Focusing on different treatments of the same nonfictional entity, Huntington’s disease, in two global fictions, Ian McEwan’s Saturday (2005) and Lisa Genova’s Inside the O’Briens (2015), this paper seeks to understand the affective, ethical, and aesthetic dimensions of crucial problematic moments in each. It deploys the concepts of status (fictional, nonfictional, or a blurring of…
Antikens retoriker kämpade hårt för att systematisera retoriken. Ett resultat av vedermödorna är stasisläran: ett multiverktyg som kan användas för argumentation i alla ämnen. Med dess hjälp kan man sätta ihop slagkraftiga argument och säkerställa att åhörarna bygger
sina ställningstaganden på solid argumentation
Den klassiska statusläran erbjuder ett förbisett redskap för retorisk argumentationsanalys – ett redskap som kan användas för att beskriva och analysera offentlig oenighet av många olika slag. Inte minst kan den användas för att analysera kampen om vem som ska få tillskrivas värdeladdade begrepp som ”manlighet”, ”frihet” och ”demokrati”, men i förlängningen också kampen om…
Retoriska barn. I artikeln “Overall på!” (RM 12/2001) diskuterade Barbro Wallgren Hemlin viktning av argument med utgångspunkt i hur man som vuxen framgångsrikast argumenterar med små barn. I den här artikeln tar hon istället sin utgångspunkt i hur barn själva argumenterar för att få sin vilja igenom.
I förra numret av RetorikMagasinet tittade vi på argumentationens grunder – hur ser ett argument ut, hur byggs det upp och hur skiljer man mellan känslo-, auktoritets- och logiska argument? I detta nummer har turen kommit till svaret: hur svarar man på argumentation?
RetorikMagasinet ger här en liten översikt över argumentationens fundament. Vi tar utgångspunkt i Stephen Tolumins argumentationsmodel