Start » Rhetorica Scandinavica » Rhetorica Scandinavica Essäer » Rhetorica temaintroduktioner » Temaintro: Kriskommunikation

Temaintro: Kriskommunikation

av Anders Sigrell

Temaintro: Kriskommunikation

Kriskommunikation, temanummer av Rhetorica Scandinavica, nr 46 (2008)

Bibliografiskt

Författare: Anders Sigrell

Rhetorica Scandinavica 46 (2008), s 37-41.

Annonce

Introduktionen

En grundläggande retorikteoretisk insikt är att vi för kommunikativ framgång måste anpassa oss till olika situationer. Även om varje situation är unik, finns det som tur är tillräckligt med gemensamma drag mellan vissa av dem för att vi ska kunna förbereda oss, träna och dra lärdom av tidigare erfarenheter. De som är tillräckligt lika kan få en egen plats för förberedelse och analys i vår retoriska repertoar. Så skulle man kunna försöka förklara innebörden av den retorikpedagogiska grundbulten copia. De olika typerna av liknande kommunikationssituationer får olika benämningar; en sådan benämning är kriskommunikation. Det är vad det här temanumret handlar om.

En krissituation karakteriseras av osäkerhet, där invanda rutiner, världsbilder och identiteter ifrågasätts. Det gäller för kommunikatörer i en sådan situation att med hjälp av kommunikativa strategier förhålla sig konstruktivt till denna osäkerhet. Beslutsfattare och krisorganisationer måste ta hänsyn till medborgarnas intressen. Det gäller inte minst känslor av farhågor och oro, och behov av trovärdig information. Målet för denna kommunikation, och som bör styra valet av strategier, är att kortsiktigt ge trovärdig information som kan mobilisera eller åtminstone motivera adekvata åtgärder. De mer långsiktiga målen handlar om att skapa trygghet och tillit till samhällets organisation, till demokratins institutioner och dess aktörer på ledningsnivå. Retorik som konst och vetenskap har självklart en viktig roll att fylla i detta sammanhang.

Även till synes rena informationsfrågor är underkastade en retorisk process. Fakta behöver tolkas och åtgärder förklaras, något som sker bland annat med hjälp av bilder och symboliska handlingar. Mer eller mindre medvetet anpassas dessa kommunikativa val till aktuella mottagare med hänsyn till syfte och kontext. Alltså det vi retoriker kallar intellectiosteget i den retoriska partesmodellen (de övriga stegen är så klart lika aktuella). Ett problem med kriskommunikation är att den i hög grad är oförutsebar. Detta kan vara en bidragande orsak till att valda strategier riskerar att misslyckas då politiker, ledning eller informationsansvariga missbedömer problemet, situationens specifika krav eller publiken och de hinder som finns i publikens predisposition. Retorikens välbeprövade teorier och metoder för att förbereda, genomföra och analysera effektiv samt etiskt och demokratiskt välgrundade kommunikativa processer är synnerligen väl lämpade för inträngande diskussion om kriskommunikationens villkor och utfall. Den retoriska teoribildningen kan utnyttjas såväl för analys av befintlig kriskommunikation, som för ett underlag för reflektion inför faktisk kriskommunikation. En empirisk analys med normativa förtecken får bilda underlag för en fördjupad förståelse för de intrikata kommunikativa element, som gör att en persuasiv strategi kan ses som lyckad eller misslyckad.

Ytterligare ett skäl till att Rhetorica Scandinavica ägnar ett temanummer åt kriskommunikation är att den svenska Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har beviljat forskningsmedel för projektet ”Retoriska aspekter på kriskommunikation” (RAK), projektledare Brigitte Mral. Hon har också med en artikel i detta nummer, ”’Gerade wir Deutschen wissen, was Solidarität vermag’ – tsunamikrisen som epideiktisk situation”. Utgångspunkten för artikeln är att epideiktiken är såväl argumentativ, den söker medhåll för gemensamma ideal, som särskilt ägnad för kriskommunikation, den söker upprätta gemensamma värderingar i en tid då dessa är satta på prov. Det empiriska analysexemplet är de så framgångsrika presskonferenserna tyska re­geringen höll efter tsunamikatastrofen 2004. Också Helena Nylund Hansson är knuten till RAK-projektet. I sin doktorandpresentation beskriver hon ambitionen att utifrån ett teoretiskt antagande om en distinktion mellan vertikal och horisontell kommunikation analysera och diskutera olika myndigheters medborgarkommunikation i kärnavfallsfrågan.

Temanumrets norska bidrag kommer från Jan Svennevig. I artikeln ”Ledelses­retorikk i nedbemanningssituasjoner. En kasusstudie av fusjonen mellom SAS og Braathens” ges en inträngande analys av mindre lyckad kriskommunikation. Efter fusionen mellan SAS och Braathens 2002 är det aktuellt med uppsägningar, en typisk kriskommunikationssituation. Utifrån bland annat Kenneth Burkes begrepp identifikation och motivgrammatik analyseras skriftlig information från ledningen till de braathensanställda.
Orla Vigsö står för bidraget ”Kriskommunikation – men från vem och till vem?  Apologia, politik och redaktionell inramning”. Analysobjektet är ett debattinlägg från den svenska Försäkringskassans generaldirektör och styrelseordförande, som vid en närmare analys knappast visar sig inte vara en apologia – ett försvarstal, utan snarare politisk kommunikation.

Apologin är också det centrala för klassikern i här numret. Det är en översättning till danska av William Benoits mycket uppmärksammade A Theory of Image Restoration Strategies (1995), med tillhörande introduktion av Finn Frandsen och Winni Johansen. Att försvara och försöka återupprätta ett skadat eller hotat anseende ingår som en central del i kriskommunikation, och har ådragit sig en hel del teoretisk och empirisk uppmärksamhet på senare tid (se till exempel Winni Johansens & Finn Frandsens Krisekommunikation: Når virksomhedens image og omdømme er truet (2007)). Ett möjligt tecken på att det fortfarande finns en hel del kvar att göra på området är det kanske lite förvånande sakförhållandet att den klassiska retorikteoretiska strategin för apologin, stasisläran, har fått så lite uppmärksamhet.

Som ni ser är det ett väl sammansatt temanummer ni har framför er, med geografisk såväl som teoretisk och empirisk spridning, vilket torde borga för stimulerande läsning.

 

 

Anders Sigrell

Professor i retorik vid Lunds universitet.

Latest posts by Anders Sigrell (see all)

You may also like

Kommentera

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. OK Læs mere