

Men du vet väl att jag är liten?

Retoriska barn. I artikeln “Overall på!” (RM 12/2001) diskuterade Barbro Wallgren Hemlin viktning av argument med utgångspunkt i hur man som vuxen framgångsrikast argumenterar med små barn. I den här artikeln tar hon istället sin utgångspunkt i hur barn själva argumenterar för att få sin vilja igenom. Läs mer…

Det gjorde jag inte alls!

I förra numret av RetorikMagasinet tittade vi på argumentationens grunder – hur ser ett argument ut, hur byggs det upp och hur skiljer man mellan känslo-, auktoritets- och logiska argument? I detta nummer har turen kommit till svaret: hur svarar man på argumentation? Läs mer…