undervisning

Kan man sätta betyg på retorik? Vad är det i så fall man betygsätter – sin egen eller en tänkt mottagares upplevelse? Och gör det retorikstuderande till bättre retoriker och/eller duktigare retorikstuderande att de får betyg?

Vi vill att retorikundervisningen ska vara ett praktiskt ”verktyg” för alla stadier och alla ämnen. Även om boken främst riktar sig till grundskolan, kan den användas också på gymnasiet som en inkörsport till arbetet med retorik. Den är så enkel att använda att man, även om man aldrig tidigare har arbetat med retorik, tillsammans med eleverna kan arbeta sig fram genom boken – samtidigt som man lär sig ha riktigt roligt tillsammans.

Retorik och lärande. I Amerika har man haft ”speech” på schemat i många år och många av oss har nog ­upplevelser av att svenska ungdomar uppfattats som blyga, försagda och tillbakadragna i jämförelse med de amerikanska, frimodiga ungdomarna, som kanske ställt sig upp och talat i sin bänk en gång varje dag sedan första klass i småskolan. Eva Kroon-Bisenius redovisar här resultatet av en undersökning om ­gymnasieungdomars retorikundervisning.

Sambandet retorik – etik är centralt för retoriken som vetenskap, för hur ska annars en kunskap som kan användas till manipulation och verbal förförelse kunna argumentera för sitt existensberättigande?
RetorikMagasinet kommer i de följande numren att titta närmare på etiken i retoriken, men börjar med en blick på etikens roll och placering i retorikundervisningen i Sverige.

Med ett brännande engagemang undervisar Monica Ekenvall sin B-kurs i retorik vid Frölundagymnasiet; eleverna längtar till lektionerna och visar att med inspiration når man längre än med fördomar. RetorikMagasinet gick på studiebesök