Vad du önskar...

Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /home/retorik1/public_html/wp-content/plugins/related-posts-thumbnails/related-posts-thumbnails.php on line 846

Ledare RetorikMagasinet 50.

Vad du önskar…

Jimmie Åkessons nolltoleransprojekt skulle kunna beskrivas som en genialisk PR-stunt. Den ultimativa lösningen på hur man ska kunna berätta att man egentligen är ett extremparti samtidigt som man blånekar. Det kanske kostar lite tomtar i de egna leden, men partihistorien visar med all tydlighet att det finns nog av dem, tomtarna. Alltså är det nästintill kostnadsfritt att utesluta några galenpannor – inte för att de tycker fel, utan för att de uttrycker det på fel sätt – galenpannorna själva kommer med största sannolikhet att rösta på partiet ändå. Och varje gång en samstämmig mediakår bannar SD, så växer känslan av martyrium, så växer partiets stöd i ren trots och protest mot ‘ensidigheten’.

För Sverigedemokraterna betydde den rättspolitiska talespersons promenad med ett järnrör och andra tilldragelser i Stockholmsnätterna tillräckligt med kalabalik och medial storm. Men finns det en opinionsmässig effekt så är den enbart positiv för SD. Helt enligt den något bizarra logik att allt som kan uppfattas som negativt bidrar till självbilden för ett politisk parti som livnär sig på frustration och utskällningar.

Därför är det även helt logiskt att SD överväger att stämma Expressen för publiceringen av mobilfilmen om de tre partitopparna. I juridisk mening är det en meningslös symbolhandling, men i SD-politisk mening ett öppet mål: självklart kommer en sådan stämning att falla på sin juridiska grundlöshet, men det politiska värdet i att domstolarna avfärdar SD går knappt att beskriva: “politiska domstolar” förstärker martyriet, precis som när den nya SD-riksdagsledamoten Markus Wiechel beskriver sina förtalsdomar som ”politiska”. (Man kan med samma rätt påstå att fortkörningsböter är politiska: till syvende och sist är alla lagar politiska i den meningen att de har tillkommit efter politiska beslut.)

SD:s framgångar är inte uttryck för uppgång utan för radikalisering. Ju mer det skälls, ju mer det döms, ju mer det ’avslöjas’ om SD, desto fastare i sin övertygelse blir en kärna om att en elit försöker knuffa bort en oönskad gäst vid maktens bord. Om sedan kärnan är 2, 5 eller 8% av en opinion är en annan fråga, men uppgång eller politisk vinst i egentlig mening är det knappast fråga om.

Annons

Shadows in the Cave. Revisiting Mats Rosengren’s Doxology

Caves, images, and symbols are recurring topics in the work of Mats Rosengren, from his reading of Plato in his dissertation Psychagōgia – Konsten att leda själar, to his investigation of the world of paleolithic cave art in Cave Art, Perception and Knowledge. While other philosophers might have descended into the cave with the aim of guiding visitors back up into the blinding light of eternal truths, Rosengren seems to be at home in the underworld. Instead of dismissing the paintings that adorn its walls as merely shadowy copies or distorted images, or claiming that the truth of these pictures is readily available to us, Mats Rosengren invites any traveler joining him to understand them as different forms of sensemaking, forms which at first might appear foreign, but that, upon closer inspection, reveal themselves in all their complexity. In this volume, the contributors take on some of the key themes found in Rosengren’s work, mirroring the stylistic, generic, and topical range that characterizes it. The volume is titled “Shadows in the Cave”, signaling a focus not on eternal truth, but – alluding to Plato – on the shadowplay of our human caves. Läs mer...

Skandaler är nog inte det optimala verktyget för ökat inflytande i Riksdagen eller för att SD ska kunna göra “en Danmark”, dvs få reellt politiskt inflytande. Det får de först den dagen andra partier accepterar och gynnar deras dagordning. Och det dröjer, så länge den associeras med järnrör och allmän mental villervalla.

PSS

Läs mer om RetorikMagasinet 50.