Nyckelord: topoi

Retoriseringen av begreppet folk i 1800-talets Sverige

Hur kan vi teoretiskt beskriva processer där vi uppfattar en ökad grad av retoricitet? Och när kan vi egentligen säga att något blivit retoriskt? I ­artikeln diskuteras processer av detta slag i termer av ”retorisering”. Författarna ger en beskrivning av hur termen traditionellt använts, men ­föreslår också en definition, där processen förstås utifrån förändringar i de symboliska uttryckens argumentativa orientering. Teorin illustreras i en ­diskussion av hur begreppet ”folk” genomgår avgörande förändringar under 1800-talet…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Klima, apokalypse og en topos om sted

Klimadebatten er fuld af forudsigelser om fremtiden og lurende katastrofe. Al Gore har eksempelvis gjort brug af en apokalyptisk fortælling i sin klimaretorik. Tid er en vigtig topos i denne type retorik. Forfatteren viser her, hvordan skiftet til en topos om Sted forandrer den klassiske apokalyptiske fortælling og skaber mulighed for større nærvær i forhold til klimaforandringerne. Som eksempel på dette analyseres fortællinger fra hjemmesiden Facetheclimate.org om allerede eksisterende ”klimabrændpunkter”. Artiklen kan samtidig ses som et skridt imod en teoretisk beskrivelse af en sekulær apokalyptisk retorik…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Topisk reproduksjon. Tre pressemeldinger om funksjonshemming

Artikkelen er en casestudie av pressemeldinger fra tre norske aktører i statlig og sivil sektor i forbindelse med forslag til ny diskriminerings- og tilgjengelighetslov: Barne- og likestillingsdepartementet (BLD), Funksjonshemmedes Fellesorganisasjon (FFO) og Norges Handikapforbund (NHF). Analysen fokuserer på delte topoi som indikator på delt doxa og underliggende konsensus. De to organisasjonene i sivil sektor benytter i stor grad de samme topoi som den statlige aktøren, men differensierer seg ved å benytte den personlige stemme som fortolkningsramme. De etablerer dermed autonome retoriske posisjoner uten å måtte produsere store mengder tekst, men endrer heller ikke premissene for den videre debatten i vesentlig grad…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Hvorfor topik?

Introduktion Introduktion til bogen ”Topik. Ekskursioner i den retoriske toposlære”, Jonas Gabrielsen, Retorikforlaget 2008, s. 9-17. Bibliografiskt Författare: Jonas Gabrielsen är adjunkt , Ph.d., ved Institut for Internationale Kultur- og Kommunikationsstudier, Copenhagen Business School, CBS. Introduktionsteksten Den retoriske lære om topik er en hjørnesten i den reto­riske tradition. Siden Aristoteles som den første systematise­rede retorikken,…

Retorisk topos & gresk geometri

Det sentrale retoriske begrepet topos er notorisk vanskelig å få tak på. Enten man studerer de antikke retoriske verker eller konsulterer moderne litteratur risikerer man gjerne å bli forvirret snarere enn opplyst. Tormod Eide tar her for seg begrepets tidligste historie og forsøker å kaste lys over begrepets egenart ved å se dets opprinnelse i gresk geometrisk terminologi…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här